Pressfriheten krymper i världen  

 

 

ANALYS Pressfriheten i världen har försämrats påtagligt under det senaste året, visar Reportrar utan gränser (RUG) i sitt senaste pressfrihetsindex. Det skapar ett klimat av rädsla och ökar risken för självcensur. Årets pressfrihetspris gick till Ismael Bojorquez Perea från Mexiko som är världens farligaste land för journalister.

När Ismael Bojorquez vaknade i fredags morse på ett hotell i Stockholm nåddes han av beskedet att ännu en av hans kollegor, journalisten Telésforo Santiago Enriquez, hade skjutits ihjäl hemma i Mexiko dagen innan. Han blev därmed den femte journalisten som mördats i år. Två år tidigare hade Ismael Bojorquez hittat sin mångårige vän och kollega Javier Valdés ihjälskjuten på gatan utanför deras arbetsplats, veckomagasinet Riodoce i Sinaloadistriktet.

_ Han var en mycket välkänd journalist, även utanför Mexiko, så vi kunde inte föreställa oss att någon skulle våga attackera honom, sade Ismael Bojorquez när han talade på Pressfrihetsdagen 3 maj i Stockholm, där han mottog Reportrar utan gränsers pressfrihetspris.

Mordet på Javier Valdés fick inte avsedd effekt – journalisterna på Riodoce fortsätter sitt granskande arbete.

_ Vi måste arbeta dubbelt så målmedvetet för att kompensera förlusten. Men vi måste iaktta större försiktighet, sade Ismael Bojorquez.

I fallet Javier Valdéz, som väckte stor internationell uppmärksamhet, dömdes två personer för mordet.

Nästan total straffrihet i Mexiko

_ Men vi vet inte vilka som ligger bakom – det är min dröm att vi ska kunna avslöja det. Enligt officiella uppgifter är straffriheten för brott mot journalister nära nog total – i 99,5 procent av mordfallen går gärningsmännen fria, förklarade Ismael Bojorquez.

Mexiko är världens farligaste land för journalister, trots att det inte råder någon krigssituation. 114 journalister har mördats sedan år 2000. Bara de senaste fem åren har 39 journalister mördats – det är den högsta siffran i världen. Den främsta förklaringen till denna förödande statistik är den organiserade narkotikabrottsligheten, som skapar en omfattande korruption. Knarkhandelns inflytande genomsyrar hela samhället och påverkar även landets regering och myndigheter. Vilket ämne som journalister än börjar granska, det kan vara affärslivet, universiteten, kyrkan eller jordbrukssektorn, så leder spåren till knarkkartellernas inflytande.

_ För sju-åtta år sedan beslöt regeringen att skapa ett bättre system för att utreda brott mot journalister. Men det har inte gett något påtagligt resultat, för rättsapparaten saknar resurser och polisen vågar inte stöta sig med knarkkartellerna. I 80 procent av mordfallen finns det kopplingar till lokala eller nationella myndigheter – det framgår av officiella uppgifter, sade Ismael Bojorquez.

Mexiko ligger på plats 144 av de 180 länder som Reportrar utan gränser granskar i sitt årliga pressfrihetsindex. Det senaste indexet visar att arbetssituationen för världens journalister blir alltmer utsatt. Det skapar ett klimat av rädsla och ökar risken för självcensur. Endast 24 procent av världens journalister arbetar idag i en någorlunda säker miljö – allra bäst är situationen i Norge, Finland och Sverige som innehar de tre bästa platserna i indexet.

Stark försämring i USA

Den mest anmärkningsvärda förändringen har skett i USA, som sjunkit tre steg i indexet till plats 48, vilket innebär att situationen där, som tidigare betecknats som ”tillfredsställande”, nu kategoriseras som ”problematisk”. Den utvecklingen förklaras främst av president Donald Trumps hatfyllda retorik mot medier och journalister. Hans utfall om ”fake news” och ”folkets fiender” sprider sig i det amerikanska samhället, och har lett till att många amerikanska journalister tvingats skaffa personskydd för att kunna utföra sina jobb. Redaktioner har utsatts för bombhot, och förra sommaren gick en person in på tidningen Capital Gazettes redaktion i Annapolis och sköt ihjäl fyra journalister och en annan medarbetare.

Trumps hätska uttalanden har också påverkat mediaklimatet i andra länder, exempelvis Brasilien vars nye president Jair Bolsonaro anammat samma hatfyllda retorik mot landets presskår. I andra latinamerikanska länder som Venezuela och Nicaragua har statsledningen gjort stora ingrepp i pressens frihet, vilket bl a lett till att ett 50-tal nicaraguanska journalister har flytt utomlands.

Även i Europa har pressfriheten försämrats påtagligt under det senaste året. Idag är det bara nio av EU:s 28 medlemsländer som har en ”god” eller ”tillfredsställande” arbetssituation för journalister. Undersökande journalister har mördats i Malta, Slovakien och Bulgarien. I Polen är de statskontrollerade medierna hårt styrda av makthavarna. I Ungern vägrar tjänstemännen i premiärminister Orbans parti Fidesz prata med journalister som inte jobbar för regeringsvänliga medier. I Serbien och Montenegro har journalister attackerats verbalt och fysiskt och  i Frankrike har journalister utsatts för hot och våld när de bevakat de gula västarnas demonstrationer.

EU-kommissionär för pressfrihetsfrågor

Reportrar utan gränser har inför det stundande EU-valet fört fram en rad krav för att stärka pressfriheten – det viktigaste är att EU ska utse en särskild kommissionär med ansvar att övervaka pressfrihetssituationen i unionen.

I Ryssland och Turkiet fortsätter förföljelsen av oberoende medier. Turkiet behåller sitt världsrekord i antalet fängslade journalister, med Iran på andra plats. Kinas välutvecklade statliga censur har spritt sig till Singapore och Kambodja. Det bestialiska mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi inne på det saudiska konsulatet i Istanbul i oktober skickade en skarp varningssignal till journalister långt utanför Saudiarabiens gränser.

I botten på pressfrihetsindexet ligger Turkmenistan, tätt i hälarna på Nordkorea, Eritrea, Kina och Vietnam.

Positiva förändringar i Afrika

Afrika är den region där pressfriheten försämrats minst. Här har några av de största förbättringarna  skett jämfört med föregående år. Två länder har tagit stora steg uppåt i indexet: Etiopiens nya regering släppte alla sina fängslade journalister och klättrade därmed 40 steg uppåt på skalan och Gambias nya regering har förbättrat situationen så att landet klättrat 30 steg.

_ Detta är bra exempel på hur lite som krävs för att förbättra situationen. Det räcker med att det kommer en regering med politiker som visar att de menar allvar i sin strävan att förbättra villkoren, genom att stifta nya lagar och föregå med gott exempel för att visa offentligt att man vill försvara pressfriheten och journalisterna, säger Reportrar utan gränsers ordförande Erik Halkjaer.

Men regeringsskiften medför inte alltid en positiv utveckling – Tanzania har rasat 25 steg efter den nye presidentens tillträde, och flera allvarliga attacker har riktats mot landets journalister. Mauretanien rasade 22 steg, och Somalia är fortfarande Afrikas dödligaste land för journalister. Demokratiska republiken Kongo är återigen det land där Reportrar utan gränser registrerat flest brott mot journalister.

Lotta Schüllerqvist

Lotta Schüllerqvist är chefredaktör vid Mänsklig Säkerhet, med fokus på press- och yttrandefrihet, samt Mellanöstern.

Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.

Ansvarig redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.