ANALYS Inför presidentvalet i USA 3 november leder demokraten Joe Biden över Donald Trump i fyra viktiga delstater, så kallade swing-states, där Obama vann 2012 men Clinton förlorade 2016. Joe Biden och demokraterna kan vinna valet, men oavsett resultatet har Biden som politiker spelat en viktig roll i amerikansk samhällsutveckling. Det finns därför skäl att närmare belysa Biden och hans politiska program.
Bidens bakgrund och politiska profil
Joe Biden junior, född den 20 november 1942 i Scranton, Pennsylvania, är äldst av fyra syskon i en katolsk familj som härstammar från Irland. Han är utbildad jurist och tjänstgjorde som försvarsadvokat innan en demokrat som jobbade med Biden övertygade honom att ställa upp i ett val på countynivå. Han vann kort därefter överraskande senatsvalet i Delaware. Innan han svors in i senaten 1973 omkom hans fru och dotter i en trafikolycka. Biden övervägde länge att lämna sitt uppdrag som politiker men blev alltid övertygad att stanna kvar.
I presidentvalet 1988 öppnade Biden starkt, men fick kasta in handduken efter kontroverser rörande ett tal han plagierat av Labourledaren Kinnock. Men 20 år senare imponerades Barack Obama så pass mycket av Bidens förmåga att knyta an till arbetarklassväljare att han ville ha honom som sin vicepresidentkandidat.
Biden är en demokrat som är stark bland arbetare, en förkämpe för fackföreningar och förbättrade ekonomiska villkor för arbetar- och medelklassen. Inför primärvalet i South Carolina våren 2020 lovade Biden att utse en svart kvinna till Högsta domstolen och åberopade sitt förhållande till den tidigare presidenten Barack Obama. Detta var en medveten strategi för att locka den stora svarta befolkningen i South Carolina till vallokalerna.
Biden är också en politiker som har verkat för hårdare lagar och fler poliser. Man kan säga att han står för en slags tro på ”safety first”, en hård säkerhet i form av en stark militär och polis, men också för en mjukare säkerhet i form av ekonomisk trygghet för vanliga människor. För många väljare – även på den republikanska sidan – framstår Biden som en mer förutsägbar, mindre nyckfull och självcentrerad politiker än Trump vilket kan vara en avgörande faktor i höstens presidentval.
Under våren har flera demokrater varit kritiska mot de hårda straff Biden stöttat under 80- och 90-talen som man menar lett till att svarta i hög grad satts i fängelse för småbrott. Kamala Harris sa i en av debatterna att Biden rånat unga svarta från en framtid. Under sommarens Black Lives Matter-demonstrationer har det påpekats att Biden har en stor skuld att återbetala till “the African-American community” som röstat fram honom. Biden har velat stötta BLM-rörelsen men har på senare tid mer kraftfullt fördömt kravallerna i samband med demonstrationerna.
Samtidigt har Biden kritiserat Trumps användning av federala militära trupper i amerikanska städer i anslutning till presidentens arrangerade fototillfälle framför en kyrka, med bibeln i hand. Händelseutvecklingen på det området kan komma att påverka både valrörelsen och det som händer efter valet.
Bidens valslogan är ”Build back better”. Bidens möjlighet att vinna valet i höst hänger på om han av vänstern i partiet ses som en förändringskandidat, samtidigt som han inför de oberoende mittenväljarna inte får framstå som alltför radikal.
Det är onekligen ett ambitiöst reformprogram Biden presenterat.
Han stödjer en höjning av den federala minimilönen till 15 dollar i timmen. Han vill ge alla amerikaner möjlighet att anmäla sig till ett folkhälsoförsäkringsalternativ liknande Medicare, ett statligt hälsovårdsprogram för de äldre och att sänka åldern för rätten till Medicare från 65 till 60 år. Slutligen vill Biden se en utbyggnad av antalet avgiftsfria högskolor och tillgången till offentliga förskolor.
Kamala Harris – en valvinnande partner?
Vicepresidentkandidat blev Kamala Harris, senatorn från Kalifornien. Det är ett val som kan vara vägvinnande av flera anledningar. Harris var tidigt ute och propagerade för vikten av reformer inom polisen efter George Floyds död. De flesta trodde att Harris hade attackerat Biden för hårt under primärvalets debatter. Men valet av Harris visar att Biden är prestigelös.
Kamala Harris har kommit in med mycket energi i kampanjen och verkar klicka bra med Biden. Hon är retoriskt skicklig och snabb i tanken. Hennes röstningsförfaranden i senaten har placerat henne bland de mer vänsterlutande senatorerna. Men i sin presidentvalskampanj placerade hon sig närmare mitten och som allmän åklagare visade hon sig vara ”tough on crime”. I ett val som i stor utsträckning kommer att handla om lag och ordning riskerar Kamala Harris inte bli ett avskräckande val för väljarna i de välbärgade förorterna.
Bidens utrikespolitik
Joe Biden har som senator varit aktiv på det utrikespolitiska området. Han var mycket kritisk till George W Bushs politik i Irak i form av ”nation-building”, byggandet av demokratiska institutioner. Biden menade att det först och främst handlade om att säkra infrastrukturen, säkerheten och tillgången till el och vatten. Folket i Irak behövde se att samhället fungerade efter invasionen innan man var mottagliga för tal om demokrati. Biden insåg vid möten i Irak att USA visserligen avsatt en tyrannisk diktator, men att man lämnat efter sig ett kaos där det grundläggande för mänskligt liv som tidigare fungerat inte längre gjorde det.
Biden och demokraternas retorik gällande Kina har hårdnat, men de opponerar sig mot Trumps handelskrig. Vad gäller relationen till Ryssland har Biden hela tiden stenhårt kritiserat Trumps mjuka retorik mot Putin. I detta har Biden bakom sig stora delar av det republikanska partiet. Biden ville för övrigt skicka vapen till de ukrainska rebellerna efter Rysslands invasion av Krim men Obama avböjde.
Om Biden vinner valet kommer vi att få se en mer internationalistisk utrikespolitik, med mer ekonomiskt och politiskt samarbete mellan länder. Han brukar ofta betona att han anser att Donald Trumps paroll ”America first” ofta innebär ”America alone”. Det blir en större betoning på multilaterala relationer och på att samverka med de allierade som Trump har skapat en viss diplomatiskt ansträngd relation till. Den säregna Trumpska diplomatin kommer att få ge vika för mer förutsägbara och långsiktiga utfästelser.
Men vad som sägs i en valkampanj kan aldrig tas för givet vara den politik som framöver kommer att råda i det ovala rummet, särskilt i fråga om utrikespolitiskt agerande. I valet 2000 gick republikanen George W Bush hårt åt vicepresidenten Al Gore och president Bill Clintons utrikespolitik, och kritiserade nationsbyggande bland annat på Haiti, i Bosnien och Kosovo.
Tongångarna blev sedan annorlunda under tiden i Vita huset, när det dramatiska angreppet den 11 september 2001 förändrade allt. Så här skriver Bush i sina memoarer: ”After 9/11 I changed my mind. Afghanistan was the ultimate nation- building mission. We had liberated the country from a primitive dictatorship, and we had a moral obligation to leave something better.”
Även demokraten Bill Clinton kom att föra en aktiv, ofta interventionistisk, utrikespolitik, i ett ämbete som ofta innebär både att fullfölja visioner och hantera kriser: militära konflikter, orkaner, finanskriser och pandemier.
Hur klarar Biden valspurten inför valet 3 november
Nate Silver, som driver den populära sajten FiveThirtyEight, betonar att ”the fundamentals”, ekonomin och arbetstillfällen, under sensommaren 2020 börjar se bättre ut för Trump. Ekonomin vänder uppåt, och antalet nya coronafall är färre.
Sammantaget kan man därmed vänta sig att Bidens försprång i opinionen – som nu i början av september är 317 elektorer för Biden och 221 för Trump, enligt FiveThirtyEight – kommer att krympa.
För Biden är det troligen avgörande att motivera och mobilisera sympatisörer till vänster så att de verkligen går till valurnorna och röstar. Demokraterna hoppas också fånga upp väljare som röstade på Trump 2016 men Obama 2012. Rädslan är för många att en vinst för Trump skulle kunna innebära påfrestningar på viktiga rättsstatsprinciper i USA.
Ytterligare en faktor är utgången av valen till kongressen den 3 september – senaten och representanthuset – som blir avgörande för i vad mån den nyvalde presidenten kan driva igenom sin egen politik.
Oskar Örn
Statsvetare, har nyligen släppt boken Personliga tragedier och politiska framgångar – en bok om Joe Biden.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.
Lämna ett svar