REFLEKTION I Gaza har coronapandemin hittills inte blivit den katastrof som många fruktade – 20 personer har insjuknat, och 14 av dem har tillfrisknat. Israels gränsblockad har fungerat som ett skydd mot pandemin. För vissa branscher, exempelvis textilindustrin och skönhetssalongerna, har pandemin lett till ett oväntat ekonomiskt uppsving.
Namnet Gazaremsan associeras för det mesta med olika slags kriser, militär, blockad, fattigdom, blodsutgjutelse, vattenbrist och hälsoproblem – men när det gäller covid-19 ter det sig annorlunda.
Drygt två månader efter att den palestinske presidenten Mahmoud Abbas utlyste undantagstillstånd 5 mars, har antalet covid-19-patienter inte överskridit 20 stycken, och 14 av dem har tillfrisknat.
De flesta följer skyddsföreskrifterna
Handskar och ansiktsmasker har nästan helt försvunnit från Gazas gator. Bara på sjukhus, bagerier och restauranger förekommer de fortfarande. Folk har i stort sett hörsammat de åtgärder som syftar till att hejda spridningen av viruset.
Men taxiföraren Ahed Halawa, som kör i Gazas norra delar använder varken ansiktsmask eller handskar – han säger att han inte är rädd för coronaviruset:
– Vi har inga virus i Gaza eftersom vi levt i israelisk karantän i 14 år.
Fuad Soboh, en barberare i samma område, använder inte heller någon skyddsutrustning. Han menar att Gaza ”är skyddat av den israeliska gränsblockaden”:
– Gaza är smittofritt eftersom vi saknar både flygplats och hamn. Viruset kommer ju från utlandet.
Marknaderna är fulla av folk och restaurangerna är fortfarande öppna med vissa inskränkningar.
Akef Abu Safiya, chef för en restaurang i Gaza City, förklarar att restaurangerna bara är öppna för avhämtning.
– Dagtid tar vi bara beställningar av hämtmat, men kvällstid har vi öppet som vanligt, säger han. På kvällarna är poliserna nämligen inte i tjänst längre.
I praktiken har nästan ingenting förändrats i Gaza, förutom när det gäller religiösa sammankomster, utbildning, bröllopsfester och offentlig verksamhet.
Moskéer och kyrkor är stängda
Hamas har beordrat stängning av moskéerna för att hindra både stora bönesammankomster och enskilda bönestunder. Vid den senaste fredagsbönen 27 mars hölls predikan av läkare som gav åhörarna råd om hur man skyddar sig mot coronasmittan.
Även de kristna kyrkorna är stängda och församlingsmedlemmarna håller sina söndagsgudstjänster i mindre grupper utomhus.
Många hade förväntat sig att moskéerna skulle öppna igen under fastemånaden Ramadan, då besökarna brukar samlas i stort antal, särskilt till kvällsbönen Taraweeh. Men inget undantag har gjorts under Ramadan.
1800 personer i karantän
Enligt Gazas hälsovårdsmyndigheter hade fram till 10 maj sammanlagt 20 personer insjuknat i covid-19, och 14 av dem har tillfrisknat igen.
Talesmannen för Hamas hälsovårdsministerium, Ashraf Alqidra, säger att ca 1800 personer befinner sig i 28 karantäncentra runtom i Gaza. Alla har kommit till Gaza från utlandet och tillbringar 21 dagar i karantän.
Det är framförallt regeringens skolor och olika hotell som används som karantäncentra, och dessutom har ett tusental nya rum byggts för detta ändamål vid gränsövergångarna i norr och söder.
Sahar Dihliz från Rafah i södra Gazaremsan, hade besökt Egypten innan hon återvände den 25 mars. Hon fördes till ett karantäncenter i norr där hon var kvar till 21 april. Hon säger att hon förstår varför hon sattes i karantän, men hon gillar inte hur Hamaspolisen behandlade de boende där.
– De förde oss till en skola, behandlade oss som fångar. De visade ingen respekt för vår integritet som kvinnor, inte ens när vi behövde gå på toaletten, berättar den 25-åriga Sahar Dihliz.
Svår brist på mediciner och sjukvårdsutrustning
Ashraf Alqidra förklarar att de fjorton åren av israelisk gränsblockad har orsakat svår brist på mediciner och sjukvårdsutrustning i Gaza. Efter sommaren 2007, då Hamas tog över kontrollen efter blodiga sammanstötningar, förklarade Israel att Gaza var ”fientligt område” och förbjöd all kontakt med undantag för ”humanitära fall”.
Han understryker att ett slut på gränsblockaden är mer angeläget än någonsin nu på grund av pandemin. För närvarande saknar Gazas sjukvårdssystem 44 procent av viktiga mediciner, 31 procent av engångsartiklar och 65 procent av nödvändig medicinsk utrustning, reservdelar och utrustning som behövs för laboratorier och blodbanker.
– Israel måste öppna gränsen och släppa in stora mängder testkit för provtagning av covid-19-smitta och reservdelar för förstörd utrustning, säger Alqidra. Han medger att Gaza har fått hjälp från den palestinska myndigheten i Ramallah, men den hjälpen är ”otillräcklig och pinsam”.
Den israeliska sidan har inte besvarat önskemålen från Gazas hälsovårdsmyndigheter. Mänsklig Säkerhet har via e-post ställt frågor både till talesmannen för Israels COGAT, The Coordination of Government Activities in the Territories, som ansvarar för kontrollen av gränsövergången till Gaza, och till Public Affairs Office of the Gaza Coordination and Liaison Administration – men inte fått svar från någon av dessa myndigheter.
Stängda skolor och universitet
Efter stängningen av alla skolor och universitet i Gaza har en rad olika initiativ startats för att kompensera den undervisning som eleverna riskerar förlora. Flera grupper har bildats på sociala media för att skapa kontakt mellan lärare och deras elever. En tävlan har utbrutit mellan föräldrar till grundskoleelever, som publicerar gruppvideos för att visa sina studieaktiviteter, framförallt i arabiska, matematik, naturvetenskap och engelska.
Universiteten använder sociala media i sin online-undervisning, exempelvis Facebook, Zoom, Telegram, Youtube och lärplattformen Moodle för föreläsningar.
Professor Jamal Al-Shareef, chef för Al-Azhar-universitetets institution för engelska, berättar för Mänsklig Säkerhet att han använder Telegram och Moodle-applikationer för sina online-föreläsningar.
– Jag har 260 studenter i fonetik, de lyssnar på föreläsningar och gör sina arbetsuppgifter, säger Al-Shareef. Han berättar att studenterna ska skriva sammanfattningar av föreläsningarna, och ibland hör de av sig med frågor och kommentarer.
Men en student i engelsk litteratur, Iyad Omer, anser att online-utbildningen är meningslös eftersom professorerna saknar tillräcklig kunskap för att använda mer avancerade applikationer och webbplatser.
Universitetets webbplats är svag, tar lång tid att öppna, och professorerna kan inte göra bra presentationer, menar Iyad Omer:
– Vi förstår faktiskt inte ens de vanliga föreläsningarna, så vad ska man säga om online-undervisningen? Vi tittar, trycker på ogilla och stänger av, säger han med ett leende.
Nya arbetstillfällen i pandemins spår
I hjärtat av Jabalias flyktingläger, mitt i oväsendet från butikerna som säljer och reparerar secondhandvaror, sitter 40-årige Nour Alkahlout och syr skyddsmasker för brinnande livet.
– Jag fick det här jobbet av en underleverantör, vi producerar för export till Israel, affärerna går bra just nu, säger han.
Han berättar att före coronakrisen hade han inget jobb alls utom att ändra lite kläder åt enskilda kunder.
– Coronatiden är bra för oss skräddare, vi är den enda branschen som tjänar på coronan, säger han med ett leende.
En annan effekt av coronakrisen är att de som planerar giftermål plötsligt har ökat i antal. Blivande brudgummar ser krisen som en chans att spara pengar, eftersom det inte är lika dyrt att gifta sig nu när folk måste hålla social distans och alla bröllopshallar är stängda.
En sedvanlig bröllopsfest i Gaza kostar minst 5000 dollar – det inkluderar hyra av bröllopshall, bankett för hundratals gäster, fester och annat.
Men många av dem som hade planerat giftermål till sommaren har nu ändrat sina planer och passar på att gifta sig när bröllopet måste begränsas till en mindre och enklare fest.
Majeda Akel, som äger en friser- och makeupsalong, säger att hennes verksamhet har ökat med 70 procent jämfört med tidigare år.
– Vi har fått massor av kunder nu, eftersom de blivande brudparen har tidigarelagt sina bröllop för att spara pengar, förklarar hon.
Frivilliga krafter har mobiliserats
Många frivilliga initiativ har startats runtom i Gazaremsan för att förebygga och varna för coronasmittan.
Mohammed Alhour arbetar som volontär i Public Committee for Refugees i mellersta Gazaremsan för att minska risken att smittan sprids.
– Min uppgift är att bespruta föreningslokaler med antiseptiska medel, jag sprutar på väggar, möbler och kontorsutrustning, säger Alhour, som är sjuksköterska.
Han förklarar att hälsovårdssystemet i Gaza är otillräckligt, så om viruset sprider sig kan följderna bli katastrofala. Därför måste spridningen begränsas så långt det är möjligt.
Maher Nasman, chef för kommittén, berättar för Mänsklig Säkerhet att minst 200 frivilliga deltar i arbetet med att ”sterilisera” kontor och butiker, och att upplysa folk om hur de ska undvika smitta och skydda sig.
Även konstnärer har påverkats av Covid-19-krisen. Karikatyrtecknaren Safa Oda publicerar nu teckningar med hashtaggen ”Stay home” på sin facebooksida för att uppmana människorna att följa hälsoministeriets instruktioner.
– Jag brukade främst ta upp sociala, politiska och ekonomiska ämnen, men nu ägnar jag mig enbart åt humanitära frågor. Det handlar om en osynlig fiende som utan urskillning hotar hela jordens mänsklighet, och alla måste vara medvetna om att undvika smittan, hela mänskligheten måste samarbeta om detta, förklarar hon.
Sami Abu Salem
Sami Abu Salem är en palestinsk journalist baserad i Gaza. Han arbetar på nyhetsbyrån WAFA, och frilansar som journalist och fixare för flera utländska medieorganisationer. Han är också certifierad av IFJ, den internationella journalistfederationen, som utbildare i säkerhet för journalister, och jobbar även som mediautbildare i Gaza. Han kan nås på e-mail och på facebook.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Redaktör: Lotta Schüllerqvist, chefredaktör, Press- och yttrandefrihet, Mellanöstern.
Lämna ett svar