REFLEKTION Bok- och biblioteksmässan i Göteborg 2022 innebar på många sätt starkt fokus på 
dagsaktuella hot mot mänsklig säkerhet. Det gällde främst Rysslands krig i Ukraina, klimatförändringarna och vart Sverige är på väg. Frågorna – som i många avseenden går in i och påverkar varandra – belystes i många panelsamtal och böcker. Däremot saknades bl a viktiga dagsaktuella teman som ökande hot mot kvinnors rättigheter.
Den årligen återkommande Bok- och biblioteksmässan i Göteborg omfattar hundratals montrar med försäljning och presentationer av tiotusentals böcker, i allt från politik till kokkonst och trädgård. En viktig del av mässan är också djuplodande panelsamtal som ger tillfälle till eftertänksamma analyser av olika angelägna teman, bl a rörande mänsklig säkerhet. Jag var på plats för nätmagasinet www.manskligsakerhet.se och tecknar här i två artiklar ner intryck från ett femtontal paneler som jag lyssnade på under mässan.
Ukraina, Ryssland och en alltmer instabil rysk regim
Ukraina var ett tema för mässan men egentligen diskuterades utvecklingen i Ryssland lika mycket.
Anna-Lena Lauren (DN), ansåg att Putin aldrig skulle kunna mobilisera 300 000 reservister, och att tilltaget skulle leda till omfattande protester och skaka om den redan instabila regimen. Även forskaren Gudrun Persson pekade på Rysslands inbyggda instabilitet, där medborgarna måste tryckas ner och passiviseras.
Stefan Ingvarsson, tidigare kulturråd i Moskva, framhöll hur flera regioner, bl a med burjaker och tartarer, nu inlett vad som kan betecknas som en avkoloniseringsprocess för att göra sig fria.
Roman Horbyk, ukrainsk forskare som verkar i Sverige, kompletterade bilden med att hävda att dagens Ryssland kan betecknas som ett ”Weimar-Ryssland”- Landet befinner sig nu i en fas liknande den efter första världskriget när de tyska, habsburgska och ottomanska imperierna föll – medan det ryska återuppstod i den nya Sovjetmakten. Men nu kan även detta imperium komma att falla.
Att Ryssland står på lösan sand beror enligt Lauren på att landet aldrig gjort upp med sitt våldsamma förflutna. Först när det görs kan landet och människorna bli fria. Men nu försöker Putin legitimera sitt auktoritära ledarskap med att Ryssland alltid varit auktoritärt och att det är det enda ryssar förstår. Vilket enligt Ingvarsson är ett illa underbyggt påstående, bl a utifrån det faktum att Ryssland redan 1917 hade kunnat gå mot demokrati.
En välbesökt panel med fokus på Rysslands anfall på Ukraina bestod av Antony Beevor, folkrättsjuristen Ove Bring och Jan Eliasson i ett samtal lett av Elisabeth Åsbrink. Beevor framhöll svårigheterna i att förstå autokrater som Putin, även för kännare av Ryssland, där både inrikes- och utrikespolitik kantats av våld och likgiltighet för människoliv. Någon gång måste ett pris betalas för övergreppen, både på nationell nivå och internationellt menade Beevor. Han pekade på Krim som en nyckelfråga i kriget eftersom varken Moskva eller Kiev är beredda att ge upp kontrollen av halvön.
Bring pekade på hur Putin framhärdar i bilden av att det är Ryssland som anfallits, för på så sätt kan han åberopa självförsvar som ger legitimitet åt rysk våldsanvändning.
Jan Eliasson noterade att Ryssland ofta hänvisar till internationell lag – när det passar dem. Men att de i sitt brutala anfallskrig konstant och konsekvent bryter mot dessa lagar.
Eftersom ett tema för mässan var Ukraina och ukrainsk litteratur så fanns också många röster i ukrainska böcker om kriget. Oksana Zabuzjko berättade bl a om sin senaste bok, ”Den längsta av resor”, om hur kriget sprängde loss henne från hennes hem och vardag och ställde livet på paus. Hon talade också om den folkrättsvidriga ”folkomröstningen” på ockuperad mark i Donetsk och Luhansk i en värld av lögner.
Klimatfrågan och vikten av en ny berättelse
Klimatet var jämte Ukraina (och Sydafrika) ett av mässans officiella teman och belystes i en rad välbesökta panelsamtal. Där många lyfte vikten av en ny berättelse som kan få människor och ledare att ta krisen och fakta på allvar.
Johan Rockström påpekade att temperaturen globalt i snitt ökat med cirka 1,3 grader sedan 1990 och att mänskligheten nu bara har 100 månader på sig att halvera utsläppen. Trots det saknas politiskt ledarskap överlag i världen. Två undantag finns dock, två kvinnliga ledare: Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern och vårt grannland som under Sanna Marin driver ett kraftfullt omställningsarbete.
Rockström uttryckte stor oro för att den nya svenska regeringen under det svenska ordförandeskapet i EU våren 2023 skulle urholka EU:s hittills ledande roll på klimatområdet genom att fokusera på billiga energipriser. Rockström tydliggjorde att de som förorsakar utsläppen måste betala för dem och att politiska beslutsfattare snabbt måste sjösätta lagar och regelverk som minskar utsläppen.
Flera forskare, bl a Tomas Kåberger, betonade vikten av positiva budskap i klimatarbetet, om hur omställning kan ge fler jobb och bidra till utvecklandet av ny teknik. Andra, som ärkebiskop Antje Jackelen och forskarnestorn Stefan Edberg, framhöll också vikten av livsstilsförändringar och energisparande. Greta Thunberg uppmanade ärkebiskopen och Svenska Kyrkan att konkretisera sitt tal om klimatomsorg genom att sköta kyrkans stora skogar på ett mer långsiktigt hållbart sätt. Den sydafrikanske kardinalen Peter Turkson hörde till dem som betonade att klimatfrågan inte bara kan lösas genom fokus på teknik utan också måste adressera girighet och själviskhet som hindrar omställningen. Han pekade också på de ekonomiska och sociala klyftorna och det faktum att de 10 procent rikaste står för mer än hälften av utsläppen.
Isabella Lövin (MP) talade utifrån sin bok ”Oceankänsla -om behovet av en ny berättelse”. 
Hon medverkade bl a i en panel om hot och hat mot journalister, forskare och vanliga civila som lyfter fram klimatförändringar och pekar ut stora utsläppare. Jennifer Clement från internationella PEN markerade att klimatmotståndare, inklusive de med stora ekonomiska egenintressen i frågan, nu alltmer riktar hoten mot enskilda aktörer som man vill skrämma och tvinga till självcensur.
Johan Kuylenstierna, ny generaldirektör för Formas, betonade att svenskar överlag är ett av jordens mest anpassningsbara folk, och att vi förändrat beteenden konstant de senaste decennierna. Det gäller särskilt till följd av teknikutveckling, med mobiler som revolutionerat våra beteenden. Därmed borde vi också kunna ställa om till mer hållbar utveckling.
Ma Thida från Myanmar betonade att det inte räcker med fakta för att människor ska ändra beteenden, litteratur och konst är viktiga för att skapa inlevelse och medkänsla som kan få oss att tänka i nya banor.
Överlag var samtal om klimatet frågor som debatterades vitt och brett under mässan, inte minst på svenska kyrkans traditionellt mycket välbesökta scen där bl a Greta Thunberg och KG Hammar medverkade och underströk vikten av skyndsamt agerande. Det är bråttom
Klimat var också ofta i fokus på den öppna scenen på det s k Globala Torget med många samtal om klimat kopplat till fattigdomsbekämpning, vattenbrist, fredsarbete och kvinnors och minoriteters rättigheter.
I nästa del av rapporten från mässan ska jag fokusera på en rad panelsamtal om vart Sverige är på väg i tider av nya och gamla hot mot mänsklig säkerhet.
Gerd Johnsson-Latham, chefredaktör för nätmagasinet Mänsklig säkerhet
Lämna ett svar