ANALYS Konfliktnivåerna i världen minskade inte trots corona-utbrottet under 2020. Det framgår av årets konfliktbarometer, en sammanställning av konfliktsituationer över hela världen utförd av mer än 200 forskningsaktiva under ledning av det internationella konfliktforskningsinstitutet vid Heidelbergs Universitet. En signifikant förändring märktes under året: tillgången till internet beskars i ett stort antal länder – ofta med hänvisning till covid-19.
Det unika med Heidelberg-rapporten är att man inte enbart fäster uppmärksamhet vid krig och våldsanvändning. Man registrerar fler typer av allvarliga sammanstötningar i samhällen genom att använda sig av en skala där man skiljer på olika grader av konfliktintensitet. Forskningsinstitutet tillämpar en skala mellan ett och fem där den lägre siffran anger att samhällskonflikten är mer begränsad (dispyt). Siffrorna två till tre anger en mer allvarlig krissituation. Rapporten skiljer på kris utan våldsåtgärder (2) eller med våldsanvändning (3). Siffrorna fyra och fem anger om konflikten eskalerat till ett begränsat krig (4) eller krig i full skala (5). Denna analys av konfliktintensiteten gör det även möjligt att över tid se i vilken riktning en krissituation utvecklas.
Ryssland inblandad i många konfliktsituationer
Konfliktbarometern fyller nästa år 30 och har hela tiden utvecklat sin metodik för att följa och klassificera dispyter, kriser och mer allvarliga konfliktsituationer över hela världen. En betydelsefull ny teknik infördes några år sedan när man började studera så kallade mellanstatliga konfliktkonstellationer (se bild). Hur framträdande en stat är på kartan bestäms bland annat av vilken roll staten spelat i olika konfliktsituationer och hur viktig den varit som länk mellan andra aktörer i raden av mellanstatliga relationer.
Under flera år har Ryssland haft en mycket synlig position på konfliktkartan, medan Kina, USA och Turkiet också varit framträdande, men inte i lika hög utsträckning. Rysslands framträdande roll har att göra med att den ryska staten är inblandad i ett stort antal konflikter, antingen direkt som aktör på fältet eller indirekt genom vapenförsäljning eller tekniskt bistånd, skriver Ilsa Hameed på direkt fråga från Mänsklig Säkerhet. Hameed arbetar som projektets kommunikatör.
Konfliktnivån minskade inte
Sammantaget har Heidelberg-forskarna granskat 359 konfliktsituationer över hela världen, mellan och inom nationer. Sextio procent innehöll någon form av våldsanvändning. Antalet fullskaliga krig ökade under året från 15 till 21, medan antalet begränsade krig minskade från 23 till 19.
Heidelberg-forskarna konstaterar att den allmänna konfliktnivån inte minskat föregående år, trots Covid-19 – pandemin. Två konflikter som länge legat och pyrt växte ut till krig i full skala. Inbördeskriget inom Etiopen i Tigray-regionen och kriget mellan grannländernas Armenien och Azerbaijan i Nagorno-Karabash. Utvecklingen av de båda krigshärdarna visar att en latent konflikt kan eskalera till ett fullskaligt krig, men det gavs också exempel på motsatsen under 2020. Kriget mellan regeringstrupper och narkotikakarteller i Mexiko trappades ned till en lägre nivå vilket även gällde striderna mellan Egyptens militär och väpnad milis på Sinaihalvön.
Analyser av konflikter över hela världen
Heidelberg-forskarnas rapport innehåller en rad kortfattade sammanställningar av olika konfliktsituationers bakgrund och utveckling. Man redogör för vilka typer av vapen som använts i sammanhanget, vilka skador som åsamkats och om samhällskonflikterna givit upphov till flyktingströmmar.
Barometern innehåller också längre överblickande analyser av vissa händelser som varit särskilt betydelsefulla under året. Denna gång belyser man bland annat utvecklingen i Belarus, kriget i Nagorno-Karabash och protesterna mot diskrimineringen av afro-amerikaner i USA.
Civila samhället drabbat av restriktioner av Internet
I en särskild analys behandlas restriktionerna på internet under det gångna året. Forskarna citerar bland andra en rapport från oktober i fjol utförd av London-baserade Freedom House. Rapporten visar att restriktioner infördes i närmare häften av alla de över 180 stater som undersökts, i många fall med hänvisning till pandemin.
Flera oberoende nyhetskanaler stängdes av myndigheterna och ett antal reportrar arresterades under förevändning att de spred falska nyheter (”fake news”). Till detta kom att myndigheterna gav grönt ljus för att i större utsträckning samla in och använda data om medborgarna utan att detta åtföljdes av större åtgärder för granskning och öppenhet (transparancy) när det gällde dessa åtgärder. Slutligen skapade många stater egna internet-lösningar som minskade medborgarnas möjlighet att följa och dela information från andra delar av världen, se även analys av Reporters Without Borders.
Begränsningarna skapade allvarliga försämringar vad gäller demokratiska fri- och rättigheter, inte minst för utsatta minoriteter. Restriktionerna drabbade hela det civila samhället eftersom det kan försvåra möjligheterna till demokratisk insyn och kritik. Flera kritiker har hävdat att det verkliga motivet varit att hindra opposition. Freedom House nämner en rad stater där situationen starkt försämrats: Myanmar, Algeriet, El Salvador, Ungern och Filippinerna.
Heidelberg-rapporten ägnar även stor uppmärksamhet åt de omfattande medierestriktionerna i Kina och Indien. Det är sannolikt mindre känt att Indien i flera år haft flest regeringsbeordrade internet-nedstängningar i världen.
Konflikt-barometern kan hämtas på Heidelberg Universitets hemsida.
Jöran Hök
Jöran Hök, fil dr i freds och utvecklingsforskning. Mångårig verksamhet som journalist, i tio år chefredaktör för tidningen OmVärlden. Tidigare lektor i journalistik vid Göteborgs Universitet, Stockholms Universitet och Södertörns högskola.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Fler texter om de ämnen som tas upp i denna text finner du om du klickar på taggarna nedan. Du kan även hitta fler artiklar av denna författare genom att klicka på namnet högst upp på sidan.
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.
Lämna ett svar