DEBATT Samtidigt som det globala välståndet har ökat kraftigt upplever människor överallt i världen en starkare oro än någonsin. Det beror inte bara på pandemi och klimatförändring. För att rädda planetens och mänsklighetens framtid måste nationer agera tillsammans i solidaritet, skriver UNDP:s chef Achim Steiner.
Oavsett var du bor i världen har de senaste 30 åren av global utveckling medfört enorma förändringar. Människor lever i genomsnitt längre, är friskare, bättre utbildade och rikare. Men, 6 av 7 människor globalt känner sig osäkra och otrygga, enligt en ny rapport från FN:s utvecklingsprogram (UNDP). Trots att det globala välståndet är högre än någonsin är människors känsla av säkerhet låg i nästan alla världens länder, inklusive i de rikaste länderna.
Aggressiv framstegssträvan skapar nya hot
I ljuset av det trauma som världen har gått igenom de senaste två åren kan detta tyckas föga förvånande, men data visar att människors känsla av otrygghet och osäkerhet var hög redan före covid-19-pandemin och den är därför bara en del av förklaringen. Till grund för den utbredda oron ligger den obekväma sanningen att mänsklighetens aggressiva strävan efter framsteg – eller snarare framsteg till varje pris – har misslyckats med att skapa en säkrare värld idag samtidigt som den också fortsätter att skapa nya hot i framtiden.
Världens misslyckande med att på allvar ta itu med klimatkrisen är ett exempel. Nya UNDP-prognoser visar att 40 miljoner människor kan komma att dö som en direkt följd av temperaturförändringar före år 2100. Inget land har uppnått en hög utvecklingsnivå utan att också utsätta vår planet för en enorm press, vilket innebär att det ökande antalet stormar, värmeböljor och zoonotiska sjukdomar vi ser nu är en del av priset vi måste betala för vår jakt på utveckling.
Kraftigt ökad matosäkerhet
Det här är verkligheten under människornas tidsålder – eller det som kallas Antropocen – och när vår planet fortsätter att förstöras är det världens mest utsatta människor som kommer att utsättas för mest fara. Farliga planetära förändringar kommer att öka matosäkerheten, intensifiera konflikter och driva fler människor in i fattigdom. År 2020 saknade 2,4 miljarder människor säker tillgång till mat, en ökning med 44 procent sedan 2014.
Covid-19 är ett annat kraftfullt exempel. Även om det globala svaret på pandemin på många sätt var snabbt, präglades det också av stora brister i samordningen med stora skillnader i tillgång till vaccin. Allt detta har förvärrat krisen och försvagat våra system och institutioners förmåga att hålla oss säkra. År 2021, när världen registrerade den högsta globala bruttonationalprodukten i historien, sjönk den globala förväntade medellivslängden vid födseln för andra året i rad. Plötsligt är idén om att ekonomiska framsteg ökar den personliga säkerheten inte längre given.
Därför måste vår generation – den mest utvecklade, sammanlänkade och möjligen en av de mest oroliga generationerna – skapa en ny väg framåt. Begreppet mänsklig säkerhet, som introducerades 1994, hävdade att mänsklig säkerhet inte bara är territoriell. Det handlar om människors liv. Vår säkerhet handlar om frihet från nöd, frihet från rädsla och frihet från ovärdighet. Mänsklig säkerhet leder oss att överväga det ömsesidiga beroendet mellan människor och mellan människor och planeten.
Solidaritet avgörande för att möta kriser
För att skydda såväl människor som vår planet måste nationer agera tillsammans i solidaritet. Länder och samhällen måste arbeta mycket närmare varandra för att skapa en tryggare framtid för alla. För oavsett var du bor kommer du inte kunna stoppa den globala temperaturen från att stiga eller nästa covid-19-variant från att passera landsgränser. Globala hot, enligt själva definitionen, påverkar i slutändan oss alla. Genom antagandet av Globala målen för hållbar utveckling, Parisavtalet för klimatåtgärder och det globala COVAX-programmet för att främja vaccinjämlikhet, har vi sett potentialen i vår gemensamma kraft när länder går samman för att hitta lösningar på några av världens mest svårlösta problem. Även om dessa globala ansträngningar ännu inte har genererat den omfattning av åtgärder som behövs för att hantera våra största utmaningar, är de förankrade i denna känsla av solidaritet som är avgörande för att hantera dagens och framtidens kriser.
På många sätt är mänsklighetens utbredda oro helt och hållet en situation vi själva skapat. I vilken utsträckning vi kan övervinna den kommer att hänga på ett bredare erkännande av vårt gemensamma öde på en planet som genomgår farliga förändringar som ett resultat av våra handlingar. Vi måste vakna upp till det faktum att mänsklighetens säkerhet är oskiljaktigt knuten till planetens säkerhet, vi måste omdefiniera vad mänskliga framsteg faktiskt innebär och vi måste stärka alla länder och samhällen så att de kan spela sin roll i framtiden för mänsklig utveckling.
Achim Steiner
Achim Steiner är chef för FN:s utvecklingsprogram (UNDP) sedan juni 2017. Dessförinnan var han chef för Oxford Martin School vid University of Oxford. Mellan 2006 och 2016 ledde han FN:s miljöprogram (UNEP) och var samtidigt chef för FN:s kontor i Nairobi.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Redaktör: Lotta Schüllerqvist, chefredaktör, Press- och yttrandefrihet, Mellanöstern.
Lämna ett svar