Forskare i USA söker hatgruppernas rötter

ANALYS Spridning av falska och förnedrande uppgifter om andra är en viktig metod för grupper som vill piska upp hat. Internet har gett denna gamla teknik oanade möjligheter att nå ut brett. Nu riktas forskarnas intresse mot hatbudskapens källor, inte minst i USA i samband med kongressvalen och väpnade attacker mot utsatta folkgrupper.

Den amerikanska federala polisen har definierat begreppet hatgrupp som ”en sammanslutning vars främsta syfte är att utså animositet, fientlighet och illvilja gentemot personer av eller med en ras, religion, funktionshinder, sexuell läggning, etnicitet, kön eller könsidentitet som skiljer sig från medlemmarnas eller organisationens uppfattningar.”

Alla hatgrupper förordar inte våld. Men när ett antal attacker inspirerats eller genomförts har myndigheter och enskilda organisationer bemödat sig om att lägga större vikt vid att förebygga nya dåd, bland annat genom att kartlägga de extrema organisationer som säger sig vilja använda våld.

Under de senaste 20 åren har USA upplevt ett stort antal skjutningar som kan relateras till extrema åsikter. 2012 dödades sex personer vid en skottlossning i ett sikhiskt tempel i Wisconsin. Den som utförde dådet hade anknytning till en extremistisk organisation. 2015 utsattes kyrkobesökare i South Carolina för en beväpnad skytt som dödade nio personer. Den skyldige sade sig vara inspirerad av en hatbaserad organisation. 2017 utförde en medlem av Facebook-gruppen ”Alt-Reich Nation” ett mord på en afrikansk student i Maryland. Och nu senast i oktober dödades elva personer när en beväpnad en pistolman stormade in i en synagoga i Pittsburgh. Den 46-årige man som greps efter dådet hade före skjutningen publicerat sig på internet. Mannen sade sig vilja angripa en judisk hjälporganisation, som enligt 46-åringen skulle hjälpa flyktingar att invadera landet. ”Jag kan inte se mitt folk slaktas”, skrev mannen enligt USA Today.

Hatgrupperna kartlagda

Organisationen Southern Poverty Law Centre har sedan 1999 kartlagt och tagit fram en heltäckande karta baserad på uttalanden från de aktuella grupperna. Antalet grupper ökade långsamt år från år från runt 450 till över tusen år 2011. Därefter skedde en minskning till runt 800 år 2014. På senare år har det på nytt skett en ökning, nu till närmare 1000.

Kartläggningen har använts som underlag i ett nytt och omfattande kulturgeografiskt forskningsprojekt som nyligen avslutats vid University of Utah.

Forskarna ville få ett grepp om styrkan hos de drivkrafter som får personer att ansluta sig till hatgrupperna. Man ville även se om det går att urskilja regionala skillnader.

Även om hatgrupper i första hand använder sig av internet för spridning av sina åsikter betonar forskarteamet att geografisk och kulturell närhet fortfarande är av stor betydelse. I vissa miljöer finns större rädsla för att bilda in- och utgrupper, där den egna gruppens osäkerhet och rädsla inför de som upplevs hota skapar grogrund för olust och hat, skriver forskargruppen. Den stödjer sig på mångåriga studier inom flera vetenskapsgrenar; bland andra sociologi, kriminologi, statsvetenskap, kulturgeografi och socialpsykologi. Som underlag använde sig forskingsteamet av socioekonomiska data från samtliga delstater, bland dem utbildningsnivå, hushållens ekonomi och omfattningen av invandring. Dessutom använde man sig av data om regionala fundamentalistiska religiösa grupper samt även starkt högerorienterade sammanslutningar.

Den utvidgade kartläggningen, som redovisades i den ansedda tidskriften Annals of the American Association of Geographers, visar att man kan se tydliga regionala skillnader i styrka hos de samhälleliga faktorer som driver människor till hatgrupperna. Bland delstater mitt i landet är ekonomiska faktorer viktigast, exempelvis utbredd fattigdom och ökande arbetslöshet. På östkusten ses stora förändringar i befolkningens sammansättning som viktigare som drivkraft bakom omfattningen av hatgrupper. Skälet är där främst att invandringen är mycket mer omfattande än till andra delar av landet. På västkusten är anknytningen till extrema religiösa fundamentalister och politiska grupper mer framträdande.

Samverkande faktorer

Även om mätmetoderna ger olika utslag i skilda delar av USA påpekar forskarna att man i alla områden finner att de olika faktorerna samverkar: fattigdom, osäker arbetsmarknad, låg utbildningsnivå och påverkan från påtryckargrupper. Sammantaget ger de starka incitament för att stödja hat och utstötning av de befolkningsgrupper man finner hotar den egna identiteten.

I en intervju för tidskriften Yes Magazine (Oktober 2018) säger forskningsledaren Richard Medina att man startat forskningsprojektet för att motverka förenklade förklaringar till att människor stödjer och sprider hatbudskap. Forskning om en rad olika faktorers inverkan och regionala skillnader ökar möjligheten till riktade insatser som motverkar hat och splittring.

”Den kartläggning vi har gjort visar vad som underblåser olika fördomar”, Emily Nicolosi, en annan forskare i Medinas team. ”Aktörer som arbetar för social rättvisa måste lära sig att känna igen de viktigaste faktorerna i sina samhällen för att möjliggöra en förändring i positiv riktning.”

Fotnot:

Forskarna har använt sig av en kvantitativ metodik. Den som närmare vill studera hur teamet gått till väga kan hitta artikeln ”Geographies of Organized Hate in America: A Regional Analysis” i tidskriften Annals of the American Association of Geographers, 2018. Där presenteras även en karta över USA med resultat för varje delstat.

Jöran Hök

Jöran Hök är ny medarbetare i Mänsklig Säkerhets redaktion. Han har tidigare arbetat som dagspressjournalist, bland annat som chefredaktör för Omvärlden, och undervisat i journalistik vid olika högskolor.

Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.

Ansvarig redaktör: Lotta Schüllerqvist, t.f. chefredaktör