Vapenhandel – en bromskloss i kampen för hållbar fred

Vapenhandel är problematisk på flera sätt. Vapenindustrin – vars uppenbara mål är att sälja krigsmateriel – driver på den globala upprustningen och bidrar i förlängningen till krig och väpnade konflikter. De som exporterar vapen till krigförande länder riskerar att förlänga och förvärra väpnade konflikter, och därmed även det mänskliga lidandet. När ett land gör stora investeringar i sin militär kan andra länder uppleva detta som ett hot. Som följd väljer många att själva spänna sina militära muskler genom fler vapeninköp och större militärövningar. Kapprustning mellan länder bidrar till att öka misstroendet och förstärka fiendebilder, samtidigt som militären ges allt större inflytande. (1) Faktum är att ett lands vapeninköp i många fall har direkt koppling till ett annat lands inköp. Ett exempel är Sveriges vapenförsäljning till länderna Indien och Pakistan som varit i väpnad konflikt med varandra gällande området Kashmir till och från sedan 1940-talet. År 1991, tätt efter att svenska vapenproducenten Bofors levererat fältartillerisystemet Haubits till Indien, godkände Sverige export av en typ av motsystem till Pakistan som kan bidra till att identifiera och slå ut de haubitsar som Sverige precis beväpnat Indien med. (2) Vapenindustrin tjänar på att det finns väpnade konflikter i världen och bidrar med sin försäljning till militära spänningar mellan länder.

Vapenföretagens ekonomiska intressen i militär upprustning och väpnade konflikter blir även tydligt på deras bolagsstämmor. I april 2021 på vapenproducenten Saabs digitala årsstämma delgav företagets VD Micael Johansson bland annat att “covid-19 har dessvärre även haft en negativ påverkan på det säkerhetspolitiska läget, och i spåret av pandemin ser vi tecken på ökad protektionism mellan länder och kontinenter. Sammantaget ser vi en ökad geopolitisk oro och instabilitet i världen och som en konsekvens ökar länder sina investeringar i säkerhet och försvarsförmåga (…). Orderstocken nådde cirka 100 miljarder kronor vid årets slut vilket är ett tydligt erkännande att vår produktportfölj möter kunders behov och utmaningar”. (3)

Svenska vapen i Jemenkriget

På samma årsstämmas dagordning fanns Svenska Freds ärende om att stoppa Saabs vapenförsäljning och leveranser till de krigförande parterna i Jemenkriget, världens just nu värsta humanitära katastrof. Svenska Freds äger en aktie i Saab för att kunna närvara på årsmötet och ställa kritiska frågor. Stämman röstade som väntat nej till förslaget, vilket sände en tydlig signal till ansvariga politiker om att åtgärder behöver ske från politiskt håll för att förhindra att svenska vapen hamnar i händerna på krigförande auktoritära ledare. Kriget i Jemen är inne på sitt sjunde år. 80 procent av befolkningen är i behov av akut humanitärt stöd (4) och enligt Rädda Barnen är nästan en fjärdedel av alla civila som dödats och skadats i kriget barn. (5) FN:s grupp av oberoende experter i Jemen bedömer att alla parter i konflikten har begått krigsbrott då civilbefolkningen har gjorts till måltavlor i bombningar av marknader, skolor och sjukhus. (6) I en bombattack mot en skolbuss 2018 dog 51 personer, varav 40 barn. Bomben som användes var från amerikanska vapenföretaget Lockheed Martin, världens största vapenproducent. (7) De stridande parterna har också hindrat mat från att nå befolkningen och svält används som en krigsföringsmetod. Kamel Jendoubi, som är ordförande i FN:s expertgrupp i Jemen, säger att “Civila i Jemen svälter inte, de svälts av parterna i konflikten”. I ett möte med säkerhetsrådet i december 2020 avrådde expertgruppen än en gång länder för att skicka krigsmateriel till de stridande parterna, då det inte går att säkerställa att materielen inte kommer användas för att utföra allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. (8)

Trots situationen i Jemen fortsätter Sverige, och flera andra länder, att sälja vapen till de stridande parterna i kriget. Mindre än en månad efter FN-gruppens varningar undertecknade svenska vapenproducenten Saab ytterligare ett kontrakt för försäljning av två Globaleye radar- och stridsledningssystem till Förenade Arabemiraten. (9) 2020 gick en femtedel av den totala svenska vapenexport till den Saudi-ledda koalitionen som strider i Jemen, där bland annat Saudiarabien och Förenade Arabemiraten ingår. (10) Från krigets start 2015 till och med 2020 har svensk export av krigsmateriel beviljats till sex av de stridande parterna till ett värde av 5,6 miljarder kronor. (11) I Saudiarabiens krigföring i Jemen ingår bland annat det svenska radar- och stridsledningssystemet Erieye, enligt hemliga dokument från den franska underrättelsetjänsten som organisationen Disclose kunnat offentliggöra. (12) Erieye och uppföljaren Globaleye kan enligt Pieter Wezeman på Stockholms Internationella Fredsforskningsinstitut (SIPRI) användas för att upprätthålla blockaden av Jemens havs- och luftrum. En blockad som hindrar mat, medicin, bränsle och andra livsviktiga förnödenheter att nå Jemens befolkning (13), i ett land där 2,2 miljoner barn är i akut behov av näringsbehandling för att överleva. (14) År 2020 var väpnade konflikter den största orsaken till hunger i världen 2020. (15)

Vapenhandel bidrar till fattigdom och otrygghet

Utöver vapenhandelns koppling till krig och mänskligt lidande, tar vapenhandel också stora finansiella resurser i anspråk från andra samhällssatsningar. Pakistan är bland de tio största vapenimportörerna (16) globalt och fjärde största mottagarland av svensk krigsmateriel 2020. (17) Landet spenderar 47 gånger mer på militären än på rent vatten och sanitet, samtidigt dör 118 000 människor av diarré varje år. (18) Indien är ytterligare en stor köpare av svensk krigsmateriel. (19) Som tidigare nämnts har länderna en konflikt gällande området Kashmir som pågått från och till sedan 1940-talet. Trots det har Sverige exporterat vapen till båda länderna i stort sett varje år sedan 1950, även under tiden som svensk FN-personal var på plats för att övervaka gränsen som länderna stred om. (20) Prioriteringar av vapeninköp framför satsningar på exempelvis sanitet och rent vatten riskerar att öka otryggheten för den del av befolkningen som redan lever i utsatthet och fattigdom. Visst är det upp till varje land att välja vad de vill investera sina resurser i, precis som att alla länder kan välja vilken utveckling de vill bidra till. Världens militära utgifter utgör en svindlande summa. Det innebär att även en mindre omfördelning av satsningarna kan göra stor skillnad. Med endast 0,7 procent av världens totala militärutgifter 2020 hade vi kunnat finansiera ett universellt vaccinationsprogram för corona. Hade världens ledare tagit mod till sig och omfördelat nio procent av de globala militära utgifterna under en tioårsperiod hade vi haft nödvändiga resurser för att uppnå en global klimatomställning för att möta klimatförändringarna – ett av vår tids största säkerhetshot. Detta enligt jämförelser framtagna i samband med Global Days of Action on Military Spending utifrån SIPRI:s siffror om världens globala militära utgifter. (21)

Täpp till kryphålen i reglerna för vapenexport

Arbetet för att minska de militära utgifterna och tillgången till vapen i världen kan se ut på oändligt många sätt. Ett första steg för att minska just Sveriges vapenexport är att täppa till kryphålen i det svenska regelverket för krigsmaterielexport. 2020 var vapenexporten rekordstor med 16,3 miljarder kronor och vapenleveranser skickades till såväl krigförande länder, ickedemokratier som till länder som allvarligt kränker mänskliga rättigheter. (22) Enligt lagen om krigsmateriel är det i grunden förbjudet att exportera krigsmateriel från Sverige. Undantag får dock ges om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och om det inte strider mot Sveriges internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt. Export av krigsmateriel bör enligt det regelverk som skärptes 2018 inte beviljas till 1) en stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, 2) stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt, 3) stat som har inre väpnade oroligheter, eller 4) till stat där allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer. Om det finns grava brister i demokratisk status i köparlandet ska det utgöra hinder för export, enligt det svenska regelverket. (23) Trots detta har vapenhandeln till länder i krig och auktoritära ledare fortsatt. (24) Med en striktare tolkning av regelverket kan Sverige föra en mer restriktiv vapenexportpolitik och påverka internationell exportkontroll att följa i samma spår.

Några av de aspekter som hämmar en striktare tolkning av det svenska regelverket är oprecisa formuleringar (25), som att grava brister i demokratisk status ska “utgöra ett hinder ” för export. Regelverket fastställer också att vapenförsäljning som går att koppla till en tidigare beviljad affär, en så kallad följdleverans, ska godkännas så länge det inte finns något ovillkorligt hinder (exempelvis ett internationellt vapenembargo). Detta innebär att vapenleveranser kan fortsätta i decennier till länder som inte längre uppfyller kraven för att bli godkända för en helt ny vapenaffär. (26) När vapenexport görs via eller tillsammans med ett samarbetsland tas också fler aspekter in i prövningen, vilket resulterar i att affärer som annars inte skulle godkännas ändå kan beviljas. Genom att ta bort undantagen och täppa till kryphålen i regelverket kan stor förändring ske.

Vem kan förändra?

I Sverige är det myndigheten Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP) som godkänner eller avslår vapenexportärenden, men det är regeringen som är ytterst ansvarig för Sveriges vapenexport. Det är också regeringen som har möjlighet att agera för en restriktivare vapenexportpolitik. Det kan den göra både genom utrikes- och säkerhetspolitiska uttalanden eller genom att exempelvis begära att få besluta om vapenexport till extra problematiska mottagarländer. Samtidigt kan press från civilsamhället ha avgörande betydelse. I samband med att Turkiet invaderade kurdiskkontrollerade områden i norra Syrien 2019 ökade pressen på regeringen om ett totalstopp av all svensk vapenexport till Turkiet. Ett omedelbart stopp var avgörande för att inte riskera att svenska vapen bidrog till krigföringen. Efter massiv kritik från flera håll agerade regeringen slutligen och stoppade vapenexporten till landet. (27) Detta blev ett tydligt bevis för att all export är möjlig att stoppa, om den politiska viljan är stark nog.

Vad är aspekterna som talar för att sälja krigsmateriel?

Först och främst bör nämnas att de allra flesta länder i världen inte har någon vapenexport, endast 65 av världens 195 länder exporterar krigsmateriel. (28) Motiven bland vapenexportörerna skiljer sig åt, men gemensamt är idén om att vapen gör oss säkra mot militära angrepp och att en vapenindustri bidrar till detta. I Sveriges fall finns historiska motiv som grundar sig i viljan att kunna vara neutrala och oberoende i vapenförsörjningen om ett krig skulle bryta ut. I och med att materielbehovet från den svenska militären inte var stort nog för att göra den svenska vapenindustrin ekonomiskt lönsam behövde företag exportera krigsmateriel till andra länder för att överleva. Idag har vapenexporten blivit ett mål i sig och vapen görs inte enbart för det svenska försvarets användning. (29) De historiska motiven för att hålla en svensk inhemsk vapenindustri vid liv är dock daterade och missvisande. Sverige saknar både intentioner att vara neutrala i fall ett krig bryter ut eller möjlighet att vara oberoende i sin vapenproduktion. Sverige har med sitt EU- medlemskap och samarbete med Nato övergett oberoende som säkerhetspolitiskt intresse. (30) 2020 års regeringsförklaring (31) fastställer att “Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp drabbar ett annat land i Norden eller i EU. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas”. Samtidigt innebär den globaliserade vapenproduktionen att ett svenskt vapensystem innehåller delar och teknik från hela världen och en oberoende vapenproduktion är de facto omöjligt. I ett svenskt Jas 39 Gripen stridsflygplan är två tredjedelar av huvuddelarna från andra länder. (32) Idag motiveras vapenexporten bland annat av aspekter som att behålla specialkompetens eller produktionskapacitet inom landet och att vara del av vad som anses vara strategiska materielsamarbeten.

Ett steg mot förändring

Så länge det finns starka politiska och ekonomiska drivkrafter bakom vapenhandeln kan förändring kännas avlägsen. Men att beväpna diktaturer och länder som anklagas för att begå krigsbrott gör inte världen till en säkrare plats. Sju av tio svenskar vill se ett stopp av Sveriges vapenexport till de stridande parterna i Jemen, enligt en undersökning av Rädda Barnen och Sifo. (33) Låt oss börja där, att täppa till kryphålen i det svenska regelverket och säga nej till krigsmateriel till världens just nu värsta humanitära katastrof. Sveriges regering har makten att sätta stopp för vapenexporten till stridande parter i Jemen. Vi har gjort det förr i fallet Turkiet, och vi kan göra det igen.

Tilda Wendefors
Ett stort tack till Linda Åkerström som skrivit den fantastiska boken “Den svenska vapenexporten”. Boken är ett stöd för alla som vill lära sig mer om den svenska vapenexporten, och har varit till stor hjälp i skrivandet av denna text!