Sverige, OSSE och krisen för den europeiska säkerhetsordningen

ANALYS Europa befinner sig nu i vad som kan vara den svåraste prövoperioden för den europeiska säkerhetsordningen 30 år efter kalla krigets slut. Alltsedan USA:s och Rysslands utrikesministrar möttes i adventstid 2021 i Märsta vid det möte som avslutade Sveriges ordförandeår i OSSE har vi upplevt orosbringande månader av militära hot och europeisk diplomati kring både Ryssland, Ukraina och europeisk säkerhet. 

Hur freden, det nationella oberoendet, demokratin och de mänskliga rättigheterna i Europa ska stå sig genom och efter den här krisen framstår som skrämmande osäkert. Samtidigt påminns vi om betydelsen av ett sammanhang som OSSE, organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. 

Här ges först en sammanfattning av Sveriges år som ordförande 2021, i två olika men sammanhängande perspektiv. Det första gäller mänskliga rättigheter, demokrati och sociala och ekonomiska samarbeten, det andra militär säkerhet och ländernas självständighet. 

Helsingforsöverenskommelsen 1975, ingången just före det kalla krigets sista svåra år, och Parisstadgan från 1990, året för Tysklands återförening och slutet på kalla kriget, utgör grundvalarna för den europeiska säkerhetsordningen. Uppdraget för OSSE med 57 medlemmar i hela Europa, Centralasien och Nordamerika är att värna och fördjupa denna säkerhetsordning som innebär att medlemsstaterna, stora som små, är suveräna och att gränser dem emellan inte får ändras genom våld. Samtidigt erkänner medlemsstaterna att respekt för mänskliga rättigheter är en oskiljaktig del av den internationella säkerheten och inte får inskränkas med hänvisning till den nationella suveräniteten. OSSE ska härtill främja en bred säkerhet genom ekonomiskt och socialt samarbete och förtroendeskapande åtgärder. 

Mänskliga rättigheter, demokrati och andra icke-militära samarbetsområden

När Sverige som mål för sitt ordförandeskap 2021 satte att värna den europeiska säkerhetsordningen och ett brett säkerhetsbegrepp var det inte minst en inriktning på de mänskliga fri- och rättigheternas plats i säkerhetspolitiken. Det gällde att stå emot allt tydligare strävanden från Ryssland, Turkiet och flera andra medlemsstater att få bort mänskliga rättigheter och inre förhållanden som civilsamhällets ställning från dagordningen i OSSE. 

Därvidlag måste ordförandeperioden ses som en besvikelse. För andra året i rad tvingades OSSE ställa in den årliga tvåveckorskonferens om ”den mänskliga dimensionen”, HDIM, som brukar hållas i Warszawa. Skälet var inte bara pandemin utan ett tydligt nej från Ryssland. 

Vid HDIM möts civilsamhället i medlemsländerna och regeringsrepresentanter för diskussioner om mänskliga rättigheter, demokrati och säkerhet i bred mening på ett unikt sätt i internationell diplomati. Att tvingas inställa konferenser som HDIM blir en särskild förlust i verksamheten. Sverige gjorde hedervärda insatser för att erbjuda en del digitala ersättningsaktiviteter i pandemitider och utrikesminister Ann Linde vinnlade sig också personligen om att hålla några möten med civilsamhällesföreträdare från hela OSSE-området. 

Ett fysiskt möte blev det också under en parallellkonferens med civilsamhällesorganisationer i anslutning till det avslutande ministerrådsmötet. Men samtidens säkerhetskrav för internationella konferenser, oavsett pandemirestriktioner, skapar likafullt en tydlig isolering av verksamheten från vardagsvärlden.

Vid ministerrådsmötet enades OSSE om att ägna mer uppmärksamhet åt klimatförändringarna som säkerhetsfråga. Ironiskt var klimatet inte från början någon svensk prioritet för OSSE, med hänvisning till vad om redan görs i andra internationella organ i klimatfrågan. Men i ett allt spändare och låst säkerhetspolitiskt läge, skulle områden som klimatet, där samarbete är nödvändigt, i bästa fall kunna ge litet liv i ett brett säkerhetsperspektiv.      

Som ordförande var utrikesminister Ann Linde under 2021 mycket flitig att på plats besöka OSSE:s allvarligaste konflikthärdar som östra Ukraina, Belarus, Moldavien och södra Kaukasus. För Sverige var det naturligtvis viktigt att utrikesministern under året hade särskilda tillfällen att träffa kollegerna i USA och Ryssland. Genom att det roterande ordförandeskapet i OSSE följer en trojkamodell, där föregående och efterföljande års ordförande ingår i ett presidium, har nu Sverige också fortsättningsvis en fast kontakt med 2022-års ordförande Polen. Med Polen delar Sverige å ena sidan närområdesbekymmer med Ryssland, å andra sidan är Sverige en tydlig kritiker av rättsstatens urholkning i Polen. 

Militära utmaningar mot den europeiska säkerhetsordningen

Tilltagande ryskt vapenskrammel runt Ukrainas gränser under hösten 2021 var tecken på att en allvarlig kris höll på att eskalera. Lagom till OSSE:s utrikesministermöte 2021 hade tidpunkten kommit för utrikesminister Sergeij Lavrov att avisera en rysk kravlista.

Lavrovs lista nådde offentligheten ett par veckor senare. I först hand riktades ett antal ultimativa krav till amerikanske utrikesministern Anthony Blinken, också på plats i Stockholm. Men kraven var i praktiken i hög grad riktade till EU och de stater som ligger inom eller i anslutning till det som Ryssland vill se som sin intressesfär och där västmakterna uppmanades hålla sig borta.

Inför ordförandeåret hade utrikesminister Linde framhållit att ordförandeskapets ansvar för hela organisationen och dess fortlevnad av nödvändighet kan tvinga ordföranden till en viss återhållsamhet att driva egna intressefrågor. Men inför den ryska kravlistan kunde inte ordföranderollen vara en kompromissökande medlare. Uppgiften var att försvara den samlade europeiska säkerhetsordningen såsom den upprätthållits alltsedan Helsingfors 1975. Det var ordförandens roll att markera att selektiva utdrag ur olika dokument inte kunde godtas av OSSE som organisation. Alla deltagande stater hade accepterat samtliga åtaganden senast vid OSSE-toppmötet i Astana i Kazakstan 2010.

Det fanns all anledning för Ann Linde att göra detta med skärpa, eftersom Sverige hör till den grupp av stater som ofta nämns i allianssammanhang. Vid sitt möte med den franske presidenten Macron i början av februari erkände president Putin å ena sidan att alla länder har den rätt som anges redan i slutakten från Helsingfors att tillhöra eller inte tillhöra allianser. Å andra sidan, skulle det enligt Putin strida mot ett annat åtagande, att inte negativt påverka andra staters säkerhet, om NATO tog in dessa stater som medlemmar.

Den franske presidenten, som detta halvår är ordförande i EU, replikerade då inte genom att referera till NATO-kandidaterna Ukraina eller Georgien utan till Sverige och Finland och det orimliga att NATO skulle säga nej om de ansökte om medlemskap efter att under 30 års tid ha välkomnat dem som framtida medlemmar av alliansen. 

Den här diskussionen störde både de svenska och finska statsledningarna vilket är lätt att förstå med kännedom om vår efterkrigshistoria. Att stormakterna diskuterar våra länders säkerhet över våra huvuden berör inte bara finnar utan även svenskar djupt – oavsett om man vill ändra säkerhetspolitisk kurs eller inte. 

I den skrämmande snabbt försämrade konfliktläget kring Ukraina är det fortfarande observatörer från OSSE som dagligen rapporterar om militär aktivitet i östra Ukraina. Bara det faktum att OSSE blivit en självklar plats för det diplomatiska spelet under krisen kring Ukraina, visar på organisationens fortsatta betydelse. OSSE:s grunddokument innehåller möjligheter och åtaganden om förtroendeskapande åtgärder, mänskliga rättigheter, informations- och observationsutbyten och rustningskontroll som kommer att behövas för att nå och upprätthålla framtida lösningar. 

OSSE-engagemanget lär oss förstå att geografiskt fjärran konflikter i områden där OSSE har en viktig roll, som Nagorno Karabach, Georgien och östra Ukraina, snabbt riskerar att få konsekvenser för vårt svenska närområde. Genom att vara på plats i konfliktområdena och hela tiden betona bredden i den europeiska säkerhetsordningen gjorde det svenska ordförandeskapet i OSSE under 2021 en värdefull insats för säkerheten i Europa.

Med Polen som ordförande leds OSSE nu av ett NATO-land som i än högre grad dras in i polemiken med Ryssland om allt från vad som hände under andra världskriget till vad som görs från NATO:s sida för att förstärka alliansens närvaro nära den ryska enklaven Kaliningrad. Genom att ingå i OSSE:s ledningstrojka under 2022 har Sverige fortsatt ett särskilt ansvar och en plattform inom OSSE att i samverkan värna den europeiska säkerhetsordningen i dess helhet.

Anders Mellbourn
Lars-Erik Lundin
Styrelseledamöter i det svenska OSSE-nätverket.

 

 

 

 

Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.

Fler texter om de ämnen som tas upp i denna text finner du om du klickar på taggarna nedan. Du kan även hitta fler artiklar av denna författare genom att klicka på namnet högst upp på sidan. 

Redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.

 

---

Till nätverkssamarbetet i civilsamhället hör att fria organisationer i ett ordförandeland gör en utvärdering av det egna landets efterlevnad av sina förpliktelser enligt OSSE:s grundöverenskommelser. Så gjordes också under det svenska ordförandeåret av det svenska OSSE-nätverket. Rapporten finns att ladda ned här.