ANALYS Det är inte en särskild klimatpolitik som krävs för den stora och svåra klimatomställningen, den rör all politik. Detta påstående fick ett tydligt uttryck när Klimatpolitiska Rådet lanserade sin senaste rapport om den svenska klimatomställningen. Detsamma gäller, med andra utgångspunkter, klimatinsatser i Sudan. Där handlar omställningen om konflikterna, kontrollen över naturresurserna och kampen för demokrati.
Det räcker inte med enskilda åtgärder utan sammanhang för att minska utsläppen av växthusgaser och skydda natur, infrastruktur och människor från klimatförändringarnas effekter. Nej, det krävs en samlad politik på alla områden med ett syfte: att leda den transformation av samhället som krävs för att katastrofer ska undvikas: ”Den samlade politiken utgörs inte enbart av summan av lagar, regler och budgetposter. Det handlar om många aspekter av ledarskap, att formulera gemensamma mål, söka ett brett deltagande i samhället och att göra vägen mot målen begriplig och angelägen.” Det är omställningen som är Politiken.
Få genomgripande transformationer sker genom medveten politik
Det finns få historiska exempel på genomgripande transformation som varit resultatet av medveten politik, vilket påpekats av statsvetarna Björn Ola Linnér och Victoria Wibeck. Men det finns en dubbel möjlighet i strävan att styra mot verklig förändring: reformer för hållbarhet kan dra med sig gynnsamma effekter på många områden, särskilt tydligt v g människors hälsa; samtidigt kan genomgripande reformer som sker av andra anledningar generera den politiska dynamik som krävs för den stora klimatomställningen. Det givna men uppenbarligen försuttna tillfället är hur återhämtningen efter Covid-pandemin försummade att uppnå en grön och hållbar omställning av ekonomi och samhälle.
I Sudan börjar klimatomställningen med revolutionen
Ett aktuellt men kanske oväntat exempel på hur politisk förändring kan dra med sig klimatomställning finns i Sudan, där revolutionen 2019 innebar ny uppmärksamhet på hur utsatt landet är för klimatförändringar. Sudan har präglats av konflikter där kontrollen över naturresurser spelat en central roll sedan självständigheten 1956. Det långa inbördeskriget mellan sydsudanesiska aktörer för självständighet och centralregeringen ledde så småningom till separationen mellan Sudan och Sydsudan 2011, då merparten av oljetillgångarna hamnade i syd. Det militära styret under Omar El-Bashir undergrävde traditionella institutioner som löst konflikter kring utnyttjandet av mark för jordbruk och boskapsskötsel för att istället gynna storskalig mekaniserad odling och utländska investerare, särskilt från Gulf-länderna. Den blodiga konflikten i Darfur hade sitt ursprung i spänningar kring kontrollen av mark och vatten, underblåst av regimen med Janjaweed-milisen som sitt brutala redskap. Också i andra delar av Sudan fortsatte väpnade konflikter mellan lokala grupper och säkerhetsstyrkorna, grundad i bristen på politisk representation, avsaknad av investeringar i lokal utveckling och kontroll över naturresurser. Angreppen på civilbefolkningen i Darfur ledde till att el-Bashir som första statschef åtalades av Haag-domstolen 2009.
I den allt djupare ekonomiska krisen och den ökande repressionen började ett folkligt icke-våldsmotstånd växa fram i städer över hela Sudan, med början 2013. En bred koalition av ”motståndskommittéer” på kvartersnivå, med kvinnor och ungdomar i ledande roller, och fackföreningar, samlade i The Sudanese Professionals Association (SPA), ledde och organiserade motståndet, där de traditionella politiska partierna spelade en marginell roll. Trots regimens försök att med dödligt våld stoppa demonstrationerna tvingades el-Bashir avgå och fängslades 2019. Det civila motståndet var inte starkt nog att få militären på fall, istället bildades ett övergångsråd med maktdelning mellan civila och militära aktörer.
Lokal konfliktlösning gynnar både demokrati och klimat
El-Bashirs fall i april 2019 satte igång en unikt bred process av författnings- och ekonomiska reformer, institutionsbyggande och landsomfattande fredsavtal (Juba Peace Agreement), med stöd från FN, Världsbanken och internationella givare. Målen omfattade utredningar och utkrävande av ansvar för år av brott mot mänskliga rättigheter och folkrätten, återlämning och kompensation för beslagtagen mark och stöd till lokal konfliktlösning kring utnyttjandet av naturresurser, en inkluderande demokrati med kvinnors och ungdomars aktiva och grundlagsfästa deltagande. Sudan omförhandlade sina stora skulder, subventioner på bränsle och bröd drogs in för att ersättas med ett omfattande socialt skyddsnät med kontantstöd till de fattigaste som också ska kunna utgå vid naturkatastrofer.
Till de frågor som bereddes plats i det nyss öppnade utrymmet för politisk analys och debatt hörde miljö- och klimatfrågorna, som haft en undanskymd plats på el-Bashir-regimens dagordning. Nu fanns hänvisningar till dessa frågor både i utkastet till ny författning och i Juba Peace Agreement, pådrivna bl a av den särskilda avdelningen för professionella på miljöområdet inom SPA. Samtidigt uppgraderades Högre rådet för miljö och naturresurser till departementsnivå under ordförandeskap av premiärministern. Till ledare för FNs generalsekreterares särskild ungdomsråd utsågs den unga sudanesiska fysikern Nisreen Al Sayeem, samtidigt som sudanesiska ungdomsrepresentanter gavs plats i den afrikanska delegationen till klimatförhandlingarna. Med ny finansiering från Gröna klimatfonden pågår arbete för att rusta upp Sudans anpassningsförmåga på lokal nivå. Reformprocessens fokus på att stärka förmågan kring lokal konfliktlösning gynnade strävan till hållbar förvaltning av naturresurserna.
De senaste åren har Sudan drabbats av allt svårare översvämningar. Under sommaren 2020 tvingades 900 000 människor rädda sig från stigande vatten. Många av dem hade redan tidigare flytt undan lokala konflikter som fortsatt trots reformer och fredsavtal som inte omfattat all väpnad opposition. Sudan har nu 3 miljoner internflyktingar av en befolkning på 43 miljoner. Det till största delen icke bevattnade jordbruket påverkas starkt av översvämningar och torka och Sudan är ett av de mest importberoende länderna i Afrika vad gäller spannmål. Intern migration och ett växande tryck på mark och vatten ökar den lokala konfliktrisken när medlande institutioner är alltför svaga och dispositionsrätt till naturresurser är fortsatt oklar.
Bakslag när militären återtog makten
Den 25 oktober 2021 led den politiska transformationen och klimatreformerna ett allvarligt bakslag när militären återtog makten i en kupp. Mycket av biståndet frystes, inklusive Världsbankens stöd till det kritiskt viktiga sociala skyddsnätet, vilket innebar att subventionerna på bränsle och livsmedel hunnit tas bort utan att skyddsnätet fullt ut trätt i kraft. De folkliga demonstrationerna har återupptagits och många demonstranter i Khartoum har dödats. Galopperande prisökningar har skapat nya fattiga i städerna som nu drabbas ännu hårdare genom att kriget i Ukraina drivit upp världsmarknadspriserna på livsmedel till lika höga nivåer som vid de globala kriserna 2007-2008 och 2011. Vid en gemensam presskonferens varnade FN och Afrikanska Unionen den 10 mars för att Sudan kan falla ner i avgrunden om inte den demokratiska reformprocessen återupptas och våldet upphör.
Trots stor osäkerhet och instabilitet skapade revolutionen 2019 politisk energi och öppenhet som krävdes för att intensifiera landets klimatomställning, med huvudmålet att skydda landets befolkning från klimatförändringarnas alltmer destruktiva effekter. Klimatfrågorna finns kvar i centrum av politiken. Om Sudan misslyckas med att återgå till demokratiskt styre står också klimatanpassningen på spel.
Johan Schaar
Johan Schaar tillhör Mänsklig Säkerhets redaktion och är medlem av Expertgruppen för Biståndsanalys och Associate Senior Fellow vid SIPRI.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Fler texter om de ämnen som tas upp i denna text finner du om du klickar på taggarna nedan. Du kan även hitta fler artiklar av denna författare genom att klicka på namnet högst upp på sidan.
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.
Lämna ett svar