Kriget i Ukraina gör bröd till lyxvara i Libanon

ANALYS Ukraina har länge varit känt som Europas kornbod, men Rysslands invasion har omkullkastat landets produktionskedjor och lett till rusande priser på basprodukter som vete och olja. Nu råder stor osäkerhet på livsmedelsmarknaden, bland annat i utsatta länder i Mellanöstern och Nordafrika. Libanon, som importerar drygt 80 procent av sitt vete från Ukraina och som redan befinner sig i djup ekonomisk kris, pressas mot randen till kollaps.

Den lilla teven i Youssef Khoury´s mataffär i östra Beirut blinkar plötsligt till. Ett reportage om möten mellan libanesiska politiker drar igång på en lokal nyhetskanal. 

”Ah, nu kommer en timme av statlig el,” utbrister Youssef Khoury ironiskt och slår ut med händerna. 

Han beräknar att han får mellan en till två timmar av el från det statliga elbolaget per dag. Resten får han stå för själv via dyra dieselgeneratorer. Vid midnatt försvinner elen helt i affären vilket gör det svårt att förvara kylvaror. Youssef Khoury kan inte minnas senaste gången han sålde glass i sin butik. Kanske var det två år sen.

”Det spelar ändå ingen roll. Folk köper bara det mest nödvändiga nuförtiden, som pasta och bröd,” säger han. 

Oro för slopade vetesubventioner

Men den ryska invasionen av Ukraina kan leda till att till och med bröd kan komma att bli en lyxvara i den ekonomiska krisens Libanon. Landet har länge varit en stor importör av vete och andra spannmål från Ukraina och även Ryssland. De senaste veckorna har präglats av färre importer och Libanon har dessutom svårt att lagra vetereserver då de stora spannmålssilos som tidigare använts för detta förstördes i hamnexplosionen i Beirut för två år sedan. Under tiden har oron stigit över huruvida den libanesiska regeringen kan tvingas lyfta subventioner på exempelvis vete på grund av sinande valutareserver, vilket omedelbart skulle leda till kraftigt höjda brödpriser.

Men i tisdags kväll annonserade så Libanons ekonomiminister att landet är på väg att nå en överenskommelse med Världsbanken om ett lån på 150 miljoner dollar för att stabilisera brödpriserna under det kommande halvåret i alla fall. 

Youssef Khoury skakar på huvudet. Han har haft sin minimarket i snart tio år. De senaste åren har han sett livet vändas upp och ned för landets invånare. Priser på mat, bränsle och andra basvaror har rusat som effekt av den djupa ekonomiska kris som bröt ut 2019. Enligt FNs livsmedelsprogram, WFP, har matpriserna i Libanon stigit med hisnande 1000 procent.

Svåraste ekonomiska krisen sedan mitten av 1800-talet

Så illa är krisen i Libanon att Världsbanken kallar situationen för en av de svåraste ekonomiska kriserna världen skådat sedan 1850-talet. Den lokala valutan, den libanesiska liran, har imploderat och tappat 90 procent av sitt värde sedan 2019. 

Youssef Khoury tar fram en liten chipspåse. 

”Den här kostade 250 lira tidigare, nu kostar den 4000,” säger Youssef och fortsätter till kakhyllan. ”Titta, tidigare innehöll kexpaketet 6 kex och kostade 500 lira, nu är det bara 4 bitar i paketet och det kostar 3000 lira. Allting blir bara dyrare och dyrare,” fortsätter han. 

Sami Halabi, grundare av Beirut-baserade tankesmedjan Triangle, ser en förvärrad matkris i Libanon i spåren av kriget i Ukraina. 

”Det har definitivt förvärrat situationen. Folk är apatiska, trötta och har inte mat. Om vi säger att den röda kategorin betyder fullskalig katastrof så befinner sig Libanon i den orange kategorin men är på väg in i den röda. I nuläget hoppar allt fler människor i landet över mål för att spara pengar. Om de kan lånar de av andra för att köpa mat,” säger Sami Halabi. 

De som har råd lämnar Libanon

De med resurser som kan lämna Libanon flyttar till Europa, Gulfstaterna eller grannen Cypern som den senaste tiden sett en stor inflytt av libaneser. På gatorna i Beirut är utsattheten påtaglig. Vissa apotek har låst sina entrédörrar och säljer endast varor genom små luckor av rädsla för stölder. I krisens Libanon är läkemedel bristvaror. 

För dem som bor i Libanon kan stora delar av dagen gå till att planera hur mat ska lagas och förvaras på grund av elbristen, eller när och hur telefoner och datorer ska laddas. För dem som har arbete och kan köpa mat, vill säga.

Motorvägarna utanför Beirut brukade ofta förr prydas av reklamaffischer för konserter, restauranger och skönhetsprodukter. Nu hänger där istället reklam för internationella betalningar och överföringar via tjänster som Western Union och liknande lokala aktörer. Libanesiska banker har sedan den ekonomiska krisens utbrott förbjudit internationella transaktioner, infört kapitalkontroller och skarpt begränsat uttag för kontohavare.

En vanlig frukostpizza har blivit tio gånger dyrare

Som vanligt om morgnarna är det full aktivitet i bagerierna där det görs manoushe, en slags brödpizza, som är ett populärt libanesiskt frukostmål. Förr om åren brukade en manoushe kosta runt 1500 lira, ungefär en dollar. Idag kan den kosta 15000 eller 30000 libanesiska lira beroende på om man vill ha ost eller grönsaker i.

”Visst är det sjukt?,” säger en bagare i kvarteret Geitawi när han förklarar prishöjningarna. ”Och el och bränslepriserna bara gör det värre.”

Enligt Libanons ekonomiminister har kriget i Ukraina tvingat Libanon att försöka hitta nya men också dyrare importkällor. Så vad händer om landet inte får in tillräckligt med, till exempel, spannmål?

”Det finns egentligen inga bra lokala substitut eller lösningar,” säger Sami Halabi. ”Vetet vi har i Libanon är bättre lämpat för pasta och inte bröd. Och att börja massproducera i industriell skala är inte möjligt på kort sikt,” fortsätter han. 

Den lokala valutan fortsätter sjunka i värde

Än mer oroad är Sami Halabi över den lokala valutan, som han spår kommer att dala ytterligare och således leda till fortsatt höjda livsmedelspriser. 

”Vete och mjöl är stora problem, men det större problemet är situationen med den libanesiska liran”, säger han. 

Utöver förhandlingar med Världsbanken nådde Libanon tidigare i april en preliminär överenskommelse med Internationella valutafonden, IMF, om ett lån på 3 miljarder dollar för att hjälpa landet igenom den ekonomiska krisen. Men avtalet kommer inte att kunna godkännas förrän libanesiska myndigheter klubbar igenom en rad politiska och finansiella reformer. 

Under tiden beräknas 80 procent av Libanons runt 6 miljoner invånare leva i fattigdom, varav 36 procent i extrem fattigdom.

“Du kan inte blockera folks besparingar på banken och tro att saker och ting kommer att ordna sig. Vi befinner oss i en storm och försöker hitta en väg ut. Alla försöker rädda det lilla de har kvar,” säger Sami Halabi.

Alexandra Sandels
Alexandra Sandels är en Nicosia-baserad skribent och analytiker. Hon har tidigare arbetat som journalist i både Mellanöstern och Sverige, bland annat för Los Angeles Times och Sveriges Radio. Hon var under åren 2008-2013 bosatt i Beirut.

Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.

Redaktör: Lotta Schüllerqvist, chefredaktör, Press- och yttrandefrihet, Mellanöstern.