ANALYS I ljuset av pandemin måste Storbritannien premiera nytt säkerhetstänkande. Det underströks med eftertryck när det brittiska forskarnätverket Oxford Research Group tidigare i år samlade ett antal forskare till en paneldiskussion kring nya synsätt om begreppet säkerhet.
Oxford Research Group (ORG) har varit verksam sedan 1982. Forskargruppen har sedan starten arbetat på att förändra det sätt på vilket enskilda människor, organisationer och staters beslutsfattare tänker om säkerhet. Gruppen är ofta anlitad att delta i projekt och seminarier inom försvaret och andra myndigheter.
I februari i år samlades beslutsfattare i det brittiska säkerhetsetablissemanget för en årlig summering av sina rekommendationer i en så kallad integrerad säkerhetspolicy (Integrated Security, Defence, Development and Foreign Policy Review). Många med en militärt inriktad säkerhetssyn hade sannolikt förutspått att arbetet skulle komma att inriktas på militär teknik, handelsavtal efter Brexit och cyberförsvar. Men, skriver ORGs forskningschef Abigail Watson, nu måste man i stället rikta uppmärksamheten på följderna av covid-19, men också på andra säkerhetsfrågor som klimatkrisen, flyktingströmmar och tilltagande ojämlikhet.
Nytt säkerhetstänkande i ord – ej i handling
För läsare av vår nättidning är det ingen nyhet att man i många stater under flera decennier efterlyst en breddning av diskussionen om medborgarnas säkerhet inom stater och säkerhetsfrågor över nationsgränser. ORG arbetar nu för att få in ett sådant säkerhetstänkande i den nya integrerade policyn i Storbritannien.
Det finns ett trängande behov av en sådan förändring. Abigail Watson noterar att många som arbetar med internationell säkerhet tidigare i ord anslutit sig till behovet av en vidgad säkerhetssyn. Men när det kommer till handling har perspektivet handlat om kortsiktigt och snävt militärt inriktade planer och detta har återspeglats i brittiskt agerande i samhällskonflikter utanför landets gränser.
För att få ett bättre underlag för ett mer framsynt framtida agerande samlade ORG under våren och sommaren en panel med 20 forskare som bland annat diskuterade säkerhetsbegreppet i ljuset av pandemin och klimatkrisen. Watson har sammanfattat forskargruppens paneldiskussion i en kort rapport: “Questions for Integrated Report: How do we define security”. Watsons rapport är den första i en serie av inlägg som rör mänsklig säkerhet.
Tre centrala problemområden
ORG lyfter fram tre problemkomplex som är särskilt viktiga för en bredare förståelse kring hur man ska kunna skapa en säkrare värld:
- Samhällsstyrning och jämlikhet (governance and equality)
- Klimatförändringar och miljöfrågor (climate change and environment)
- Militärt våld (use of military force)
Det första problemkomplexet är särskilt framträdande i länder där staten inte kan trygga sina medborgares välfärd och åsidosätter mänskliga rättigheter. På många håll har detta skapat utrymme för våldsutbrott och utnyttjats av icke-statliga aktörer, ibland extremistgrupper. I flera länder i Sydamerika, Mellanöstern och Sydasien har icke-statliga aktörer tagit över statsmaktens funktioner, t ex i form av socialbidrag, hälsovård och skolbyggen. Det är en stor utmaning för internationella aktörer som Storbritannien att agera i sådana länder, inte minst i valet av samarbetspartners. ORG återkommer till denna fråga i en senare rapport.
Det andra problemkomplexet är viktigt inte minst mot bakgrund av naturkatastrofer som tilltagande torka, ödeläggelser efter orkaner, översvämningar och skogsbränder. Watson hänvisar till 2020 års klimat- och säkerhetsrapport (International Military Council on Climate and Security, The World Climate and Security Report 2020). I den hänvisas till studier av samhällskonflikter under 30 år som visar att riskerna för att konflikter till följd av klimatförändringen är särskilt allvarliga i länder med etniska motsättningar. Bristande samhällsstyrning (poor governance) kan skapa starka motsättningar och våldsutbrott när stora grupper i samhället anser sig ojämlikt behandlade i förhållande till eliten när det gäller fördelningen av samhällets resurser.
När det gäller det tredje problemkomplexet skriver Watson att visserligen kan våld i vissa situationer användas för att skapa förutsättningar för fred, men erfarenheter visar att försök att lösa global instabilitet med militära medel ofta leder till att spänningarna mellan parterna förvärras och därför att konflikten fördjupas. Det mest anslående exemplet är Bush-administrationens “krig mot terror”. Watson hänvisar till forskningsprojektet “Costs of war” som räknat fram att denna kampanj kostat mer än sex triljoner dollar sedan 2001. I flera länder blev effekterna att konflikterna blev mer utdragna och fördjupade och terrorgrupperna lever vidare.
Icke-militära insatser i centrum
I en summerande kommentar skriver ORGs forskningschef att konsekvenserna av en pandemi länge funnits dokumenterade i den brittiska regeringens biologiska säkerhetsstrategi. Men före utbrottet av covid-19 var man alltför inriktad på den militära utvecklingen i Ryssland, Iran och Kina samt de handelspolitiska följderna av Brexit.
När regeringen inom kort återupptar sitt arbete med en samlad säkerhetspolicy måste man i stället ha ett vidare perspektiv på säkerhetsfrågorna. En deltagare i ORGs forskningspanel uttryckte det så här: ”Storbritanniens nationella säkerhetsparadigm har alltför länge fokuserat på militära hot. Nu måste vi tänka mer systematiskt på hur vi med icke-militära medel ska möta de hot som utgörs av klimatförändringar, ojämlikhet och autokrati”.
Framtiden osäker för Oxford Research Group
Pandemin har även orsakat betydande svårigheter för Oxford Research Group. Flera finansiärer och fonder har dragit ned på sin egen verksamhet och därmed även minskat sitt stöd till enskilda projekt. Detta kan tvinga ORG att stänga ned större delen av sin verksamhet från slutet av året.
Två större projekt blir dock kvar, men härbärgeras nu hos andra enskilda organisationer. ORG är mest känd för sitt ”Remote Warfare Programme”. Detta flyttas nu över till organisationen Saferworld. I ”Remote Warfare Programme” har ORG arbetat för att se till att militära ingripanden – om de inte kan undvikas – ska inriktas så att de skapar förutsättningarna för varaktiga fredsuppgörelser.
Det andra programmet som ORG flyttar handlar om Palestina-konflikten. I en ny rapport med titeln ”Building Strategic Capacity: Empowering Civil, Political and Emerging Constituences in Palestine” beskriver man en metod för att” identifiera, analysera och främja de förutsättningar som är nödvändiga för att förverkliga en tvåstatslösning av Palestina-Israel-konflikten”. Projektet har fått finansiellt stöd av EU och den norska regeringen. ORGs Palestina-forskning kommer nu att ingå i det nätverket ”the Palestine Strategy Group”.
Jöran Hök
Jöran Hök är en del av Mänsklig Säkerhets redaktion. Han har tidigare arbetat som dagspressjournalist, bland annat som chefredaktör för Omvärlden, och undervisat i journalistik vid olika högskolor.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Redaktör: Lotta Schüllerqvist, chefredaktör, Press- och yttrandefrihet, Mellanöstern.
Lämna ett svar