REFLEKTION De i huvudsak fredliga protester som samlat miljontals människor i Chile har sin grund i djupa orättvisor, särskilt rörande tillgång till utbildning och hälsovård. Militärens brutala reaktioner förfärar. Lösningen måste bli reformer för rättvisa, bl a på skatteområdet, där Sverige kan och bör bidra med expertis till ett land vi under decennier samarbetat med på en rad olika områden.
Fredliga demonstrationer har mötts av gummikulor
Demonstrationer har pågått sedan mitten av oktober i Chile och de bara växer, en miljon på Plaza Italia på en enda dag. De allra flesta är fredliga manifestationer med barnfamiljer, musik, ballonger och närmast karnevalsstämning. Men man har mötts av undantagstillstånd, och militärt ingripande mot obeväpnade ungdomar och våldsamma övergrepp – något som inte skett sedan diktaturens tid. Ungdomar är inte rädda – de var inte med under diktaturen och blev inte jagade och utsatta för övergrepp av diktaturens repressiva krafter.
Jag har blivit van att se Chiles polis och militär som demokratins ordningsmakt. Nu ser jag skrämmande bilder på ungdomar som skadas och flera har dödats av polis och militär i demonstrationerna. Sveriges radio har rapporterat om hur militären siktar och skjuter gummikulor mot de unga demonstranternas ögon. Flera tusen har fängslats och enligt vissa uppgifter faktiskt torterats. Enligt vänner som följer förloppet på nära håll i Chile kan demonstranterna delas in i olika grupper. Där finns också plundrare och kriminella personer som sätter affärer, tunnelbanor ioch bussar i brand. Självklart måste de stoppas och de kan inte ursäktas.
President Piñera har tvingats backa
De provocerande yttranden som högerpresident Piñera och vissa ministrar kom med, som att “landet var i krig”och att priset på blommor i jämförelse med andra varor gått ner, så att romantiker kunde köpa blommor fick tas tillbaka. Presidenten har nu bett om ursäkt för att han inte lyssnat på protesterna. Vissa reformer som högre minimilöner och pensioner har utlovats. Undantagstillståndet har hävts. Men det kommer knappast att räcka för att stoppa dem som nu kräver mer djupgående förändringar.
Missnöjet bottnar i djup ojämlikhet
Vad det handlar om är legitima protester mot den stora ekonomiska och sociala ojämlikhet som råder i landet. Det handlar inte bara om förmögenheter och inkomster, utom hela strukturen inom utbildning, vård och omsorg.
Diktatorn Augusto Pinochet såg till precis innan han avgick att till exempel privatisera utbildningen vilket gör att den som vill ha en bra akademisk utbildning måste ha antingen mycket gott om pengar eller vara extremt begåvad, helst både ock.
Tack vare vissa, begränsade reformer, som uppnåtts med tidigare regeringar kan en del fattiga och mycket begåvade studenter få stipendier och utbildning på bra universitet. Men få kan göra en klassresa, och man är för alltid märkt av sin sociala bakgrund. Medelklassen som hjälpt till att bygga det nya demokratiska Chile tvingas ta lån för att hjälpa sina barn att studera för att sen se hur de inte lyckas få välbetalda jobb och kunna betala tillbaka lånen.
Chile betraktas som Latinamerikas mest stabila demokrati , de politiska valen har genomförts i enlighet med lagen. Man har den högsta levnadsstandarden – i genomsnitt – och fattigdomen har minskat drastiskt sedan 1990, då demokratin återvände. Den ekonomiska tillväxten har varit förhållandevis god men har inte gynnat hela befolkningen. Och prisnivån är nästan jämförbar med Sveriges eller andra europeiska länder.
Att införa värnskatt kan vara en del av lösningen
Nu kräver vissa krafter Piñeras avgång. Det skulle knappast lösa problemen. Det finns ingen självklar kandidat från regeringspartier eller opposition att ta över och det viktigaste är snarast att få till nödvändiga reformer för att minska ojämlikheten. En skattereform behövs, man skulle kunna börja med en värnskatt där de rika får bidra till att finansiera utbildningssystemet. Demonstranterna kräver också en ny konstitution, den nuvarande finns i stora drag kvar från Pinochets tid.
Vad Sverige kan göra
Vad kan vi i Sverige göra? Ja dels bidra till att information når ut om de fredliga manifestationer som äger rum och de rättmätiga krav som de unga ställer i dagens Chile.
Vi kan som enskilda och orghanisationer med kontakter i Chile stödja de demokratiska krafterna i Chile. Inom FN har redan FNs råd för mänskliga rättigheter mobiliserats och dess chef, Michelle Bachelet, tidigare president i Chile, kommer med en delegation nästa vecka till Chile för att undersöka de övergrepp som begåtts.
Som land har Sverige inte längre något bistånd att bidra med eftersom Chile redan nått en så pass hög levnadsstandard – i genomsnitt – att det svenska biståndet med rätta har avvecklats. Men. Den svenska regeringen kan exempelvis erbjuda Chiles regering experter på skattesystemet för att snabbt ta fram och genomföra en chilensk form av värnskatt, och på sikt ett hållbart nytt skattesystem. Experthjälpen får naturligtvis bekostas av Chile men kommer att kunna visa sig vara en god satsning för landet. Den värnskatt som avskaffas i Sverige av en S-MP-regering kan exporteras till Chile.
Den mänskliga säkerheten i Chile kan upprätthållas genom att bra utbildning och hälsa till låg kostnad blir tillgängligt för hela befolkningen i Chile.
Eva Zetterberg
Eva Zetterberg var Sveriges ambassadör i Chile 2009-2014.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Ansvarig redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.
Lämna ett svar