ANALYS Repressiva regimer runt om i världen använder israelisk teknologi för att avlyssna och snoka i mobiltelefoner och datorer. På listan av bekräftade och potentiella måltavlor finns statsöverhuvuden, oppositionella politiker, människorättsaktivister och journalister.
Avslöjanden om den omfattande övervakningen har mötts av upprörda protester från FN, EU, regeringar, människorätts- och journalistorganisationer runt om i världen. Också i Israel. Även om de relativt få röster som hörs där verkar mest upprörda över att de allra flesta israeler ger blanka den i vad cyberkrigarna ägnar sig åt. Och i den mån de bryr sig, så har de inget emot det. De ser protesterna som en del av en pågående smutskastning av Israel.
Två israeliska cyberspionföretag svartlistade i USA
Men alla ser det inte så. Också USA, som normalt visar stor förståelse för vad Israel uppfattar som sina säkerhetsintressen — och kommersiella intressen — har reagerat och placerat två av de ledande cyberspionage-företagen, NSO och Candiru på sin svarta lista över teknologiföretag som ”agerat i motsättning till amerikanska intressen”.
För Israel är den reaktionen från en annars välvillig allierad obegriplig.
– Försvarsindustrin och high tech är de två heliga korna i den israeliska ekonomin, säger den israeliska journalisten Shay Aspril till amerikanska NPR. Allmänheten ser dem som djärva, kreativa och lönsamma – kvaliteter som folk i allmänhet tenderar att gilla.
Aspril var 2012 den första att peka på farorna med att ge auktoritära regimer tillgång till offensiv cyberteknologi, och risken för att den skulle komma att användas mot bland annat journalister och oppositionella.
Det företag han skrev om då var NSO och deras produkt Pegasus, som då hade sålts till Mexiko – som fortfarande är en av NSO:s största och mest kontroversiella kunder.
En annan stor kund hos NSO är Indien. Formellt en demokrati, men som – likt Ungern, en annan stor kund – utvecklats allt mer i auktoritär riktning. Indiens högsta domstol tillsatte nyligen en kommitté för att utreda anklagelserna från oppositionspolitiker, människorättsaktivister och journalister om att premiärminister Narendra Moris regering använt Pegasus som ett vapen mot oliktänkande.
Den indiska regeringen har avfärdat anklagelserna men ”de påstådda kränkningarna av rätten till privatliv och yttrandefrihet måste granskas”, säger högsta domstolens ordförande N.V. Ramanna.
Pegasus virus öppnar telefonen för spioner och övervakning
Vad Pegasus gör är att infektera offrets mobil med ett virus som ger hackaren tillgång till allt som händer på telefonen: geografisk position, samtal, meddelanden, bilder, nätsurfning etc, och gör det också möjligt att fjärrstyra enhetens kamera och mikrofon.
NSO och Pegasus har genom åren nämnts i samband med med misstänkt spionage mot oppositionella och journalister. Men, omfattningen av NSO:s och deras kunders verksamhet blev uppenbar först i juli i år, då Projekt Pegasus presenterades.
Projektet är ett internationellt samarbete mellan sjutton stora mediaföretag som har analyserat en läckt lista med runt femtio tusen telefonnummer. Den uppges innehålla nummer till telefoner som någon av NSO:s femtiotalet kunder spionerar på eller har listat som potentiella mål för avlyssning.
Flertalet av dessa potentiella måltavlor för övervakning kom från tio länder: Azerbajdzjan, Bahrain, Ungern, Indien, Kazakstan, Mexico, Marocko, Rwanda, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.
Numren tillhör, utöver misstänkt grova kriminella och terrorister – alltså sådana som teknologin formellt riktar sig emot – en rad politiska dissidenter, advokater, människorättsaktivister och journalister. Dessutom en prinsessa från Dubai som rymt från sin far, fästmön till den mördade saudiska journalisten Jamal Khashoggi och 14 statsöverhuvuden, bland dem den franske presidenten Emmanuel Macron, som tydligen Marocko visat intresse av att spionera på.
Missbruk av övervakningsteknologi har bekräftats
Den franska underrättelsetjänsten ANSSI har också kunnat bekräfta att Pegasus-viruset infekterat tre franska journalisters telefoner. Det är den första oberoende officiella bekräftelsen av uppgifterna om missbruk av övervakningsteknologin från NSO.
Också från andra håll möttes avslöjandet med protester. Både från organisationer i civilsamhället, regeringar och internationella organisationer.
FN:s människorättskommissarie Michelle Bachelet kallade avslöjandet ”extremt alarmerande”.
– Uppgifterna verkar bekräfta de värsta farhågorna om potentialen för missbruk av övervakningsteknik för att underminera folks mänskliga rättigheter.
Europakommissionens ordförande Ursula von der Leyen sa att om dessa uppgifter stämmer så är det ”fullständigt oacceptabelt”:
– Mediernas frihet, pressfriheten, är ett av unionens grundvärden.
EU-medlemmen Ungern är ett av de länder som använt Pegasus för övervakning av såväl oppositionella som kritiska och undersökande journalister.
Bara spridda protester i Israel
I Israel har kritiken dock stannat vid spridda protester från enskilda individer och organisationer. Ett utskott i Knesset har sagt sig vilja granska frågan bakom lyckta dörrar. De mer radikala parlamentariker, som annars brukar slå vakt om civila rättigheter är nu uppknutna i en bred koalitionsregering och sitter still i båten.
Och regeringen har inget intresse av att begränsa fortsatt export av cybervapen.
Tvärtom. Tidningen Haaretz har visat hur exportkontrakten med länder som Azerbajdzjan, Bahrain, Ungern, Indien, Kazakstan, Marocko, Rwanda, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten har sammanfallit i tid med att den förre israeliska premiärministern Benjamin Netanyahu besökt landet, eller att Israel varit i känsliga förhandlingar med dem.
Även om NSO och Pegasus har fått mycket uppmärksamhet, är de inte de enda israeliska företag som levererar cybervapen. Cellbrite, till exempel, är ett företag som säljer hårdvara och program för att bryta upp och och kopiera innehållet i låsta telefoner som polis eller säkerhetstjänster har tillgång till. Candiru har tidigare varit specialiserade på att infektera datorer och servrar med virus som kan ge tillgång till dokument, kommunikation, kameror och mikrofoner. På senare tid erbjuder de också möjligheten att spionera på mobila enheter.
Vapenexport en viktig del av Israels säkerhetspolitik
Eftersom dessa, och många andra liknande produkter, potentiellt kan användas för militära ändamål, måste de ha en israelisk licens för vapenexport för att kunna säljas. Det får de också. Vapenexporten är en mycket viktig del av Israels säkerhetspolitik. Den gör det möjligt för landet att upprätthålla den militära spetsteknologi, man anser sig behöva. Dessutom är det ett sätt att förbättra förbindelserna med länder som man har gemensamma strategiska intressen med, eller som kan ge Israel stöd i internationella fora.
Det är heller ingen slump att en betydande del av den högteknologiska industrin är inriktad på militär- och underrättelseteknologi. Flertalet av de ledande hightech-innovatörerna har en bakgrund i det israeliska försvarets Enhet 8200, som rekryterar gräddan av landets datakunniga ungdomar för tre eller fyra års obligatorisk värnplikt, där de arbetar med att utveckla militär spetsteknologi: en Försvarets Radioanstalt på steroider.
Människorättsaktivister i Israel har försökt att gå till domstol för att stoppa försäljningen av offensiv cyberteknologi till repressiva stater. Bara ett par veckor innan Pegasusprojektet presenterades, prövade Israels högsta domstol en petition som ville återkalla Cellbrites licens att exportera sin teknologi till Ryssland, där den bland annat använts för att hacka telefoner som tillhörde Alexej Navalnyjs antikorruptionsorganisation.
Domstolen avslog petitionen. Den slog samtidigt fast att frågor om vapenexport, annat än i mycket extrema fall, inte låg inom domstolens kompetens.
Dubbla budskap kring hur spionteknologin används
Både den israeliska staten och de inblandade företagen försäkrar att villkoren för exporten är att produkterna användas endast för att bekämpa ”allvarlig brottslighet och terrorism”. Samtidigt säger man både att Israel och exportföretagen å ena sidan inte har kontroll över och ansvar för hur tekniken används, och å andra sidan att man försäkrar sig om att den används på ett ansvarsfullt sätt.
– Men, det är ju bara att titta på de länder som köpt teknologin, säger advokaten Eitay Mack, som drivit flera fall mot vapenexport till repressiva stater i israelisk domstol. Det är ju länder där kritik, opposition och protester är just ”allvarlig brottslighet och terrorism”.
Den israeliska regeringen, där många har starka band till företagen i fråga, har naturligtvis protesterat mot de amerikanska myndigheternas svartlistning av av de två israeliska företagen. NSO är viktigt för ”vår gemensamma säkerhet”, menar de.
Kanske är de också motiverade av påtryckningarna från NSO. Bland annat i ett hemligt brev från NSO:s grundare Shalev Hulio till premiärminister Naftali Bennet och ministrar i hans regering. Ett brev som enligt tidningen Haaretz innehöll budskapet: “Om regeringen inte hjäper till att rädda mitt företag … har jag möjligheten att offentliggöra en hel del information som skulle genera politiker och deras vänner i Israel.”
Mats Gezelius
Mats Gezelius är frilansskribent, bosatt i Israel. Han har rapporterat från Mellanöstern för ett flertal svenska och finlandssvenska medier, bl.a. Hufvudstadsbladet, Svenska Dagbladet och Aftonbladet. På Twitter kan han nås på @matsgz.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Redaktör: Lotta Schüllerqvist, chefredaktör, Press- och yttrandefrihet, Mellanöstern.
Lämna ett svar