ANALYS Den ryska invasionen av Ukraina har skapat starka och motstridiga reaktioner i Georgien. Först hävdade regeringen att oppositionens stöd för Ukraina riskerade att dra in Georgien i ett nytt krig med Ryssland. Men nu har regeringen svängt – efter omfattande folkliga protester. Det kan medföra en ljusning för de demokratiska krafter i landet som fått känna av försämrade villkor de senaste åren.
Nina Vaxanski var en av närmare 30 000 georgier som i början av mars demonstrerade fyra dagar i rad i Tbilisi i solidaritet med det överfallna Ukraina:
– Jag oroar mig nu för att de fortsätter på det här sättet i Ukraina. Om vi inte står upp mot denna fasansfulla makt, kommer de att komma tillbaka till Georgien och försöka förstöra allt som vi har arbetat för, sade hon vid demonstrationen till nyhetskanalen Euronews.
Försiktigt närmande till Ryssland
Demonstrationerna i flera delar av Georgien arrangerades i protest mot den georgiska regeringens ovilja att ta avstånd från det ryska anfallet mot Ukraina. Den nuvarande georgiska regeringen har under de senaste åren försökt hitta en väg bort från konfrontation med Ryssland under parollen ”strategisk återhållsamhet” (strategic patience). Bland annat har man starkt ökat handelsutbytet med Ryssland. När den ryska militären anföll Ukraina var därför inte oväntat att den georgiske premiärministern Irakli Gharibashvili först avvisade ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Han kallade åtgärderna för ”improduktiva” och framhöll att Georgien ”i första hand måste skydda sitt eget land”, en omskrivning för att undvika konfrontation med Ryssland i rädsla för ett nytt krig med grannlandet.
Den nuvarande georgiska regeringen kom till makten 2012. Den georgiske oligarken Bidzina Ivanisjvili startade ett nytt parti, ”Georgisk dröm”, som vann en jordskredsseger i valet samma år. Samma parti har sedan kunnat sitta kvar vid makten i tre parlamentsval.
Georgisk dröm har sedan det kommit till makten intagit en mer samarbetsinriktad hållning gentemot Ryssland. Samtidigt har den kringskurit de demokratiska fri- och rättigheterna i landet. Tankesmedjan Freedom House har i sin årliga bedömning av demokratiutvecklingen i Europa beskrivit denna negativa tendens i Georgien: ”de senaste åren har präglats av tillbakagång. Oligarkiernas inflytande påverkar landets politiska verksamhet, politiska beslut och massmedierna. Rättsstatsprincipen har undergrävts vilket påverkar hur de medborgerliga friheterna efterlevs”.
Två utbrytarstater stödda av Ryssland
De olikartade åsikterna om relationerna med Ryssland har sitt ursprung i den splittring av den forna Sovjetdeltaten som ägde rum när Sovjetunionen upplöstes och Georgien (fyra miljoner invånare, på en landyta något mindre än Svealand) blev en självständig stat. I samband med upplösningen kunde beväpnade separatistiska rörelser utropa två utbrytarstater; Abchazien och Sydossetien. Ryssland bistod de separatistiska styrkorna mot den georgiska armén i 90-talets början. De båda utbrytarregionerna har sedan dess stängt gränserna mot Georgien. Separatisterna har fått fortsatt ekonomiskt och militärt bistånd av Ryssland i likhet med en annan utbrytarregion; Transnistrien i Moldavien samt Donetsk och Luhansk i Ukraina.
Konflikten mellan den georgiska staten och utbrytarregionerna fortsatte under 90-talet på lågintensiv nivå men efter den så kallade rosa revolutionen 2004 fick Georgien en ny regering som inledde en kampanj för att återta utbrytarområdena. Ett upptrappat ordkrig och skärmytslingar vid gränserna ledde 2008 till en georgisk militär intervention i båda regionerna. Efter några dagars strider ingrep Ryssland och tillfogade den georgiska armén ett smärtsamt nederlag. Ryssland har därefter erkänt Abchazien och Sydossetien som självständiga stater.
Protester ledde till omsvängning
Den ryska inmarschen i Ukraina ledde till ett nytt politiskt läge för Rysslands grannstater. När den georgiska regeringen fortsatte sin avvaktande hållning utbröt de omfattande protesterna i hemlandet. Efter ett antal dagar av massdemonstrationer svängde regeringen. Georgien röstade den 2 mars för fördömande i FN av invasionen och anslöt sig till Europarådets suspendering av Ryssland. När Ukraina den 3 mars ansökte om medlemskap i EU följde den georgiska regeringen efter, liksom Moldaviens regering. Detta betyder att den georgiska regeringen valt en ny strategi i förhållande till Ryssland och EU.
Fyra scenarier i krigets spår
Vilka konsekvenser kan den georgiska regeringens omsvängning medföra? Den internationellt ofta citerade tankesmedjan Georgian Institute of Politics målar upp fyra tänkbara scenarier för Georgien till följd av det fortsatta kriget i Ukraina:
- I ett första scenario lyckas Ukraina hålla stånd mot de ryska angriparna till den grad att den politiska ledningen i Kreml tvingas dra tillbaka sina trupper. Detta kan leda till att Georgien och andra kandidatländer kan få större möjlighet att tas upp i EU.
- I ett andra scenario lyckas den ryska invasionen och Ukraina tvingas kapitulera. I denna situation kan Georgien tvingas till avbön och i stället för ett europeiskt samarbete tvingas ingå i en ny östeuropeisk union under rysk ledning. Den interna utvecklingen kan då leda till ökad repression och flykt från landet, särskilt av unga och välutbildade.
- I ett tredje scenario hamnar Georgien i ett läge mitt emellan scenario 1 och 2. Kriget leder till ett fredsavtal och Ukraina tvingas erkänna Krim som ryskt territorium samt även de nya utbrytarstaterna i Donetsk. Därmed riskerar även Georgiens relation till Abchazien och Sydossetien permanentas. Georgien skulle i detta läge sannolikt tvingas avsäga sig planer på ytterligare europeiskt samarbete.
4 I ett fjärde scenario eskalerar kriget till flera NATO-anslutna grannländer. Enligt institutets bedömning skulle den utlösande faktorn kunna vara att en ”no-fly-zon” införs eller att Ryssland betraktar västvärldens vapentillförsel till Ukraina som en krigsförklaring från NATO-länder. Georgien befinner sig i ett sådant scenario av militärstrategiska skäl i riskzonen för militärt angrepp.
Styrkan hos civilsamhället fäller despotin
Samtliga fyra scenarier skrevs i det läge i kriget mellan Ryssland och Ukraina som rådde i mitten av mars (17/3) och lämnar få öppningar för en de-militariserad framtid. I en summerande kommentar skriver Institutet att kriget riskerar att skapa en ny järnridå mellan Ryssland och Europa. Den nuvarande georgiska regeringens omsvängning i hållningen till Ryssland ska ses som ett tydligt tecken på att man vill hålla sig på rätt sida av denna järnridå.
När den georgiska folkrörelsen protesterade mot regeringens avvaktande hållning visade man att man styrkan hos civilsamhället och att man inte vill vika sig för en maktfullkomlig och arrogant stormakt. Sådana proteststormar påminner om de som på senare år skakat regimen i Belarus och helt nyligen Kazakstan. I ett femte framtida scenario kan man se samma interna händelseutveckling i Ryssland, där despotin faller även i Ryssland. Med tanke på de allvarliga försämringarna för demokratiska organisationer och fria massmedier i Ryssland (se till exempel https://www.europarl.europa.eu/thinktank/en/document/EPRS_BRI(2022)729297) kan en sådan utveckling ses som en provisorisk utopi. Men även på kort sikt är en sådan rörelse för förändring nödvändig för att skapa verklig grogrund för fred, framsteg och samarbete i hela regionen.
Jöran Hök
Jöran Hök, fil dr i freds och utvecklingsforskning. Mångårig verksamhet som journalist, i tio år chefredaktör för tidningen OmVärlden. Tidigare lektor i journalistik vid Göteborgs Universitet, Stockholms Universitet och Södertörns högskola.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Fler texter om de ämnen som tas upp i denna text finner du om du klickar på taggarna nedan. Du kan även hitta fler artiklar av denna författare genom att klicka på namnet högst upp på sidan.
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.
Läs även:
Ana Valdes: Armenisk fruktan för Putins krig i Ukraina
Espen Geelmuden m fl: Kan Putin bli avsatt i ett folkligt uppror?
Lämna ett svar