Mänsklig säkerhet genom klimatomställning NU!

DEBATT I vår serie om definitioner av mänsklig säkerhet skriver här Gudrun Schyman om hur FN redan 1994 lyfte fram nya dimensioner i debatten om mänsklig säkerhet. Idag, skriver hon, inser vi att försvar måste innebära kraftfulla satsningar på klimatåtgärder. Vi kan inte styras av försvarslobbyn när landet måste klimatsäkras!

FN under Kofi Annan var först på plan med att brett definiera mänsklig säkerhet

Redan 1994 förutspådde FN att hoten mot global mänsklig säkerhet under 2000-talet skulle bli klyftor i ekonomiska möjligheter, migration, miljöförstöring, drogproduktion och smuggling, och slutligen internationell terrorism. En spaning som heter duga om vi ser till de senaste decenniernas globala utveckling. Möjligen såg man inte då att miljöförstöringen så snabbt skulle blomma ut i en akut klimatkris.

Samma år publicerades FN:s Human Development Report som innehöll ett kapitel med titeln ”New Dimensions of Human Security”. Syftet var att bredda det traditionella säkerhetsbegreppet som fokuserat nästan uteslutande på staters territoriella säkerhet med utgångspunkt i externa militära hot. I rapporten uttrycks att ”mänsklig säkerhet är barnet som inte dog, smittan som aldrig spred sig, arbetstillfällena som inte gick förlorade, en etnisk motsättning som inte exploderade i våld, en oliktänkande som inte tystades. Mänsklig säkerhet handlar därför inte primärt om vapen – det handlar om liv och värdighet.”

FN-rapporten 1994 delade in mänsklig säkerhet i sju områden;

1. Ekonomisk säkerhet – trygga inkomster för att försörja sig, oftast från arbete.
2. Matsäkerhet – att mat för dagen finns både fysiskt och ekonomiskt tillgänglig.
3. Hälsosäkerhet – tillgång till sjukvård, hygien, mat och vatten för ett hälsosamt liv.
4. Miljösäkerhet – att få leva i en värld utan katastrofrisker i en hälsosam och hållbar ekologisk miljö
5. Personlig säkerhet – att leva utan risk för våld utövat av stater eller individer, i både det offentliga och det privata.
6. Gruppens säkerhet – att inte förföljas på grund av religiösa, kulturella, eller etniska tillhörigheter.
7. Politisk säkerhet – rätten att få åtnjuta sina mänskliga rättigheter och tänka och uttrycka sig fritt.

Nu, 25 år senare, framstår FN:s analys som oerhört framsynt, samtidigt som vi kan konstatera att den inte fått genomslag i form av praktisk handling. Sverige är inget undantag. Men i Sveriges nationella säkerhetsstrategi från 2017 görs bedömningen att ett militärt angrepp anses vara ”osannolikt” och i stället listas andra områden, bl a hot mot informations- och cybersäkerhet, digitala risker, terrorism och våldsbejakande extremism, organiserad brottslighet, hot mot energiförsörjning, hot mot transporter och infrastruktur, hälsohot, och klimatförändringar och dess effekter.

Orimligt förlegat tänk att hoten idag primärt är militära

Fortfarande anses det största hotet mot Sverige vara militära angrepp från andra stater. Fortfarande går den absolut största delen av försvars- och krisberedskapsbudgeten till militära satsningar. För oss som varit aktiva i fredsrörelsen sedan decennier framstår den nuvarande utvecklingen som närmast paranoid.

Den traditionalistiska och militaristiska synen på säkerhet har, som Petra Tötterman Andorff skrev i sin artikel i Mänsklig säkerhet nyligen, dessvärre starka företrädare inom politiken. Ivrigt påhejade av ständigt alerta lobbyister från försvarsindustrin skjuter prislapparna fram som missiler genom statens budget.

Pengarna till diverse vapensystem skulle gott och väl räcka till att förebygga och lägga grunden för en omställning mot ett mer klimatsmart Sverige, både vad gäller hållbar infrastruktur och omställning mot fossilfri produktion i alla delar av samhället. På alla nivåer.

Vi behöver också finansiera omställning till hållbar inhemsk livsmedelsproduktion och skydda skogar, satsa på rent vatten och ren luft; tillgångar som förr var självklarheter för ett bra liv.

Satsningar på ”fossilfritt” välstånd 

Istället för militarism bör vi ha omställningen präglad av jämställdhet och jämlikhet, med starka sociala dimensioner, inriktad på det som skulle kunna kallas ”fossilfritt välstånd”. Det bör t ex innebära kraftiga satsningar på att motverka våld i alla dess former i samhället och ordna skyddat boende åt alla våldsutsatta kvinnor som idag inte kan få hjälp av kvinnojourer. Jourerna har för små medel att röra sig med och bemannas ofta av frivilliga. Vi skulle kunna öka satsningar på fler närpoliser, inrätta en ny polisenhet enbart mot tvångsgiftermål och utbilda all rättsväsendets personal kring sexuellt våld och tvång.

Det vardagliga våldet får nöja sig med kaffepengar. Militaristerna får miljardrullning. Det kan inte fortsätta om vi vill fokusera på ”mänsklig” säkerhet.

Vi behöver tänka om, ställa om och fördela om!

Det största säkerhetshotet vi har idag är klimatkrisen. Den är akut. Den är här. Den är NU! Vi måste tänka om, ställa om och fördela om. Makt och pengar. Lokalt, regionalt och globalt. Från militär till miljö, från stridsvagnar till skola, från kanoner till kultur – osv. Konsumtion och produktion måste förändras och det måste göras snabbt. Det handlar om att tillverka järn och stål utan kol, göra cementindustrin fossilfri, komma igång med insamling och lagring av koldioxid, driva på elektrifieringen av fordonsflottan, ställa om byggsektorn, klimatsäkra livsmedelssektorn, osv. osv.

Det behövs en konkret handlingsplan för att leva upp till Parisavtalet

Vi behöver en konkret handlingsplan som lever upp till Parisavtalet och som garanterar ett samhälle som är fossilfritt allra senast 2050. Och egentligen snabbare än så eftersom utsläppen måste halveras på tio år!

Vi behöver en plan som tar alla de sociala och ekonomiska hänsyn som behövs för att alla ska kunna medverka i denna vår största omställning hittills. Det betyder jämställdhet och jämlikhet hand i hand med de samhällsförändringar som behövs för att uppnå hållbarhet. Och det betyder att militariseringen måste upphöra till förmån för miljöomställning på alla nivåer. Det betyder att ekonomin måste underordnas hållbarhetsmålen och att människans och jordens säkerhet går före snäva nationalistiska intressen definierade i krav på territoriell säkerhet.

Klimatsäkra Sverige!

Det svenska försvarets huvuduppgift borde omedelbart deklareras vara att klimatsäkra Sverige. EU:s militära samarbete – både trupper och forskning och teknikutveckling – måste ställas om och inriktas på samma sak. På samma sätt borde det vara självklart att NATO:s med fleras kapacitet ställs om till en internationell kraft för att snabbt möta de globala humanitära katastrofer som nu radar upp sig.Den svenska regeringen måste få höra hur kraven på omställning växer och det kommande EU-valet måste användas för att formulera en framtids- och fredsagenda för EU. Vi är många som är beredda!

Gudrun Schyman
Fri debattör

Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg?
Kontakta ämnesansvarig redaktör.

Ansvarig redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.