ANALYS USA:s historia präglas av våld, mot urbefolkning, med slaveri och rasism och krig under stora delar av landets existens. Samtidigt har USA utgjort en smältdegel och varit världens ledande demokrati. Under Trump har våldet tillåtits växa. Motsättningar bottnar liksom i Ungern och Polen i avgrundsskillnader i synen på ras, familj och nation. Kanske kommer coronapandemin att förstärka konflikterna.
USA:s komplexa historia
USA:s historia är komplex. Å ena sidan bygger den på ett brutalt utrotande av landets urbefolkning, en plantageekonomi baserad på slaveri, en resursstark och inflytelserik krigsindustri – och det faktum att USA befunnit sig i krig under stora delar av landets existens. Å andra sidan är USA byggt på drömmen om frihet; frihet från envälde och åsiktsfrihet/religionsfrihet. USA har också inspirerat människor världen över att sätta sig upp mot förtryckare, våld och rasism.
Mot denna bakgrund är det enormt oroväckande hur president Trump rider på och piskar upp just hat och våld.
Eskalerar coronapandemin rädslan och motsättningarna?
Frågan är hur våldet kan eskalera i tider av coronapandemin som på flera håll eldar på människors rädslor. Och rent hat. Media rapporterar ju om hur privatpersoner köper alltmer vapen.
Jonathan Stevenson skrev i New York Review of Books den 21 november 2019 om hur hatet är på marsch; det hat mot migranter m fl som närs och legitimeras av president Trump, som t o m kallat migranter för ”djur”.
Stevenson pekar på att det högerextrema våldet krävt fler dödsoffer (Pittsburgh, El Paso mm) och tilltagit markant i USA sedan Trump blev president. Enligt FBI ökade hatbrotten med 17 % under 2017, och anti-semitiska brott med 37%.
Men Trump har konsekvent tonat ner riskerna med högerextremistiska hatbrott och istället fokuserat på islamistiska hot, och utlandsfödda terrorister. Bara under 2019 minskade anslagen till förebyggande åtgärder mot inhemsk terrorism på DHS, US Department for Homeland Security, från 21 till 3 milj USD.
Farlig mix av rashat och frustrerade, beväpnade krigsveteraner
Rashatet har en lång tradition i USA, ett land fullt av veteraner som deltagit i krig; många med vapen i sina hem och kraftigt traumatiserade. Landet har också en resursrik vapenlobby, bl a NRA, National Rifle Association, med starkt gehör bland USA:s republikaner vars valkampanjer i många fall får stora bidrag av NRA.
I Trumps USA präglas debatten alltmer av tankegångar från Ku Klux Klan, som levt kvar och under åren förstärkts av hemvändande soldater från USA:s många krig; i Vietnam och senare Irak och Afghanistan.
Högern drivs också av hat mot feminism
Många högerextrema rörelser förenas i sin ofta religiöst färgade övertygelse om rätten att med våld tukta kvinnor som sätter sig emot en maktordning där män är hemmets herre.
Dessutom förenas många högerextrema i motstånd mot miljörörelsen som också ifrågasatt den amerikanska livsstilen symboliserad av män i stora bensinslukande bilar, okritisk teknikoptimism, gigantiska biffar och synen på människors ”rätt ” till herravälde över naturen.
Högerextrema våldsverkare i USA har fått alltfler gelikar på andra håll i världen, manifesterat vid bl a attentaten i Christchurch, Charleston och Oslo. De förenas av föreställningar om risker för ”replacement”, dvs att den vita rasen decimeras genom immigration och blandäktenskap. De är alltmer militanta i motståndet mot kvinnors rättigheter, abort och hbtq-rättigheter. De anser att hbtq är ett val och en åsikt som går att radera.
Roten till det onda anses vara den s k ”genusideologi” som utgör en fara som vänder kvinnorna mot den maktordning där män dominerat i århundraden. Viktigast av allt för många högerextrema nationalister är dock motståndet mot den aborträtt, kvinnors emancipation och hbtq som bottnar i en rädsla för att deras ”ras” ska föda för få barn så att andra ”underlägsna” raser ska dominera.
Mönstren framgår bl a av en ny rapport från FOI om sk incels; män som anser sig ha rätt att bestraffa kvinnor som inte ger dem sex.
Det gör att grupperna ser sig som utsatta offer som måste försvara sig. Det gäller t ex SD:s chefsideolog Matthias Karlsson som framställer sig som ”tvingad” att agera mot hoten mot ”sin” kultur och nation – att segra eller dö.
Globalt har de således en tydlig politisk agenda baserad på rädsla och hat och stark beredskap att använda våld. Såväl ideologin som uppbyggnaden i celler eller individer som utför individuella attacker förenar tydligt de högerextrema aktörerna med muslimska jihadister.
Alltmedan Putins Ryssland eldar på och manipulerar dem i syfte att underminera Europa, europeisk samverkan och liberala demokratier.
Beslutsamt agerande från staten kan bromsa våldet
Utvecklingen av Internet på 1990-talet – och motståndet mot allt starkare kvinnorörelser – ökade många högerextrema gruppers möjligheter att växa och sprida sin propaganda.
Beslutsamma åtgärder från statens sida begränsade det högerextrema våldet som kring år 2000 minskade påtagligt. Men när Obama valdes till president i USA ökade det igen, bl a via högerextrema sajter på nätet. Inom USA:s homeland security såg man klara synergier mellan frustrerade återvändande veteraner från krigen i Irak och Afghanistan och den växande högerextremismen. Obama-administrationen utarbetade förslag till kongressen om åtgärder för att hantera den ökande högerextremismen; allt för att stärka mänsklig säkerhet.
Men den republikansk dominerade kongressen sa nej.
Trump – en man utan gränser
Trump valdes med starkt stöd av republikanerna för sin konservativa – eller snarare reaktionära – politiska agenda. Det visade sig snabbt att han som president agerar som en maffia-ledare, inte som en ledare för den demokratisk stat byggd på rättsstatens principer. Istället liknar kans beteende autokrater i Ryssland, Turkiet och Brasilien, med en konsekvent underminering av maktdelningsprinciper med oberoende domstolar, fri media mm.
Vad som inte uppmärksammats fullt ut, men som syntes under vittnesmålen vid riksrättsprocessen, är hur Trump systematiskt kräver total lydnad av tjänstemän på justitiedepartementet, även när hans diktat går emot lagen. Han trakasserar öppet på twitter enskilda tjänstemän som går emot honom när de ser att hans diktat bygger på osanningar och lögner, inte fakta.
Alla statstjänstemän i USA avger en ed där de lovar att stödja konstitutionen. Det första testet på lojaliteten – till presidenten snarare än konstitutionen – kom redan efter Trumps installation i januari 2017. Då avkrävdes justitiedepartementet godkännande av presidentens krav på att förbjuda inresa för resenärer från sju muslimska länder; ett beslut som enligt många på departementet var illegalt.
Journalisten George Packer skriver i en artikel i the Atlantic våren 2020 hur rädslan och tystnaden brer ut sig på det amerikanska justitiedepartementet. Några lämnar, andra är rädda om sin försörjning och karriär och stannar kvar. Packer jämför med agerandet bland tjänstemän under nazismen och varnar för vad lydnadskraven gör med samhället. Särskilt när justitiedepartementet nu leds av den starkt konservative republikanen William Barr, som efterlyst ”the return to God’s law as the basis for moral renewal”. Dvs den bild i fråga om familj, nation och kvinnans roll som också återfinns bland ledande hindu-nationalister, islamister samt ortodoxt och evangelikala kristna.
Lösningen?
Bara kraftfullt ingripande från stater kan stoppa de växande högerextrema krafterna, och upprätthålla rättsstatens principer, demokrati och respekten för allas lika värde och rättigheter.
Men kan extremisterna tystas om de vet att deras ord och handlingar legitimeras av deras egna statschefer?
En fråga nu i orostider när corona sprider sig är hur pandemin kan förstärka rädsla, hat och våld, i USA och på andra håll i världen.
Vi ser ju nu hur Orban med anledning av coronapandemin lagt fram ett lagförslag till parlamentet om undantagstillstånd med rätt för premiärministern att styra genom dekret, utan slutdatum.
Detta kan förstås inspirera andra autokrater att införa olika slags undantagstillstånd, och förlita sig på de många beväpnade, arga och rädda män som redan nu hotar mänsklig säkerhet.
Gerd Johnsson-Latham
Gerd Johnsson-Latham är chefredaktör för Mänsklig Säkerhet. Hon har arbetat på UD i flera decennier med bl a kvinnors rättigheter och mänskliga rättigheter, och var tidigare ordförande i Kvinna till Kvinna. Hon är även medlem i styrelsen för Klimatriksdagen.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Redaktör: Lotta Schüllerqvist, chefredaktör, Press- och yttrandefrihet, Mellanöstern.
Thomas Åkerblom säger
För att bryta de extrema och våldsbenägna rörelsernas frammarch globalt krävs, menar jag, att regeringarna i världens kvarvarande demokratier måste agera gemensamt, kraftfullt och systematiskt ;
– mot regimer som stöder sagda rörelser i syfte att underminera och splittra den fria delen av världssamfundet ;
– mot medie – och internetföretag, som tillhandahåller de plattformar, som de extrema rörelserna är beroende av för sin sammanhållning och för att sprida sina oacceptabla budskap och ” fake news ”. Det kan ske genom en kombination av legala åtgärder upplysta samhällsmedborgares köpbojkotter mot aktuella företag. Åtgärder som i båda fallen lämpligen bör promotas av internationella NGOs med demokrati, solidaritet och mänskliga och nationella fri- och rättigheter i sina program ;
– för att stoppa alla former av finansiering / stöd av oacceptabla rörelsers verksamheter inkl. obegripliga utbetalningar av offentliga bidrag av olika slag till berörda organisationer och enskilda medlemmar ;
– för att kartlägga och offentligt redovisa förekomsten av subversiva / destruktiva krafter inom de egna länderna, deras internationella nätverk, täckmantlar och förgreningar in i maktens korridorer – även när det handlar om kopplingar till de egna ländernas främsta företrädare ;
– för att skapa optimala förutsättningar för de rättsvårdande myndigheterna att bekämpa all brottslig verksamhet, som begås inom ramen för aktuella organisationer och att dessutom skapa attraktiva exit-incitament för organisationsmedlemmar, som vill hoppa av ;
– för att minimera de oacceptabla brister som finns inom flertalet av de egna ländernas offentliga kärnverksamheter och som är en stor del av grunden för det folkliga missnöje, som de extrema rörelserna skickligt utnyttjar i sin retorik ;
– för att bemöta de extrema rörelsernas hatretorik och ” fake news ” med trovärdiga och övertygande argument på alla håll, där de är aktiva ;
För en demokrati är varje glidning i auktoritär riktning oacceptabel och måste motverkas med all kraft ! Det är hög tid för EU och Sverige att ta täten !