Sverige kan bli världens första utsläppsfria välfärdsstat

DEBATT Sverige kan bli världens första utsläppsfria välfärdsstat – och klimatarbetet kan göras på ett jobbskapande och socialt inkluderande sätt där vi tillvaratar den omfattande tekniska kompetens som finns på klimatområdet. Klimatriksdagen har utarbetat en akutplan som visar att vi redan under denna mandatperiod måste – och kan – påbörja arbetet genom en rad handfasta åtgärder, för att bidra till ökad mänsklig säkerhet.

Omställning krävs nu

Sverige har regerings- och riksdagsbeslut om kraftfulla utsläppsminskningar och ett brett klimatpolitiskt ramverk. Genom Parisavtalet 2015 – som alltså i dagarna blir 5 år – har vi liksom andra länder i världen åtagit oss att begränsa utsläpp, klimatpåverkan och temperaturhöjningar.

Hösten 2017 antog sen svenska Riksdagen ett klimatpolitiskt ramverk som anger att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045. Detta mål räcker inte för att klara klimatmålen i Parisöverenskommelsen, Hittills tagna beslut och genomförda åtgärder är dessutom inte ens i linje med mål och delmål i det klimatpolitiska ramverket.

Vi har gjort det förr!

Som land har vi erfarenheter som bara ligger några decennier tillbaka av att kraftfullt minska vår användning av fossila bränslen, genom att vi på 1970-talet i samband med oljekriserna skaffade mindre bilar som slukade mindre bensin och satsade på energisnåla bostäder.

Motsvarande åtgärder behövs nu mer än någonsin.

Fakta om den globala uppvärmningen och dess effekter är väl kända och ska inte upprepas här. Men idag vet vi mycket mer än på 1970-talet om hur den globala uppvärmningen kommer att orsaka översvämningar i kustnära områden, hur skogar och jordbruksmark härjas av våldsamma bränder över gigantiska områden och kontinenter, hur hetta och avgaser förorsakar för tidig död och hur miljontals människor tvingas lämna sina hem av klimatskäl.

Naturligt nog protesterar unga människor nu alltmer kraftfullt mot dagens ohållbara livsstilar och konsumtion bland rikare grupper och äldre generationers brist på ansvar. Se till exempel Oxfams rapport.

Föreningen Klimatriksdagen är en del av en stark och växande klimatrörelse i Sverige. Inför de två senaste riksdagsvalen, 2014 och 2018, arbetade vi aktivt för att göra klimatet till den avgörande frågan för väljare och de som kandiderade till riksdagen, och 2022 gör vi det igen.

Genom att engagera hundratals personer över hela landet har vi tagit fram konkreta förslag bland annat införandet av en nationell koldioxidbudget i syfte att fasa ut och avsluta fossilberoendet. Förslagen har både varit tekniska och rört frågor som vätgas och skogsbruk men också inriktats på hur vi behöver förändra vårt beteende; vårt resande och vår konsumtion.

Under det senaste decenniet har klimatförändringarnas effekter påverkat inte minst försäkringsbolag.  En hel del företag och medier har signalerat stöd för hållbarhet och nya åtgärder.

Men det görs för lite! Och det går för sakta

Och mycket av det som görs – som satsningar på biobränslen för att minska utsläppen – är bara fortsatt ”green-wash; att ljuga, mörka obehagliga fakta och använda ”fake news” för att slippa vidta de mer genomgripande åtgärder som krävs.

Liknande problem finns med den prioritering av satsning på bilism som fortsatt gäller istället för en gigantisk satsning på kollektivtrafik som krävs. Detta diskuteras inte öppet, och syftar mest till att invagga människor (mest män) i tron att vi kan fortsätta leva som nu – särskilt i fråga om våra mobilitetsmönster (bilismen).

Det brådskar – så vi har lagt fram en akutplan

Eftersom det brådskar och vi behöver agera hållbart genast vill klimatriksdagen inte vänta till nästa val 2022 utan har redan nu 2020 lagt fram en akutplan för klimatet för att visa att det går att ställa om – och att börja omgående, under denna mandatperiod.

Planen kan laddas ner på www.klimatriksdagen.se och finns både i en lång version och en sammanfattade text, både på svenska och engelska.

Planen kan läsas både som en helhet och som en handbok för de som vill fördjupa sig i enskilda områden (som transporter). Tonvikten i akutplanen ligger på mycket konkreta handfasta (tekniska) förslag och bygger på kunskap i arbetsgrupper med deltagare som överlag har arbetat hela sina yrkesverksamma liv med hållbara transporter, hållbar energi, hållbart jordbruk och skogsbruk med mera.

Under en interpellationsdebatt i riksdagen den 27e november besvarade vice statsministern Isabella Lövin frågor om akutplanens förslag och framhöll hur hon sympatiserade med många av förslagen.

Lyssna för övrigt gärna på vår poddserie där vi intervjuar samtliga riksdagspatier om deras syn på våra förslag i akutplanen!

Vi kommer nu att följa upp akutplanen med andra rapporter med analyser och förslag. Nu i oktober lanserades vår rapport om biodrivmedel. Rapporter planeras också om bland annat om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa samt om hållbar ekonomi och om jobben och omställningen.

Vår förhoppning är att både akutplanen och vårt övriga arbete ska inge hopp genom att visa att vi slå in på en mer hållbar väg mot framtiden. Om inte starka ekonomiska egenintressen bromsar och lägger käppar i hjulen och tar framtiden som gisslan.

Vad går planen ut på och vilka förslag förs fram?  

 Vår akutplan för klimatomställning visar att Sverige kan bli världens första klimatneutrala (fossilfria) välfärdsstat, där klimatmålen överordnas all politik, bygger på ett helhetstänkande/systemtänkande – och genomsyrar och påverkar mål och planer inom alla politikområden.

Samhällsplaneringen överlag måste styras av hur vi kan uppnå målet att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser, istället för som idag när ”more of the same” styr – det vill säga prognoser som de facto förlänger dagens ohållbara resande med mera. Tydliga visioner skapar större förståelse och acceptans för den förda klimatpolitiken.

• Sveriges klimatlag från 2017 behöver skärpas. För myndigheters och andra aktörers beslut, till exempel investeringsbeslut och miljöprövningar, bör lagen ges rättsverkan som kan prövas i domstol. Åtaganden på kommunal och regional nivå bör regleras enligt Parisavtalets mål.
• Vi behöver en nationell koldioxidbudget som ger tydliga ramar för vårt handlingsutrymme och säkrar utsläppsminskningar i linje med Parisavtalets temperaturmål. En sådan budget är ett konkret exempel på hur den klimatpolitiska handlingsplan som fastställts av regering och riksdag bör konkretiseras för att bli annat än vagt prat.

Sverige måste ta sitt ansvar som rikt land och drastiskt minska utsläppen för att bidra till Parisavtalets ambitioner att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader och så nära 1,5 grader som möjligt.

Klimatomställningen bör ske på ett långsiktigt socialt och ekonomiskt hållbart och klimatsmart sätt där människors grundläggande behov av trygghet, välfärd och försörjning säkras. Omställningens kostnader måste fördelas solidariskt så att de som har störst marginal och står för de största utsläppen bär de största kostnaderna; en princip som också slagits fast av FN.

Människors konsumtion och livsstilar skiljer sig åt på grund av kön, inkomst med mera och bottnar i frågor om makt, inflytande och tillgång till resurser. Åtgärder för omställning bör minska skillnader och ha en folklig förankring.

Vi kan lära av coronapandemin och de omprioriteringar som gjorts, när vi planerar och genomför den omställning som krävs av klimatskäl.

Vår vision för ett hållbart samhälle 2040

Klimatriksdagen har också en vision om ett samhälle som sätter klimatmålen först och ersätter kvartalsekonomin med planering baserat på långsiktigt hållbara koldioxidbudgetar.

I detta framtida samhälle fokuserar ekonomin på hälsa, nya sorters arbetstillfällen och samarbeten mellan företag. Där har vi infört kortare arbetsdagar vilket bidragit till att minska stress, oro och aggressivitet. Våra samhällen bygger på effektiva och innovativa energilösningar och en eldistribution som gynnar människor överallt. Satsningar görs på lokalsamhället och bilfria städer, vilket minskar behovet av ohållbara transporter.

På bostadsmarknaden dominerar passivhus liksom plushus som genererar mer energi än de förbrukar. Nybyggnationen är klimatpositiv. Lokalt hantverk och lokal produktion av livsmedel ger jobb och för människor närmare varandra. Vi värnar om våra grönområden och har förbättrat folkhälsan avsevärt genom en utökad vegetarisk kost och lugnare livsstilar.

Vi ser en större vilja att överbrygga ekonomiska och sociala skillnader. Kvinnor och marginaliserade grupper får mer inflytande och samhällsmålen handlar om att minska våldet och förbättra hälsa, vård, skola och omsorg. Överallt städar vi undan efter det ohållbara samhälle som förr ledde till plastavfall och miljögifter som förstörde livet i hav och natur.

I skolan är kunskapen om hur barnen kan bidra till ett hållbart samhälle lika viktig som den om deras plats i historien och relation till omvärlden. På så sätt respekteras den planet som vi delar med allt levande.

Jonas Bane
Ordförande i föreningen Klimatriksdagen.

Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.

Redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.

 

 

 

 

---

FAKTARUTA OM AKUTPLANEN – Ett axplock av de åtgärder vi för fram:

Energi, industri, byggande: • Stärk elnäten, förbättra förutsättningarna för vindkraft – bland annat havsbaserad vindkraft, gör solenergin billigare och ställ om fjärrvärmebranschen • Främja produktion, lagring och användning av vätgas, satsa på energibesparingar och effektiviseringar, i industrin och i bostads- och byggnadsbeståndet.

Industrin bör vara helt fossilfri, energieffektiv och bygga på cirkulära materialflöden: • Skärp handeln med utsläppsrätter. Verka för skärpt reduceringstakt i EU:s system med utsläppsrätter från beslutade 2,2 procent per år till minst 7 procent. • Främja avvecklingen av fossila bränslen. Slopa subventionerna och öka bränsleskatterna successivt fram till 2030.

Skapa klimatneutrala städer och en levande, hållbar landsbygd i hela Sverige: • Redovisa byggnaders hela livscykel.• Ersätt dagens avdrag med ett nytt rot-avdrag för energibesparing och klimatåtgärder. • Samhällsplanera för klimatneutrala städer, utveckla landsbygden med snabb bredbandsutbyggnad, lokal samhällsservice, skola, vård och omsorg.

Transportsektorn måste vara utsläppsfri till år 2030. Eftersom tillgången på hållbara drivmedel är starkt begränsad, innebär detta att bilismen behöver minskas kraftigt. • Satsa på järnvägen, bygg ut laddinfrastruktur och elektrifiera vägtransporter. • Bygg ut och finansiera kollektivtrafiken, öka turtäthet, säkerhet och komfort. • Minska flygets klimatpåverkan. Arbeta för ett samlat EU-agerande för minskade utsläpp.

Satsa på skog som kolsänkor, permanent skogsskydd och hyggesfritt skogsbruk baserat på kontinuitetsskogsbruk. • Prioritera skydd av skogen. Skydda delar av skogsmark representativt fördelat över landets olika skogsbiotoper för framtida avverkning. • Ersätt skogsägare för nettolagring av kol i bland annat skog. • Fastställ en hållbar klimatneutral politik för jordbruk och livsmedelsförsörjning. • Driv på i EU för klimatneutral och hållbar köttproduktion och växtbaserade livsmedel. • Förbättra vattenstatusen för minimal klimatpåverkan i sjöar, vattendrag och kustområden.

Sist men inte minst: Anpassa ekonomi och konsumtion till planetens gränser och tillgodose samtidigt alla människors grundläggande behov av ett gott liv. • Stoppa fossila investeringar.• Inför skatter som kan bekosta omställning, bland annat en klimatvärnskatt för riktigt höga inkomster, och återinförd skatt på förmögenheter, arv och gåvor. • Satsa på socialt hållbar omställning med tryggad försörjning och kompetensutveckling för personer i branscher där jobb försvinner • Skärp offentligt upphandlingsförfarande så att det bidrar till hållbar utveckling och uppsatta klimatmål. • Klimatdeklarera varor ur ett livscykelperspektiv. • Bromsa den starkt växande energiåtgången och kräv hållbarhet för digitala produkter där tillväxten nu hotar att sluka mängder av energi.