ANALYS Sahel-regionen präglas av långvarig osäkerhet, men den rådande humanitära katastrofen var inte oväntad, den var snarare förutbestämd. Bakomliggande orsaker som interkulturella motsättningar och osäkerhet kring matförsörjning till följd av klimatförändringar har länge bidragit till flera mångfacetterade konflikter. Sahel utgör ett tragiskt exempel på hur brist på agerande på tidiga varningssignaler leder till eskalerande konflikter och humanitära katastrofer. This article is availale in English here.
Det säkerhetspolitiska läget i Sahel regionen fortsätter att försämras
Sahelregionen, en gränszon i Afrika på över tre miljoner kvadratkilometer som till mestadels består av savann, sträcker sig österut från Atlanten genom Senegal ända in i Sudan och omfattar delar av Mauretanien, Mali, Burkina Faso, Niger, Nigeria och Tchad. Sahel har länge varit en av Afrikas mest utsatta regioner. Under en lång tid har torka och konflikter mellan olika grupper i området drabbat befolkningen.
De senaste två åren har väpnade grupper ökat sina attacker i delar av Burkina Faso, Mali and Niger. Endast under de senaste två åren har 1.2 miljoner människor drivits på flykt till följd av ökade attacker mellan väpnade grupper i delar av dessa tre länder. Flera konflikter pågår i regionen, vilket förvärrar områdets utsatthet med tanke på den torka som råder under stora delar av året. Det stadigt ökande våldet mellan olika grupper har försatt tusentals människor i flykt och dödat allt fler civila från Burkina Faso, Tchad, Mali, Mauretanien, Niger och Nigeria.
I Mänsklig Säkerhets artikel om Burkina Faso från maj 2019 skrev jag om hur Burkina Faso i förhållande till vissa grannländer, betraktats som ett av Västafrikas mer fredliga länder, men att det instabila läget i grannlandet Mali spreds snart till Burkina Faso. År 2015 började gränsöverskridande attacker äga rum. Trots regeringens ansträngningar för att motverka beväpnade gruppers attacker fortsätter säkerhetsläget att försämras, framförallt i landets norra delar. Samtidigt har Burkina Fasos regering misslyckats med att skydda utsatta samhällen i landet och har istället bidragit till befolkningens osäkerhet.
Antalet flyktingar ökar, möjligheten till humanitär assistans minskar
Under de senaste åren har myndigheterna i Burkina Faso tappat kontrollen över stora delar av landet till ett växande antal upprorsmän och väpnade grupper. Under 2019 har attackerna mot civila ökat dramatiskt, vilket i sin tur har orsakat en intern flyktingvåg som tredubblades under 2019. Växande oroligheter i området och det ökade antalet flyktingar begränsar UNHCRs och andra aktörers möjlighet att nå utsatta områden med den humanitära assistans som behövs.
Ankomsten av nya flyktingar, både interna och från andra länder som tagit sig till Burkina Faso, har en viktig inverkan på tillgången till utbildning, vattenförsörjning och hälsotjänster. Det rör sig b la om tusentals asylsökande på flykt från tilltagande våldshandlingar i Mali som tagit sig till Boucle du Mouhoun och de norra delarna av Burkina Faso. Detta medför en ytterligare belastning på redan begränsade naturresurser och grundläggande infrastruktur, vilket ställer ökade krav på UNHCR:s resurser och påverkar humanitära aktörers förmåga att bistå utsatta människor. Vidare är flera av flyktinglägren i Burkina Faso informellt upprättade, varför många flyktingar förblir oregistrerade.
Små barn de största offren
Läget i Burkina Faso, Mali och Niger har en förödande inverkan på barns överlevnad, utbildning och utveckling. UNICEFs rapport Crisis in Central Sahel från januari 2020 vittnar om över 600 000 barn i Sahel som sedan början på 2019 har blivit tvungna att fly sina hem på grund av väpnade konflikter och andra oroligheter. Barn och deras familjer som flyr från konflikt löper större risk för våld, exploatering och rekrytering av väpnade grupper. Dessutom ökar risken att dessa barn hamnar i korselden eller på annat vis utsätts för våld.
Den växande osäkerheten har också förvärrat sårbarheter i regionen, inklusive höga nivåer av undernäring och brist på rent vatten och sanitetsanläggningar. UNICEF uppskattar runt 5 miljoner barn i Burkina Faso, Mali och Niger kommer att behöva humanitärt bistånd under 2020. Det är nästan en miljon fler än i 2019.
Burkina Faso har alltså inte bara kommit att dela Malis öde som tidigare befarats, utan har också tillsammans med grannlandet blivit en del av en gemensam humanitär katastrof.
Många bakomliggande orsaker till en mångfacetterad konflikt
Torka till följd av klimatkriser har förstärkt konflikter om knappa resurser. Området har till följd av detta länge präglats av matbrist och instabil livsmedelssäkerhet. Dessa bakomliggande orsaker till de kontinuerliga konflikterna i Sahelregionen intensifieras nu. Sedan torkan år 2012 som ledde till en utbredd hungersnöd i regionen beräknas fortfarande mer än 33 miljoner människor i Sahel sakna en pålitlig matförsörjning. FN uppskattar att cirka 80% av Sahels jordbruksmark är förstörd. Nederbörden i regionen är oberäknelig, och temperaturen i regionen stiger ca 1,5 gånger snabbare än det globala genomsnittet, vilket vidare undergräver livsmedelsproduktionen. Bristen på mat förvärras ytterligare av en kontinuerlig befolkningstillväxt.
Regionens våldsamma konflikter har blivit gränsöverskridande eftersom de nationella gränserna är porösa och i stort sett obevakade. Detta gynnar vapen- och droghandeln och utnyttjas av väpnade grupper och kriminella närverk. Dessutom har de olika väpnande grupperna som etablerat fotfästen i västra Sahel blomstrat till följd av svaga statliga myndigheter.
Komplexa och överlappande kriser gör det svårt för regionala regeringar och internationella aktörer att reagera effektivt mot våldet. Trots vissa framsteg till följd av internationella och regionala insatser i Sahel växer det väpnande våldet stadigt.
Sammanfattningsvis har bakomliggande orsaker som osäkerhet kring matförsörjning till följd av klimatförändringar länge bidragit till flera mångfacetterade konflikter i området. Sahel är därför ett varnande exempel på hur ett område med växande oroligheter och försämrad matproduktion, förvärrad av klimatförändringar, snabbt kan drabbas av humanitära katastrofer som präglar hela regioner. Sahel är också ett exempel på när åtgärder i tidigare skeden uteblivit trots tydliga varningssignaler som hade kunnat mildra katastrofen.
Vendela Rupp
Vendela Rupp har kandidatexamen från Försvarshögskolan i statsvetenskap och folkrätt och arbetar som säkerhetssamordnare i Botkyrka kommun. Hon ingår i Mänsklig Säkerhets redaktion liksom i FUF:s nätverk för Global Hållbar Fred och Säkerhet.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.
Lämna ett svar