Skogspandemi i USA

ANALYS Tropiska regnskogar är hotade, det vet vi, men hur är det med träden i skogsområden i till exempel Nordamerika? Illa, menar vetenskapsjournalisten Gabriel Popkin som varnar för att invasiva insekter är väl så farliga som den globala uppvärmningens mer uppmärksammade skogsbränder och översvämningar. Mänsklig Säkerhets Karin Henriksson kontaktade honom för att få veta mer om det han kallar trädpesten.

Invasiva insekter och organismer skadar skogen 

På bara lite över 100 år har stora bestånd av kastanjer, almar, hemlockgran och nu senast, ek och ask, förstörts i Nordamerika. Bovarna i detta biologiska drama är främmande arter av insekter och skadliga organismer som förs in med importerat virke, med lastpallar och fraktlårar av trä – och med plantor som människor antingen tar med sig själva i bagaget eller köper från firmor som säljer exotiska växter.

Otäcka paralleller till virusspridningen

För närvarande faller det sig naturligt att dra paralleller till virusspridning och det gör vetenskapsskribenten Gabriel Popkin som specialiserat sig på träds hälsa. Trots allt tal om hur viktiga skogarna är görs för mycket lite för att skydda dem från skadeangrepp. Två grundläggande fakta i sammanhanget bör nämnas allra först. 

Ett positivt, nämligen att varje trädart enbart är sårbar för en viss typ av skadedjur eller -organism och därför smittas inte alla sorters träd i en skog samtidigt. 

Och ett negativt, att träd till skillnad från människor inte kan hålla sig inne, vaccinera sig eller undvika kontakt med smittobärare.

Gabriel Popkin växte upp i Kentucky och familjen campade ofta i skogarna. En kurs i ekologi under studieåren väckte ett mer professionellt intresse för träd – eller trädhälsa om man så vill – och nu skriver han både debattinlägg och vetenskapliga artiklar för att öka medvetenhet om hoten.

Ett länge dolt problem   

En tämligen liten internationell grupp forskare studerar trädsjukdomar och försöker bromsa skadeverkningarna, tyvärr utan någon större uppmärksamhet. Allmänheten i stort har som alla vet mer akuta bekymmer: coronaviruset, politiken, se till att få mat på bordet. Inte ens när träd i deras omgivning dör tycks folk inse sambandet till invasiva arter, säger Gabriel Popkin.

Många skräckhistorier kan berättas om något nästan osynligt ägg, någon liten larv eller några små svampsporer som obemärkt kommer in i landet. En del av historierna är gamla vid det här laget, till exempel om ullig adelgid från Japan som upptäcktes i början av 1950-talet. Insekten livnär sig på stärkelsen i hemlockgranen som växer över hela östra USA med ett tätt grenverk som utgör skydd för både djur och växter. Sju-åtta år efter angreppet börjar granen sakta att dö.

Kostnaderna uppgår till miljardbelopp

Ett annat faktum är att det ofta tar flera år innan skadorna blir så stora att de upptäcks. Då kan skadegöraren vara så etablerad att utrotning blir så gott som omöjlig. Kostnaderna för skadorna uppgår till mångmiljardbelopp, till och med innan man räknar in indirekta negativa klimateffekter som att det blir mindre skugga i varma trakter och att trädstammar släpper ut växthusgaser när de bryts ned.

Ett par särdeles ovälkomna insekter, den smaragdgröna askmalpraktbaggen och den asiatiska långhornsskalbaggen, åkte troligen in i USA på  trä i båtlaster och har orsakat miljoner träds död. En tredje ganska ny invandrare, de fläckiga lyktflugorna, befann sig troligen på äggstadiet när de kom in via importerade dekorativa stenar – sedan dess har de spritt sig på fruktodlingar och vingårdar i Pennsylvania.

Vissa skadegörare finns nu i 30 stater

Fokus riktas för tillfället mot ask och askboraren som först upptäcktes i Michigan 2002 och nu påträffats i över 30 delstater. 

16 inhemska arter och därmed varje träds lilla ekosystem anses också vara hotade. Under rubriken Vad du kan göra listar jordbruksdepartementet bland annat: ta aldrig med ved till brasor, med rådet ”Buy local, burn local”, inspektera dina egna träd, prata om saken med grannar, ta reda på vilka bestämmelser som gäller.

Efter hand har allt fler åtgärder vidtagits från amerikanska naturvårdsmyndigheter och larm utfärdas lokalt i delstaterna på webbsidor med bilder och bakgrundsfakta. Bland besluten märks förbud mot införsel av en del arter, fler inspektioner, riskbedömning och bestämmelser om att virke i emballage måste vara värmebehandlat för att döda eventuella kryp. 

Men det räcker inte. Växtskyddet är för svagt, anser ideella organisationer som bevakar de här frågorna och har gjort uppskattningar som visar att levande insekter slinker in utan kontroll i runt 800 transporter årligen. Därtill kommer långväga resenärers ryggsäckar och väskor som ingen tittar i. Ökad – och oreglerad – näthandel över gränserna är en ny växande riskfaktor.

Hawaii god förebild

Förebilden framför andra är Hawaii, den isolerade ögruppen långt ute i Stilla havet med en känslig natur. En omfattande lagstiftning finns för att stoppa invasiva arter både på land, i luften och i vattnen. Inspektioner görs av all inkommande trafik, med tvång på karantän vid import av vissa djur och växter. Man är särskilt oroad över risken för att giftiga ormar slingrat sig undan och gömt sig i hjul och hjulhus på flygplan.

Gabriel Popkin menar att rutinerna på Hawaii skulle kunna överföras till fastlandet. USA är ett rikt land och borde kunna avsätta resurser till ökade gränskontroller. Dessutom, framhåller han lite spetsigt, vore det inte fel att minska införseln av växter eftersom den amerikanska skogsnäringen är stor och den befintliga floran är så fantastisk.

Vilka bekämpningsmetoder används, utöver kemiska medel?

– När det gäller kastanjer rör det sig mestadels om genetisk modifiering. Beträffande ask och hemlockträd experimenteras med odlingsmetoder och biologisk kontroll. Lovande forskning pågår som kan bidra till att insjuknade trädarter kommer tillbaka även om det kan ta flera årtionden, säger Gabriel Popkin.

Mest politiker men också konsumenter måste ta ansvar

Till syvende och sist är det politiker som måste agera men en del ansvar kan läggas på konsumenterna, tycker Gabriel Popkin. Även om det är möjligt att köpa en vacker växt från något annat land behöver man inte göra det… 

Andra idéer som övervägs är bannlysning av import av nära släktingar till inhemska träd, inte minst med anledning av askboraren. Experiment som att plantera träd från USA eller Europa i Kina görs för att på så vis upptäcka vilka insekter som skulle dras till och frodas på nykomlingarna.

– Förresten är det inte bara amerikanska trädarter som dödas av skadliga insekter och organismer från utlandet – europeiska och asiatiska träd lider också av pest. Dessvärre tycks det vara så att så snart en sådan pest anländer är de svåra att hålla tillbaka och kontrollera. Jag har inte sett något som motsäger denna realitet, säger Gabriel Popkin.

För de norra breddgraderna på jordklotet, alltså även i Sverige, innebär också den globala uppvärmningen att insekter och andra skadliga organismer förflyttar sig söderifrån och kan hota skogsbestånden. Naturvårdsverket har gjort en genomgång av främmande arter, med konstaterandet att de blir fler och fler.

Karin Henriksson är journalist och författare, baserad i Washington. Hennes senaste böcker är USA:s alla presidenter och Bevingade ord från USA. Hon medverkar i bloggen/podden Amerikaanalys.

Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.

Redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.