REFLEKTION Samtidigt som Moçambique drabbats av två förödande cykloner pågår utredningen om förskingring av två miljarder dollar från Credit Suisses lån till landet. Enligt FN, EU och världsbanken skulle en uppbyggnad av landets krishanteringsförmåga och återuppbyggnad kosta runt tre miljarder dollar. De parallella händelserna visar hur korruptionen slår mot samhällens möjlighet att återhämta sig från kriser och förebygga dess potentiella förstörelse.
Två cykloner på en månad
Den 14:e mars föll samma mängd regn som brukar falla under flera månader under loppet av några timmar runt kuststaden Beira i Moçambique. Cyklonen Idai orsakade en av de värsta katastroferna som någonsin i södra halvklotet. Hjälparbetare från Röda korset och Röda halvmånen nådde staden inom några dagar och noterade att förödelsen var enorm. Närmare 90 procent av området var fullständigt förstört av stormen. Beiras flygplats och vägarna in i regionen stängdes på grund av översvämning. Tillgången till området var därmed allvarligt begränsad och vissa delar av samhällen var helt omöjliga att nå. Situationen förvärrades ytterligare av det kraftiga regnet som fortsatte att falla sedan stormen dragit förbi. Den humanitära katastrofen är omfattande och landets regering har hittills meddelat att antalet döda är nästan ett tusen personer.
FN ‘rekommenderar’ investeringar i återuppbyggnad
Till följd av det kaos som orsakats av cyklonen Idai och, kort därefter, cyklonen Kenneth, har FN krävt att utsatta länder ”ska öka resiliensen” mot ytterligare tropiska stormar och kraftig nederbörd i samband med klimatförändringar. På uppdrag i Moçambique rekommenderade WMO (the World Meterological Organisation) vissa prioriteringar inom landets krishantering som skulle hjälpa att stärka landets varningsystem för inkommande naturkatastrofer och därmed minska skador till följd av väder, klimat och vattenrelaterade faror.
Trots att antalet tropiska cykloner förväntas minska globalt i framtiden, kommer de mest intensiva cyklonerna i samband med mer regn att öka till följd av ett uppvärmt klimat. Havsnivån förväntas stiga, vilket kommer förvärra effekterna av tropiska stormar och översvämningar på låga kuststäder som Beira. WMO:s rapport uppmärksammar även Moçambiques sårbarhet mot översvämningar från både floder och hav. En investering på 27 miljoner dollar anses behövas för att stärka grundläggande krishanteringsförmågor.
Credit Suisse anklagad för förskingring av två miljarder dollar från Moçambique
Parallellt med cyklonerna Idai och Kenneth har en schweizisk anti-korruptionsgrupp lagt fram ett åtal mot Credit Suisse som rör över två miljarder dollar som sägs ha förskingrats från bankens lån till Moçambique. Lånet skulle användas till ett självförsörjande fiskeprogram som aldrig realiserades. Anklagelser som gjordes i åtaletomfattade b la mutor och bedrägeri. Tre bankmän från Credit Suisse arresterades i London i januari till följd av amerikanska anklagelser om att bryta mot anti-korruptionslagen, pengatvätt och bedrägeri. Även Mocambiques f.d. finansminister, Manuel Chang, arresterades i Sydafrika som en del av samma fall. Credit Suisse sade att banken fortsätter samarbeta med olika myndigheter i samband med flertalet utredningar av de suspekta transaktionerna med Moçambique.
Sambandet mellan korruption och förebyggandet av kriser
Korruption är ett mycket stort problem som berör alla nationer och många verksamheter som hanterar katastrofer. Sambandet mellan korruption och krishantering är svårt att definiera, svårt att mäta och svårt att separera från andra problem, såsom dålig ekonomisk förvaltning. Inte heller täcks all korruption av existerande lagrum. Korruption för över offentliga resurser för privat vinning och till skada för befolkningen. Korruption anknyts ofta till politiskt våld och auktoritär maktutövning och tenderar att vara som mest omfattande där det finns starka inslag av extrem rikedom och fattigdom.
Katastrofer ses som möjligheter för korruption och potentiella vinster som uppnås då man utnyttjar rädslan, lidandet och andra samhällsstörningar i händelsens efterdyningar. I humanitära nödsituationer gror olagliga marknader som, även om de stöder människor genom att tillhandahålla folk med exempelvis någon form av inkomst, inte bidrar till att minska framtida katastrofrisker. Korruption försämrar insatser som ämnar öka katastrof- och krishanteringsförmågor. Vidare avslöjar ofta katastrofer korruptionens inverkan på samhället, exempelvis när kustområden översvämmas och avsaknaden av tidiga varningssystem orsakar höga antal döda. Förskingringen av två miljarder dollar påverkar således inte enbart återuppbyggandet av de områden i Moçambique som drabbats av cyklonerna, utan även det förebyggande arbetet som skulle kunnat minskat förödelsen.
Svagt stöd från internationella samfundet
Efter cyklonerna pratades det i media om hjälpinsatser för återuppbyggnad av Beira och andra områden i Moçambique. Men det blir svårt att åtgärda och förebygga förödelse i ett fattigt land som ligger nära havsytan och nedströms nio stora floder vilket gör landet väldigt utsatt för förödande översvämningar. Landets 2400 kilometer långa kust längs Indiska Oceanen gör landet till en av världens mest utsatta för global uppvärmning. Cyklonerna Idai och Kenneth, samt framtida cykloner, kommer att öka fattigdomen i regionen och försvåra återuppbyggnaden av drabbade områden om förebyggande arbete inte prioriteras.
De två miljarder dollar som förskingrades hade kunnat rädda otaliga liv om enbart de 27 miljoner dollar WMO förespråkade skulle använts till att stärka landets krishanteringsförmåga och investerats i samhällssäkerhet. Förutom återuppbyggnad, rehabilitering och modernisering av infrastruktur och utrustning, översyn av översvämningsrisker och prognosutbildning identifierade WMO flera svagheter inom landets beredskapssystem. Detsamma gällde samordningsförmåga samt bristande kommunikationssystem för nödutryckningar och evakueringsplaner, framförallt avseende lågt liggande kuststäder; svagheter som i stor utsträckning kunnat lösas med de förskingrade pengarna.
Värre än den svaga katastrofriskreduceringen är den påverkan cyklonerna haft på mänsklig säkerhet i regionen. Effekterna är framförallt påtagliga bland barn då många förlorat möjligheten att gå i skolan och blivit mer utsatta för exploatering. I katastrofens spår måste många barn arbeta för att bidra till familjens ekonomi. I vissa fall innebär detta att sälja sex för sin egen och familjens överlevnad. Smutsigt dricksvatten och brist på livsmedel spär på den humanitära krisen. Hjälpinsatser från det internationella samfundet har lidit av låg finansiering; enbart 30% av FN:s humanitära hjälpbudget för Mocambique har mobiliserats. Cyklonerna har, på ett sätt, blixtbelyst klimatförändringens påverkan på kuststater och hur människors säkerhet som ett resultat av detta är i fara om inte tillräckliga resurser anslås för robust katastrofbekämpning, krishantering och riskreducering. Dessvärre kan det vara så att korruptionsskandalen med Credit Suisse haft en negativ effekt på möjligheterna att mobilisera resurser – från det internationella samfundet – vilket blir ytterligare ett exempel på hur hårt korruption slår mot katastrofdrabbade områden.
Vendela Rupp har en examen i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet från Försvarshögskolan. Hon är en del av Mänsklig Säkerhets redaktion sen hösten 2018 och har precis avslutat en praktik vid försvarsavdelningen på Sveriges ambassad i London.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Ansvarig redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.
Lämna ett svar