ANALYS Behovet av energisäkerhet har lyfts fram länge i och med oron för åldrande distributionsnät, lurande cyberattacker och överhängande risker för brist på elektricitet. Efter Rysslands invasion av Ukraina får världen bereda sig på en förmodligen mycket lång period med – energiosäkerhet. Optimisterna hoppas att osäkerheten med galopperande priser driver fram ny teknik som påskyndar klimatomställningen.
Ett chocktillstånd infann sig direkt på den globala energimarknaden den 24 februari. Det blev svårt att förutspå tillgång och efterfrågan på olja, kol och naturgas. Och krav restes omgående på moraliskt hänsynstagande för att inte finansiera president Vladimir Putins krigsmaskin.
Ryssland har varit störst exportör i världen av olja och näst störst av naturgas. Efter de aggressiva beskeden från Moskva i april om stopp för export till Polen och Bulgarien väntas EU påskynda den planerade neddragningen av import av rysk energi. Ett geopolitiskt drama utspelas redan med aktörer som tidigare haft biroller eller helt strukits från manuskriptet, det vill säga Iran, Venezuela, Mexiko, Libyen, Algeriet, de mindre gulfstaterna med flera.
Ryssland – en stormakt på energiområdet
Välkända experter, som amerikanen Daniel Yergin med många insiktsfulla böcker bakom sig, konstaterar att Ryssland var en ”energistormakt”. Men dagarna när Ryssland kunde använda energin som ett politiskt verktyg och automatiskt räkna med dessa inkomster går mot sitt slut.
I USA pekar i synnerhet republikanska politiker på att amerikansk olja och naturgas kan ersätta det ryska bortfallet (om nu inte de flödena dirigeras om till Kina och andra länder i den ryska eller kinesiska vänskapssfären). Men oljebolagen ligger lågt och utfärdar än så länge inga storvulna löften. Det tar tid att öka produktionen och för lönsamhet krävs en viss lägsta prisnivå. För närvarande ligger break-even på 56 dollar per fat, att jämföra med rådande spotpris på drygt 100 dollar per fat. En branschtalesman uppger att en garanterad notering på runt 75 dollar i tre år framåt skulle få bolagen att tänka om.
De högre priserna gynnar naturligtvis Ryssland. Än så länge, menar experter, som utgår från att efterfrågan kommer att minska samtidigt som utländska investerare bromsar sina insatser. Ett dramatiskt prisfall utesluts för övrigt inte heller. Sådant har hänt förr och skulle kunna utlösas av en ny pandemi eller en djup recession i Kina.
Energikriserna förr omfattade oljan – nu rör krisen all energi
Fatih Birol som är chef för samarbetsorganet IEA, International Energy Agency, jämför situationen våren 2022 med tidigare oljekriser i ett videosamtal i regi av tidningen Washington Post:
– Detta är den kanske första globala energikrisen i världen någonsin. Om vi går tillbaka till 1970-talet var det pristoppar 1973, 1974, 1979 och1980. Det gällde huvudsakligen olja medan vi idag ser konsekvenser för olje-, naturgas-, kol- och elpriserna. Det vill säga att hela energisektorn påverkas.
Men då rådde det egentligen inte några tvivel på tillgången. Det var de oljeproducerande länderna som ville och krävde mer betalt. De senaste åren har kurvan över efterfrågan pekat rakt uppåt och det finns nya aspekter att väga in, till exempel klimat- och hållbarhetshänsyn och behovet av vissa metaller för batteritillverkning som bryts i ett ganska litet antal länder. Det är ännu ett inslag i ovan nämnda geopolitiska drama med nya aktörer med egna intressen att värna.
Men Fatih Birol är mycket angelägen om att påpeka att det inte bara handlar om tillgång och efterfrågan. IEA lade nyligen fram ett 10 punktsprogram med konkreta idéer för hur konsumtionen kan minskas. Från lägre hastigheter på vägarna och bilfria söndagar i storstäder till övergång till elfordon och frakt på järnvägar. Den enskilda lilla människan kan göra mycket.
Alla kan bidra till minskad energikonsumtion
– Normalt tänker vanligt folk att den naturliga lösningen vore att öka produktionen. Det är sant, men idag märks att många säger ”Vi är redo. Vi är redo att sänka inomhustemperaturen från 22 till 21 grader”. Och detta i synnerhet nu när ukrainarna kämpade för sin frihet i vintras, fortsatte Fatih Birol.
Efterfrågan går ner nu när sommarvärmen kommer men om kriget blir långvarigt väntas kännbara följder för energiförsörjningen, med ransonering av el, så kallade rullande blackouts och fortsatt höga bensinpriser.
Efter invasionen inriktade sig regeringarna i de flesta länder spontant på att säkra tillgången på fossila bränslen. Det kan nämnas i sammanhanget att det är just vad president Joe Biden gjort med tappning ur strategiska oljereserven. Trots kritik i konservativa läger mot hans i deras tycke ”woke” gröna galenskaper befinner sig de flesta av hans visioner för att skapa en fossilfri framtid på idéstadiet. Kongressen har inte klubbat förslagen om en övergång till elbilar och inte heller de andra inslagen i hans Build Back Better-agenda.
Krisen kan leda till innovation och energibesparing
Krisen med de sannolika prisstegringarna har lett till förnyat intresse för energieffektivisering, som isolering och bränslepumpar. Men rapporter duggar också om en förnyad skjuts i laboratorier och ingenjörsfirmor för att hitta förnybara alternativ till olja, kol och gas. Utöver ny batteriteknik forskas det kring bränsleceller, biobränsle, väte, eldistribution och olika sätt att rena utsläpp.
– Det kan bli en tillfällig paus i jakten på rena energialternativ men det sysselsätter alla just nu. Om vi vill tackla prisvolatiliteten och slippa vara slavar hos hr X eller fru Y i det eller det landet måste vi sikta dit, menade Fatih Birol och påminde om att 1970-talskriserna ledde till inflation och lågkonjunkturer – men också till innovationer på energiområdet.
Rysslands krig förorsakar också global spannmålsbrist
Dessvärre är det inte bara energi som rubbas av Rysslands krig. Allt högre larmsignaler ljuder om att spannmålsodlingen kommer att krympa och exporten att hindras av förstörelsen av fartyg och hamnar. Följden blir skenande priser och med de fattiga i världen som de verkliga offren.
Karin Henriksson
Journalist och författare, baserad i Washington, samt återkommande skribent i Mänsklig Säkerhet.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.
Läs mer:
https://ourworldindata.org/energy-mix
https://www.weforum.org/agenda/2022/04/which-petroleum-products-does-russia-supply-to-world/
Lämna ett svar