ANALYS Nu när pandemin går in på sitt tredje år kommer analyser om att demokratin naggats i kanten i flera länder. Politiker passade helt enkelt på att inskränka rättigheter i skydd av undantagsbestämmelser som införts för att hejda smittspridning. Tiden får utvisa om president Bidens digitala demokratimöte nu i december kan bli början på ett stärkande av olika demokratiska krafter.
Demokratin måste ha en hejaklacksledare. Det var den amerikanske presidenten Joe Bidens maning när han samlade över 100 länder till ett digitalt demokratitoppmöte. Han efterlyste mer ekonomisk jämställdhet, mer öppenhet från politiker, mer krafttag mot autokratiska tendenser och mer reformer för att komma till rätta med korruption.
Många deltagare och kommentatorer välkomnade diskussionerna. Men invändningar hördes mot urvalet av länder, som att Polen bjöds in men inte Ungern.
I Peking och Moskva tävlade man om vem som kunde håna Bidenmötet mest med olika varianter på att sätta bocken till trädgårdsmästare. Även på andra håll pekar man på odemokratiska tendenser i Bidens eget hemland, nämligen Donald Trumps vägran att acceptera valförlusten, stormningen av Kapitolium den 6 januari och de pågående urholkningarna av vallagar i olika delstater.
Pandemin har utnyttjats för att urholka demokrati
Nu när pandemin går in på sitt tredje år har det kommit flera analyser om hur demokratin naggats i kanten i olika länder. Politiker passade helt enkelt på att inskränka rättigheter i skydd av undantagsbestämmelser som införts för att hejda smittspridning.
Utvecklingen mot mindre, inte mer, demokrati började i och för sig före pandemin men accelererade sedan. För fjärde året i rad har rättssäkerheten avtagit i en majoritet av länderna som ingår i en rapport från internationella WJP, World Justice Project.
World Justice Project’s index registrerar urholkad demokrati
Nyckelbegreppet är ”rule of law” och WJP beaktar fyra olika faktorer i sitt index:
– ansvarstagande och ansvarsutkrävande, i såväl landets styre som av privata aktörer (engelska: accountability).
– tydlig lagstiftning, lika för alla, med skydd av mänskliga rättigheter, ingångna avtal och äganderätt (engelska: just law).
– öppenhet kring hur lagar stiftas och tillämpas (engelska: open government).
– opartisk rättskipning (engelska: accessable and impartial justice).
Utöver dessa fyra grundläggande faktorer vägs annat in, däribland yttrande- och religionsfrihet, korruption, oväldig byråkrati och hur rättsväsendet fungerar.
Den nya rapporten från WJP, Rule of Law Index 2021, omfattar 139 länder och bygger på enkäter med 138 000 hushåll och 4 200 juridiska experter. Något liknande finns inte någon annanstans, framhåller författarna som menar att man egentligen mäter villkoren för den enskilda människan ute i samhällena.
Fler länder halkade neråt
I tabellerna med alla länderna framgår en totalsiffra, förändring jämfört med tidigare samt global placering. Högsta talet är 1 och lägsta är 0.
Sverige hamnar på fjärde plats med 0,86 efter Danmark, Norge och Finland.
I botten återfinns Egypten, Demokratiska republiken Kongo, Kambodja och sist Venezuela med 0,27.
Röda pilar markerar i vilken grad demokrati och rättssäkerhet minskat, till exempel i Belarus, Gambia, Myanmar, Brasilien, Indien, Kina, Marocko, Filippinerna, Singapore, Tunisien, Jordanien och Zambia.
Försämringar i tre av fyra länder globalt
Den dystra negativa trenden noterades i nästan tre fjärdedelar av alla länder, spridda över hela jordklotet och i så väl fattiga som rika regioner. Det var bara på en punkt, upprätthållande av ordningen, som förbättringar kunde registreras. Annars gick det bakåt på områden som fristående övervakning av regeringsmakten, väl fungerande domstolsväsende, möjlighet att delta i manifestationer av olika slag och utbildning (särskilt för flickor).
Trots förhållandevis bra läge i Europa så försämrades demokratin i 14 EU-länder
Läget är, som väntat, bäst i Europa och Nordamerika men tillbakagångar skedde i 14 av EU-länderna, däribland Österrike, Frankrike, Grekland, Ungern, Nederländerna, Polen, Portugal och Rumänien.
Nedgången i USA var påfallande stor, enligt WPJ, bland annat uppmättes mer korruption och mindre utomstående kontroll av statsmakten – för övrigt något som pågått i flera länder.
Svensk forskning bekräftar demokratins urholkning
Mer rön om denna dystra utveckling finns att hämta i rapporter från institutet V-Dem, vid Göteborgs universitet, med 50 forskare i hela världen som deltar. Urholkningen av demokratin som pågår har gjort att man får gå tillbaka till 1990 för att hitta ett liknande läge, konstaterar V-Dem.
Tidningen New York Times bearbetade materialet vidare, från ett amerikanskt perspektiv. Slutsatsen blev att USA inte längre fungerar som en demokratins fyrbåk i och med bland annat inhemska kontroverser kring valprocedurer och politisering av domstolsväsendet.
IDEA har kartlagt uppskjutna val i många länder
Organisationen IDEA, International Institute for Democracy and Electoral Assistance, med huvudkontor i Sverige, har kartlagt i vilken mån pandemirestriktionerna påverkat en väsentlig del av demokratin, nämligen allmänna val.
IDEA kan påvisa att valen hittills skjutits upp i ungefär en tredjedel av världens länder under pandemin. Minst 79 länder senarelade nationella och lokala val under perioden februari 2020 till oktober 2021.
På IDEA:s hemsida finns också länkar till sammanställningar av åtgärder som vidtagits i ett 40-tal länder och bedömningar av hur de mänskliga rättigheterna påverkas.
Även i Sverige finns hot mot demokratins grundvalar som måste bemötas
I Sverige har Olle Wästberg varit engagerad i dessa frågor i många år. I sin senaste bok Den hotade demokratin – så kan den räddas i populismens tid påpekar han att svenskarna anser att demokratin försvagats de senaste tio åren. Han går igenom hur populismens sprids över världen, hur Sverige utsatts för propagandakrig och vad som skulle kunna hända om Sverigedemokraterna – med en miljon väljare och två miljoner som skulle kunna tänka sig att rösta på partiet – tar över makten.
Faktum är, skriver Olle Wästberg, att den svenska demokratin skulle kunna avskaffa sig själv på 14 månader genom ett riksdagsbeslut. Inte sannolikt, men ändå värt att i högsta grad begrunda, menar han.
I sammanhanget varnar han särskilt för krafter som vill inskränka public-service-företagens frihet. ”Demokratin måste skyddas och det centrala är genom grundlagsändringar” för att höja trösklarna mot autokratisering, avslutar han.
Karin Henriksson
Journalist och författare, baserad i Washington, återkommande skribent i Mänsklig Säkerhet och en av rösterna i podden Amerikaanalys. Hennes senaste bok heter USA:s elitförband.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.
Lämna ett svar