REFLEKTION EU har länge bidragit med trupper till utlandsmissioner i konfliktdrabbade länder. Genom olika resolutioner har man försökt förbättra förutsättningarna för fred och utveckling, exempelvis genom införandet av ett genderperspektiv. Halvvägs genom det strategiska åtagandet för jämställdhet 2016–2019 avtog dock framstegen inom olika medlemsländer. EU behöver minska klyftorna mellan medlemsländer för att mer effektivt inkludera kvinnor i utlandsmissioner.
Jämställdhet och mänsklig säkerhet
Jämställdhet är en grundläggande aspekt inom säkerhetspolitik. Att ha ett könsperspektiv och främja kvinnors deltagande i fredsförhandlingar och konfliktlösningar stärker både fredsbyggande processer och demokratin. En högre grad av jämställdhet minskar också våldsbenägenhet och korruption. Att planera utifrån ett genderperspektiv ger alltså möjlighet att öka människors säkerhet.
Enligt rapporten om jämställdhet mellan kvinnor och män inom EU från 2018 kräver främjandet och skyddet av jämställdhet mellan könen en förändring gällande attityd, solidaritet och den politiska viljan att skapa institutionella och juridiska ramverk som specifikt berör bristande jämställdhet mellan könen. Rapporten ger en översikt av olika medlemsländers åtagande att förbättra jämställdheten, både på hemmaplan och i Europa.
Utmaningar framför oss
EU kommissionens jämställdhetsplan för att utjämna löneskillnaderna mellan kvinnor och män tjänar som en påminnelse om de utmaningar som fortfarande föreligger genom att den bl a visar de skillnader som kvarstår mellan EU: s medlemsländer. Enligt EU-kommissionens statistik från 2018 varierar exempelvis löneskillnaderna mellan män och kvinnor inom EU från mindre än 8% i Belgien, Italien, Luxemburg, Polen, Rumänien och Slovenien till mer än 20% i Österrike, Tjeckien, Tyskland, Estland och Storbritannien.
Halvvägs genom det strategiska åtagandet för jämställdhet 2016–2019 kunde man även se att arbetet för att höja graden av jämställdhet minskat i olika medlemsstater. Detta gäller alla områden inom beslutsfattande, sysselsättning och löner.
Genderperspektivet bortom EU:s gränser
Ett genderperspektiv innebär att genom politiska åtgärder, målsättningar och strategier systematisk uppmärksamma skillnader mellan förhållanden, situationer och behov hos kvinnor och män. Att främja och skydda kvinnors grundläggande rättigheter bidrar också till att motverka diskriminerande och populistiska rörelser som utmanar demokratiska samhällen.
Integreringen av ett genderperspektiv är därför också mycket viktig i konfliktdrabbade områden, för att öka kvinnors deltagande i fredsskapande processer, för att höja flickors röst och för att stärka civilsamhället. Men hur ska dessa värderingar spridas när stora skillnader kvarstår mellan unionens medlemsländer?
Fredskapande insatser och genusintegrering
The Gender Action Plan 2016–2020, Gap II, är unionens ramverk för att främja jämställdhet mellan könen. Gap II innefattar främjandet av jämställdhet i EU:s externa arbete, där det till och med anges som ett av fem prioriteringsområden.
Som ett belysande exempel kan nämnas att EU sedan 2013 bistått Mali med en utbildningsinsats (EUTM Mali) i syfte att neutralisera terrorhot och återinföra stabilitet i regionen. Agendan kring EU:s medverkan har sedan dess utvecklats och innehåller nu också en implementeringsplan för att genom ett genderperspektiv verka för att insatserna ska nå alla, både kvinnor och män, och åtgärda klyftorna mellan män och kvinnor bl a avseende skydd och deltagande. Det innebär att kvinnor ska ges ökade möjligheter att påverka utformningen av insatser och fördelning av resurser som mat, mediciner med mera.
Arbetet har dock utsatts för stora utmaningar, inte minst därför att genderperspektiven skiljer sig starkt mellan EU:s bidragande trupper. Det innebär att FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet tolkas olika i fråga om behovet av genusintegrering, försvårar en gemensam definition av ”genusintegrering” och därmed självklart också försvårar det praktiska arbetet.
Att framgångsrikt främja jämställda värderingar externt kräver ett jämställt uppträdande från alla parter. Det krävs att jämställdhet respekteras inom EU:s gränser för att förmedla budskapet utanför. Det betyder att de skillnader i fråga om grad av jämställdhet som framgår av jämställdhetsstatistiken behöver åtgärdas och dessutom att det krävs mer enighet om vad ett genderperspektiv faktiskt innebär.
Bakomliggande problem med implementeringsplanen i Mali bottnar delvis i den träning medlemsländerna erbjuder sina trupper i respektive hemland. Det handlar främst om att inte primärt förmedla goda uppmaningar, utan att i praktiken föregå med gott exempel. De europeiska trupperna och de som är ansvariga för hur trupperna agerar framstår idag inte som en förebild för uppsatta mål för insatserna i Mali, framförallt inte när det gäller kvinnors deltagande i fredsfrämjande insatser.
En enkel sökning bland EUTM:s bildarkiv visar få bilder på kvinnliga soldater. De kvinnor som visas i media från insatsen är ofta sjukvårdare eller ses ta hand om barn; bilder som främjar de könsstrukturer man i Gap II försöker bryta.
Förändring måste ske från grunden
Integreringen av ett genderperspektiv är i grunden ett politiskt ansvar vars misslyckade införlivning på övriga samhällsnivåer kan påverka resultatet i militära operationer. Louise Olsson, forskare vid Folke Bernadotte Akademin, lyfter fram hur de motgångar integreringen av ett genderperspektiv utsatts för bottnar i den inneboende attityden som finns hos många män när de tar värvning. Integreringen måste därför tydligt motiveras som framgångsfaktor i hela insatsen där alla ska nås och ske på ett tidigare stadium, på alla samhällsnivåer för att bidra till en förändring av den ”macho-attityd” som fortfarande råder inom många EU-länder.
Genderperspektivet bör prioriteras mer i interna strukturer bl a genom att förtydliga och konkretisera vad insatserna innebär och genom att lyfta fram kvinnor som dialogpartners. Det kan ofta vara viktigt- för att inte säga avgörande – att placera genderrådgivaren i en högre position där hens arbete kan ha större påverkan och ge en tydlig signal om frågans vikt.
För att mer effektivt kunna implementera ett genderperspektiv utomlands krävs således ytterligare kapacitetsbyggande och ökad respekt för jämställdhet inom EU.
Vendela Rupp
Vendela Rupp studerar statsvetenskap och folkrätt vid Försvarshögskolan. Hon är en del av Mänsklig Säkerhets redaktion sen hösten 2018 och är för närvarande praktikant vid försvarsavdelningen på Sveriges ambassad i London.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Ansvarig redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.
Lämna ett svar