DEBATT I Afghanistan mördas journalister på öppen gata. Ingen kvinnlig journalist är längre verksam i provinserna. Nu när USA:s militär snabbt vill dra sig ur landet ökar våldet och terrorn. Risken är att landet kommer att styras av talibanernas rättssystem, utan fri media, med förbud för kvinnor att yrkesarbeta, bannlysning av musik och hårda religiösa föreskrifter.
På eftermiddagen den 2 mars lämnade Shahnaz Raoufi, Saadieh Sadat och Morsel Vahidi den lokala tv-stationen Enikass i Jalalabad, i östra Afghanistan, för att åka hem. Kort därefter sköt maskerade män Shahnaz och Saadiyeh på öppen gata och flydde från platsen. Innan nyheten om händelsen nått kollegorna på tv-stationen, eller de drabbades familjer, sköts även Mursal till döds i en annan gränd i staden. De tre kollegornas skottskadade kroppar fördes till närmaste sjukhus, men på grund av allvarliga skador och kraftiga blödningar stannade deras hjärtan för alltid.
De tre anställda på Enikass-tv mördades kallblodigt inte långt efter att oron och rädslan efter mordet på Malala Maiwand, en annan reporter som sköts ihjäl mitt i staden den 10 december 2020, hade avtagit.
Dagen efter morden slutade alla kvinnliga journalister och övriga kvinnliga anställda på tv-stationen. Journalisten Nadia Momand skrev följande på Twitter: ”Min far tillåter mig inte längre att arbeta på Enikass TV. Han säger att han inte vill se mig i en liksvepning och att jag måste försäkra honom om att jag kommer hem levande om jag vill få hans tillåtelse att börja arbeta igen.”
Hundratals kvinnliga journalister har lämnat yrket
Nadia är inte den enda som tvingats lämna sitt yrke för att undkomma hoten som systematiskt riktats mot journalister. Enligt Kommittén för afghanska journalisters säkerhet har 301 kvinnliga reportrar och andra kvinnliga medarbetare inom mediabranschen lämnat sina åtaganden under de senaste sex månaderna.
Samtidigt har Nai, en oberoende organisation som arbetar för att stödja fria medier i Afghanistan, rapporterat att 11 journalister dödats och 16 andra skadats under det senaste året. Det framgår också i rapporten att inte en enda kvinnlig journalist är aktiv i Afghanistans 13 provinser till följd av talibanernas expansion, det tilltagande hotet mot media och det minskade ekonomiska stödet till lokala medier. Bara under 2020 har 50 företag inom media, bestående av radio- och tv-kanaler och tryckta tidskrifter, fått lägga ned sin verksamhet.
Terror styr
Med talibaner som främsta anstiftare till systematiska mord på journalister, människorättsaktivister och civilsamhällsaktivister har terrorn kommit att överskugga medielandskapet i Afghanistan. Med herravälde över stora landområden står talibanerna bakom merparten av attackerna, hoten, tortyren och bortförandet av journalister i Afghanistan.
Avtalet med USA tycks ha stärkt talibanernas självförtroende
Efter att ha lyckats expandera sitt territorium och erhålla ökat stöd från flera länder, och speciellt efter fredsavtalet med USA i februari 2020, har talibanerna med förnyat självförtroende kunnat etablera det styre som de önskar i Afghanistan. Ett styre där media, journalister och människorättsaktivister anses som fientliga element som bör undanröjas.
Undertecknandet av fredsavtalet mellan talibanerna och amerikanerna resulterade i frisläppandet av 5 000 talibanfångar från afghanska regeringsfängelser, vilket lett till en lavinartad ökning av våld över hela landet. Övertygade om att ingen längre kan stoppa deras framfart har talibankrigarna inlett aktioner som tvingar det afghanska samhället i riktning mot en anpassning till deras krav. Det riktade våldet och morden på journalister och människorättsaktivister i Afghanistan banar vägen för upprättandet av en talibanregim i landet.
USA har inte agerat tydligt för att stärka mänskliga rättigheter
Den 6 mars 2021 reste Zalmay Khalilzad, det amerikanska utrikesdepartementets särskilda sändebud i Afghanistan, till Kabul för att träffa afghanska regeringstjänstemän och politiska ledare. Utöver att överlämna ett skarpt formulerat brev från USA:s utrikesminister Antony Blinken till president Ghani, presenterade Khalilzad en plan gällande Afghanistans framtida regering för afghanska ledare och talibanledare.
I sitt brev uppmanade USA:s utrikesminister Blinken president Ashraf Ghani att så snart som möjligt ro fredsförhandlingarna med talibanerna i hamn. USA:s utrikesminister uppmanade också afghanska ledare att ställa sig positiva till USA:s förslag om att en övergångsregering bildas i Afghanistan, i vilken talibanerna i högsta grad ska vara involverade. Planen föreslår inrättandet av ett ”Högsta råd i islamiska rättsfrågor” som ska ge vägledning till alla statliga institutioner i sociala, kulturella och övriga frågor.
Förslag om ett högsta råd i islamiska rättsfrågor oroar
I Islamiska emiratet Afghanistan, som landet hette under ledning av talibanernas Mullah Omar Amir (1996–2001), fanns det ett högsta råd i islamisk rättsvetenskap, som fattade beslut i de flesta frågor. Bland rådets direktiv under talibanernas femåriga styre i Afghanistan ingick att förbjuda kvinnor att arbeta och studera, att ge skydd åt medlemmar i al-Qaida, att utfärda tillstånd för odling av vallmo och att bannlysa musik och alla fria medieaktiviteter.
Nu vill talibanerna igen upprätta ett sådant råd bestående av mullor och religiöst skolade individer. Ett sådant förslag nämns också i den amerikanska planen för Afghanistans framtid. I talibanernas plan på ett islamistiskt styre ska rådet vara landets högsta beslutande organ och Afghanistan ska styras utefter detta råds anvisningar och vägledning.
Det finns inga garantier för att återinförandet av detta råd i ett Afghanistan där talibaner ska vara en del av maktstrukturen inte leder till att samma gamla handlingsförfarande och direktiv återupptas.
Mänskliga rättigheter klart åsidosatta
Det som är mest oroväckande i det amerikanska förslaget, som understryker bildningen av en koalitionsregering med talibanerna och inrättandet av ett högsta råd i islamiska rättsfrågor, är det faktum att mänskliga rättigheter, civilsamhället och tillämpandet av rättvisa baserat på krigsoffrens önskemål inte beaktas.
En annan anmärkningsvärd ståndpunkt från USA:s sida, som brådskande vill dra tillbaka sina trupper från Afghanistan, är att man för första gången under den långvariga och blodiga konflikten i Afghanistan har inbjudit övriga inblandade parter, inklusive Iran, Ryssland, Pakistan, Indien och ett antal andra länder till att samarbeta för att uppnå en snabb fred i Afghanistan.
För närvarande har de ovannämnda länderna, varav de flesta är Afghanistans grannländer, fått en mer betydelsefull roll och strävar efter att finna ett sätt att uppnå fred i Afghanistan.
Det som emellertid ökar oron nu är att Afghanistan står på randen till ett styre där rättsstatsprinciper och mänskliga rättigheter kraftigt kommer att sättas ur spel.
Den amerikanska regeringen försöker till varje pris bana vägen för tillbakadragandet av sina styrkor från landet, även om detta återigen skulle förvandla Afghanistans marker till en grogrund för terrorism eller inbördeskrig.
Mukhtar Wafayee
Mukhtar Wafayee har arbetat som undersökande journalist i Afghanistan sedan 2010. Han har fått flera utmärkelser för sitt jobb, bland annat för en rapport 2017 om korruption inom den afghanska regeringen. Till slut tvingades han fly från sitt hemland, och 2019 kom han med ICORN-nätverkets hjälp till Malmö som fristadsgäst.
Översättning från dari till svenska: Namdar Nasser
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Redaktör: Lotta Schüllerqvist, chefredaktör, Press- och yttrandefrihet, Mellanöstern.
Lämna ett svar