REFLEKTION Med mobilens appar och platstjänster kan vi utföra olika tjänster gentemot myndigheter, kommunicera med vänner och familj och i realtid se var de befinner sig. Men dessa onlinetjänster kan också användas till att övervaka och begränsa individers rörelsefrihet, framförallt kvinnors, skriver Annie Sturinge, redaktör för Mänsklig Säkerhet.
Jag har länge tillhört den grupp av internetanvändare som frikostigt använder sociala medier, lägger upp bilder, gör inlägg och laddar ner appar. Min man har länge beklagat sig över mitt bekymmerslösa delande av privat data och bristande intresse för nätintegritet. Men för några veckor sedan fick jag en tankeställare, i samband med att jag var med och anordnade en överraskningsfest åt min bror inför dennes 40-årsdag. Min brors fru hade under flera veckors tid i smyg fixat med inbjudningar, bokat lokal, beställt catering med mera utan att min bror fattat någon misstanke. Men dagen innan festen, när den närmsta familjen gjorde de sista förberedelserna i festlokalen, avslöjande han oss genom ”hitta mina vänner”-appen. Att min bror använder en applikation som anger platsinformation för sina kontakter betyder inte att han har för vana att spionera eller övervakar sin familj. I likhet med andra småbarnsföräldrar använder han och hans fru appen för att underlätta koordinering kring pendling, mattider och dagishämtning. Likväl fick hans app mig att reflektera kring konsekvenserna av vårt växande behov av att ständigt vara uppkopplade och uppdaterade om vad våra bekanta har för sig eller befinner sig och hur detta påverkar individers integritet.
Appar för att kontrollera kvinnor
Dagen efter festen hörde jag på radion om appen Absher, som är ett tydligt exempel på risken att applikationer används som ett verktyg för att kränka individers integritet och rörelsefrihet, framförallt kvinnors. Absher betyder ”till er tjänst”på arabiska och är en offentlig e-tjänst som myndigheter i Saudiarabien erbjuder sina medborgare sedan 2012. Appen tillhandahåller vardagliga tjänster som att betala parkeringsavgifter, registrera ett nyfött barn eller förnya körkort. De mer kontroversiella funktionerna i appen är kopplade till saudiska lagar kring manligt förmyndarskap för kvinnor. Med hjälp av Absher kan förmyndare, t.ex. en man eller pappa, istället för att ta fram ett skriftligt reseintyg godkänna en kvinnas resa online. I appen kan förmyndaren även begränsa antalet resor, tidsperioder och resrutter. Absher gör även det möjligt för män att i realtid följa sin frus eller dotters resa. Männen får en sms-alert när deras kvinnliga anhörig använder sitt pass för att checka in på en flygplats eller gå igenom en gränskontroll. Skulle mannen motsätta sig resan kan han med ett klick återkalla kvinnans visum och hindra henne från att resa vidare.
Appen väckte stor internationell uppmärksamhet i januari i år i samband med att 18-åriga Rahaf al-Qunun försökte fly från sin saudiska familj. Rahaf planerade att söka asyl i Australien men när hon mellanlandade i Bangkok annullerade pappan hennes visum för Australien. Fast i Bangkok barrikaderade hon sig i ett hotellrum på flygplatsen och använde sig av twitter för att söka hjälp. Hennes inlägg fick stort virtuellt genomslag och efter några dagar beviljades hon med hjälp av FN asyl i Kanada.
”Patriarkatets vapen”
Hur Absher används för att begränsa kvinnors rörelsefrihet har kritiserats starkt av aktörer som EU parlamentet, MR-organisationer och amerikanska senaten. Kongressledamöter i USA har kallat appen för “patriarkatets vapen”och uppmanat it-bolagen att ta bort den. Appen finns idag tillgänglig på Google Play och iTunes, och har laddats ner mer än en miljon gånger, detta trots att bolagen har interna regelverk mot appar som möjliggör hot och trakasserier. Likt en kvinnorättsaktivist uttryckt det är det tragiskt att världens med teknologiska progressiva plattformar underlättar upprätthållandet av ålderdomligt kvinnoförtryck.
Rahafs fall är inte unikt. Varje år försöker över tusen kvinnor lämna Saudiarabien. En av de som lyckades är 19-åriga Shahad som fått asyl i Sverige. I radio-programmet Konflikt berättar hon om hur hon hjälpte Rahaf genom sociala medier och hur hon stöttar andra tjejer som planerar att fly från sina familjer. Konsekvenserna för kvinnorna som misslyckas är dock stora. Mänskliga rättighetsorganisationer rapporterar att en del kvinnor låses in i särskilda boenden medan andra försvinner helt. Riskerna anses som stora att Rahafs lyckade flykt kan inspirera fler kvinnor att försöka fly, och därmed riskera att råka illa ut.
Kommersiella och politiska intressen kring användardata
Absher är endast ett av flera exempel på hur innovativa mobiltjänster systematiskt används för digital övervakning. I Kina samarbetar staten med appar och betalningstjänster för att samla in information om sin befolknings konsumtions- och internetvanor för att upprätthålla ett ”socialt kreditsystem”. Det finns även stora kommersiella intressen i att samla in användardata. Sökmotorer, karttjänster och sociala medier vill veta var du befinner dig och kartlägga din aktivitet på nätet för att kunna anpassa sina tjänster och ta fram riktad reklam. Debatten kring datainsamling och användares integritetsskydd tog fart under 2018 i samband med att det avslöjades att det politiska konsultbolaget Cambridge Analytica hämtat information om 50-90 miljoner facebook-användare.
I Sveriges Radios reportage ”Jakten på datan – den digitala oljan” beskrivs data från internetanvändare som vår tids kanske viktigaste råvara. I många fall samlas data från användare in utan ett specifikt syfte. Men över tiden kan nya användningsområden och kommersiella möjligheter utvecklas, vilket gör det svårt för en användare att överblicka följderna av att dela med sig av data. Ett sjunkande förtroende hos användare för olika nättjänster och en minskad vilja att dela med sig av data skulle inte endast att påverka kommersiella intressen utan även samhällets framtida nytta av datan. Att internetanvändare delar med sig av information om sina rörelsemönster och vanor, t.ex. kring sin hälsa väntas på sikt kunna användas till att förbättra statliga hälsotjänster och vaccin.
Avslutningsvis är jag i grunden välvilligt inställd till appar och onlinetjänster som underlättar kontakt med bekanta eller myndigheter. Jag tror även att data som användare är villiga att dela med sig kan komma att vara till stor samhällsnytta. Dock behöver nya appar och tjänster noga granskas av plattformar och it-bolag innan de görs tillgängliga. Ovisshet kring teknisk utveckling, framtida användningsområden och politisk kontext kan göra det svårt att i vissa fall förutse vilka appar som kan komma att få en mer problematisk tillämpning. Men vad gäller appar som Absher som i sin utformning har som direkt syfte att diskriminera individer och begränsa kvinnors rörelsefrihet, så finns det inga ursäkter för att dessa tillhandhålls av it-bolag.
Annie Sturinge
Annie Sturinge är redaktör på Mänsklig säkerhet. Hon är statsvetare och nationalekonom med flerårig erfarenhet av säkerhetspolitik och utvecklingsfrågor.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Ansvarig redaktör: Lotta Schüllerqvist
Lämna ett svar