REFLEKTION Hittills i år har fem journalister mördats i Mexico i samband med sitt arbete. Att ta livet av en journalist är tämligen riskfritt, få fall klaras upp. Många journalister tvingas därför att fly för att rädda sitt liv. En av dem är Lydia Cacho, som Ana Valdés berättar om här.
Den mexikanska journalisten och aktivisten Lydia Cacho söker nu asyl i USA. Hon berättar att den mexikanska staten inte klarar att garantera hennes säkerhet i Mexico. Den 22 juli 2019 tog sig två män in i Lydia Cachos hem, förgiftade hennes två hundar och stal hennes datorer och hårddiskar.
Hon pendlar nu mellan USA och Mexiko, bor alltid på hemliga adresser, ständigt bevakad av säkerhetsvakter som hon själv betalar.
Avslöjade kriminellt nätverk
Attentatet mot hennes hus lyckades inte förstöra hennes databaser som hon förvarade på olika virtuella platser. Hon misstänker att gärningsmännen är samma personer som var på väg att döda henne 2005, när hon hade publicerat en bok som avslöjade det kriminella nätverket bakom kidnappningar och sexuella brott mot barn och kvinnor, där höga politiker, affärsmän och poliser var inblandade.
Boken rönte stor uppmärksamhet och ledde till en stor utrensningskampanj inom den mexikanska statsapparaten, där guvernörer, borgmästare och höga polistjänstemän utpekades som ansvariga. Men tyvärr är korruptionen i Mexico alldeles för utbredd och kampanjen ledde inte till några påtagliga resultat.
I boken ”Los Demonios del Edén”, Edens demoner, avslöjade Lydia Cacho hur små barn, flickor och kvinnor såldes och köptes av kriminella nätverk som agerade med hjälp av höga tjänstemän och korrupta politiker. Hon startade ett hem och en stiftelse för att ta hand om offer för trafficking och för att stödja förföljda journalister.
Internationellt kontaktnät räddade hennes liv
Lydia Cacho överlevde attacken 2005 tack sitt stora nätverk av både mexikanska journalister och utländska aktivister – bland andra Danielle Mitterand, den franske presidenten Francois Mitterands änka, och flera andra europeiska diplomater och jurister.
Hon var försvunnen ett dygn, blev torterad och våldtagen, men när kidnapparna var på väg att döda henne och kasta henne i havet, fick ledaren för kidnapparna ett telefonsamtal från självaste presidenten som blåste av hela operationen. Hon lämnades utanför sitt kontor just på den plats där hon hade frihetsberövats dagen innan.
Efter kidnappningen 2005 gick Lydia Cacho under jorden, levde på hemlig adress och hade säkerhetsvakter – men detta hindrade den nya attacken mot henne i juli 2019.
Den förra guvernören av Puebla, Mario Marín Torres, den förra polischefen Adolfo Karam Beltrán och affärsmannen José Kamel Nacif Borg, som beställde hennes död, är nu efterlysta – men det är lätt att gömma sig med hjälp av pengar och kontakter i Mexico.
Lydia Cacho flerfaldigt prisbelönt i Sverige
Lydia Cacho har fått stöd av Amnesty, Reportrar utan gränser och Penklubben. 2008 fick hon den svenska Penklubbens Tucholskypris. Tucholsky var en judisk tysk författare som levde i exil i Sverige under några år. Priset är instiftat för att ge en förföljd författare möjligheter att skriva och verka i trygghet.
Jag träffade Lydia Cacho under hennes vistelse i Sverige och hon berättade då för oss alla hur det kändes att gå omkring utan vakter och utan att behöva kolla vem går bakom henne. Priset hon betalat för sitt arbete som kritisk journalist är högt: hon har offrat både familjebildning och privatliv.
Lydia Cachos arbete har uppmärksammats i Sverige flera gånger: 2009 fick hon Wallenbergmedaljen och 2011 Olof Palmepriset. FNs Kommitté för Mänskliga Rättigheter har också uttryckt sitt stöd till Lydia Cacho och kräver att Mexico garanterar hennes säkerhet.
I Mexiko, under president Lopez Obradors första tio regeringsmånader, har minst 118 kvinnliga journalister blivit attackerade. Flera internationella organisationer och nätverk kräver att Mexico ska tillämpa de avtal som landet har undertecknat.
I Mexico och Colombia mördas journalister, fackföreningsledare och miljöaktivister i stor omfattning. Flera polisbefäl och politiker är korrupta och tjänar de stora företag som inte vill att deras agerande ska avslöjas. Där ingår bland annat kemiföretag som dumpar avfall i floder och havet, och gruvföretag som använder barn som arbetskraft.
Många som såg Mexicos president Lopez Obrador som en annorlunda politiker är nu besvikna och säger att han klarar inte av att förvandla Mexico till ett transparent samhälle. Att korruptionen och svågerpolitik har skapat ett samhälle där de fattiga saknar skydd mot etablissemangen.
Fem journalistmord på en månad
Lopez Obrador säger att Lydia Cacho är välkommen tillbaka till Mexico, men det är få som tror att han och hans regering kan garantera hennes säkerhet. Trots hans utfästelser har redan fem journalister mördats sedan årets början. 10 januari hittades journalisten José Luis Gamboa Arenas knivdödad i Veracruz. 17 januari sköts fotojournalisten Alfonso Margarito Martino Esquivel till döds utanför sitt hem i Tijuana. 23 januari blev journalisten Lourdes Maldonado ihjälskjuten i sin bil utanför hemmet i Tijuana. 31 januari sköts journalisten Roberto Toledo till döds i Zitácuaro och den 10 februari sköts journalisten Heber López ihjäl i Salina Cruz.
Lydia Cacho säger i flera intervjuer att Mexico har en gammal kultur av straffrihet – den som har pengar och mäktiga vänner kan komma undan med de flesta av sina brott. Den senaste tidens mordvåg mot journalister gör Cachos beslut att leva utanför hemlandet rimligt, trots att hon berättar hur smärtsamt är det att leva åtskild från familjen och vänner.
Mexicos engagerade kvinnliga journalister har startat ett nätverk, RIPVG, som stöder förföljda kvinnliga journalister i Mexico, Colombia och andra länder. De har betytt mycket för att stödja och skydda Cacho. 2005 lyckades de få omvärlden att agera. Nu planerar de en internationell kongress i Sverige någon gång under 2022. Just nu försöker de alliera sig med europeiska nätverk för att organisera solidaritet och stöd för förföljda journalister som är trötta på att bli jagade och mördade.
Ana Valdes
Ana Valdes är journalist och författare, född i Montevideo. Efter fyra år som mycket ung politisk fånge kom hon 1978 till Sverige som flykting. Här arbetade hon bl a på Dagens Nyheters kulturredaktion. Efter mer än trettio år i exil återvände hon till Uruguay men har behållit svenskan, kanelbullarna och många vänner.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Redaktör: Lotta Schüllerqvist, chefredaktör, Press- och yttrandefrihet, Mellanöstern.
Lämna ett svar