ANALYS Det är väl känt att tillverkningen av vanliga teknikprodukter är förenad med allvarliga hälsorisker. På Filippinerna exponeras kvinnor som tillverkar mobiltelefoner och laptops för kemikalier kända för att orsaka cancer och missfall. Men den som klagar över sin arbetssituation riskerar att förlora jobbet och att försvara arbetstagares rättigheter utgör en enorm säkerhetsrisk, något som mordet på människorättsaktivisten Dandy Miguel är ytterligare ett bevis för.
Mobiltelefoner, laptops och surfplattor är en gigantisk och växande marknad. Varje år importerar EU vad som kallas för ICT-teknik (Information and Communication Technology) till ett värde av hundratals miljarder euro.
Idag sker en stor del av produktionen i Asien, och de tillverkande företagen använder sig av ett växande och svåröverskådligt nät av leverantörer och underleverantörer. En mobiltelefon består av hundratals komponenter, som i sin tur består av andra komponenter, tillverkade av mineraler utvunna från olika delar av världen och av plaster som är utvunna ur petroleumprodukter.
I varje steg i denna komplexa process påverkas både miljö och människors rättigheter; i utvinningen av metall och olja, via tillverkningen av komponenter och färdiga produkter till den kasserade produktens slutliga vila; det som ibland kallas e-waste. Bland de mest akuta frågorna är människors rätt till liv och hälsa, som hotas av de många kemikalier som används vid tillverkningen.
Fabriksarbetare är generellt sett mycket utsatta för hälsofarliga kemikalier. Uppskattningsvis dör två fabriksarbetare i minuten på grund av skador orsakade av giftiga ämnen. ICT-sektorn är inget undantag: produktionen är extremt kemikalieintensiv. Situationen förvärras av att en majoritet av arbetstagarna i sektorn är kvinnor med svag förhandlingsposition visavi arbetsgivarna, samtidigt som många av kemikalierna är särskilt skadliga för kvinnors reproduktiva hälsa.
Allvarliga hälsoeffekter
Filippinerna är ett av de länder där ICT-produkter tillverkas. I rapporten Toxic Tech – Occupational poisoning in ICT manufacturing intervjuade Swedwatch kvinnliga arbetstagare som tillverkar komponenter och färdiga produkter åt några av världens ledande varumärken. Kvinnorna berättade att de arbetar stående, tolv timmar om dagen, sex dagar i veckan, i dåligt ventilerade rum där de hanterar farliga kemikalier utan tillräcklig skyddsutrustning. Flera hade drabbats av allvarliga hälsoproblem, från yrsel, huvudvärk och bröstsmärtor till cancer och missfall. En kvinna berättade att kemikalierna hon hanterade var så starka att handskarna smälte på hennes händer.
”Jag är den fjärde kvinnan på vår produktionslinje som fått cancer. Jag fick bröstcancer och de andra fick livmoderscancer. Det var en annan kvinna som dog, men jag vet inte om det var av cancer eller inte”, berättar en kvinna som intervjuas i studien.
Ett stort problem är att de filippinska lagar som ska skydda arbetstagarna inte tillämpas. Dessutom saknar kvinnorna i praktiken möjlighet att vägra farligt arbete eller att få information om kemikalierna de utsätts för.
”Om vi vill veta om kemikalierna vi hanterar är farliga eller inte så frågar chefen oss ifall vi vill ha jobbet eller inte. De säger att vi sökte det här jobbet och inte borde klaga”, säger en kvinna.
Problematiken med kemikalier i ICT-sektorn har varit känd länge. Redan på 1980-talet uppmärksammades att arbetstagare i Silicon Valley drabbades av missfall och cancer sedan de utsatts för samma typ av kemikalier som idag används i Filippinerna.
Fem år i rad har den internationella fackliga samorganisationen ITUC utsett Filippinerna till ett av världens tio värsta länder att vara arbetare i, främst på grund av att den som engagerar sig för arbetstagares rättigheter, till exempel genom att kräva att de inte ska exponeras för giftiga kemikalier, riskerar att utsättas för våld, hot och mord. Sedan president Duterte blev president år 2016 har mer än 50 fackliga ledare mördats.
Tidigare i år mördades ordföranden för fackklubben vid en fabrik som tillverkar komponenter åt några av världens största och mest välkända varumärken. Dandy Miguel, som bland annat verkat för att den som arbetar med hälsofarliga kemikalier ska få tillgång till fungerande skyddsutrustning, sköts ihjäl på väg hem från arbetet.
Teknikföretagens ansvar – och vad de gör och inte gör
Hur agerar då de stora elektronikföretagen på den allvarliga situationen i landet? I början av 2021 publicerade Swedwatch en rapport där fem teknikjättar med underleverantörer i landet fick berätta vad de gör för att säkerställa att arbetare inte utsätts för hälsofarliga kemikalier i en så extrem kontext. Svaren visade på en stor spridning; medan vissa inte hade en aning om vilka kemikalier som arbetare utsätts för i fabrikerna, hade andra kommit längre i att till exempel fasa ut de mest hälsofarliga substanserna.
Gemensamt för företagen var att inget av dem bedrev sitt arbete med det genusperspektiv som är livsviktigt för att fånga upp de effekter som kemikalierna har på kvinnliga arbetare. Ingen av dem tog heller hänsyn till den extremt svåra situationen för arbetares rättigheter i landet. Till exempel svarade inget företag att det ställde andra krav på leverantörer på Filippinerna än i andra länder.
Swedwatch uppmanar därför alla bolag med tillverkning eller leverantörer på Filippinerna att grundligt utreda riskerna för arbetstagare i leverantörsleden och vidta åtgärder som skyddar arbetstagare från att exponeras för farliga kemikalier. Eftersom kemikalierna påverkar kvinnor och män på olika sätt är det livsviktigt att insatserna antar ett genusperspektiv. Dessutom måste företag säkerställa att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras på fabrikerna där komponenterna tillverkas och att de som kämpar för arbetstagares rättigheter inte hotas, misshandlas eller mördas.
De senaste åren har attackerna ökat mot miljö- och människorättsförsvarare som ställer företag till svars. Mordet på Dandy Miguel är bara ett exempel, som med skrämmande tydlighet visar vikten av att företag noga analyserar och agerar på de risker som deras verksamhet är förenad med, särskilt när det gäller länder med bristande respekt för mänskliga och fackliga rättigheter.
Olof Björnsson är researcher på organisationen Swedwatch, som granskar företags påverkan på människor och miljö i Afrika, Asien och Latinamerika. Hans fokusområden är migrantarbetares rättigheter i Gulfländerna, frågor som rör fabriksarbetares exponering för farliga kemikalier samt företags ansvar vid verksamhet i konfliktzoner.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Fler texter om de ämnen som tas upp i denna text finner du om du klickar på taggarna nedan. Du kan även hitta fler artiklar av denna författare genom att klicka på namnet högst upp på sidan.
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.
Lämna ett svar