REFLEKTION Vid FN:s säkerhetsråds årliga debatt i oktober om kvinnor, fred och säkerhetsagendan identifierade stater endast ett fåtal nya initiativ för att driva agendan framåt. Däremot presenterade det globala civilsamhället många goda idéer som skulle kunna bidra till säkerhetsrådets framgångar. Som exempel lyfter kanslichefen för Operation 1325 Annika Schabbauer fram en studie av om civilsamhällets medverkan i arbete för hållbar fred.
Stärkt involvering av kvinnor bidrar till mer hållbar fred
Friheten att tala, friheten att mötas, frihet från diskriminering, föreningsfrihet, jämställdhet och demokrati är återkommande i svaren om vad hållbar fred består av. Dessutom gäller det att engagera människor i civilsamhället och verka för att deltagandet får avtryck i den nationella och globala politiken. Det säger både män och kvinnor engagerade i civilsamhället från länder som Colombia, Ukraina, Burundi och Bangladesh. Totalt medverkar 43 länder i studien som koordinerats av Global Network of Women Peacebuilders (GNWP).
Den svenska organisationen Operation 1325 är den enda deltagaren från västra Europa i studien. Organisationen frågade berörda delar av Sveriges civilsamhälle om vad som anses utgöra en hållbar fred. Resultatet visar tre huvudfokus som diskuteras vid ett gemensamt event om kvinnor, fred och säkerhet med Kanadas ambassad den 22 november i Stockholm.
Studien visar på ett starkt stöd för kvinnors inkludering i fredsarbete. 40 procent av kvinnorna i civilsamhället anser att starka lagar, som också tillämpas, och inkluderande institutioner är vägen framåt för att förändra samhället och motverka grundorsakerna till konflikt.
Förverkligandet av resolution 1325 som antagits av FN:s säkerhetsråd betonas särskilt. Resolutionen och efterföljande resolutioner synliggör vikten av kvinnors inkludering och aktörskap i fredsprocesser. Här ser hela 60 % av respondenterna att avsevärda förbättringar har skett i inkludering av kvinnors deltagande i fredsprocesser. Men endast 10 % anser att deltagandet i både formella och informella fredsprocesser är jämlikt. Marginaliserade grupper av kvinnor, unga och landsbygdskvinnor med mindre tillgång till utbildning och resurser saknas fortfarande till stor del i formellt fredsarbete, trots att betydelsen av kvinnors bidrag är välkänd för lokalt konfliktförebyggande.
Exempel från Jemen
I t.ex. fredsprocessen i Jemen är kvinnor redo att bidra i frågor som medling, fångutväxling och humanitärt stöd. Men överlag saknas formella plattformar för kvinnors deltagande. De jemenitiska kvinnoorganisationerna som Operation 1325 samarbetar med vill att den segdragna konflikten stoppas genom ett omedelbart eldupphör och som stöds av alla parter i regionen. De vill att humanitär och medicinsk hjälp genast ska få säker lejd till alla grupper i civilbefolkningen i alla delar av hela landet. De kvinnliga ledarna i Jemen och i den jemenitiska diasporan vill att grundorsakerna till konflikten tas upp vid förhandlingsbordet, och det första kravet är naturligtvis att alla de inblandade parter inte längre förses med mer vapen. En ny konstitution behöver skrivas med representation av kvinnor och unga för att bygga en demokrati på rättsstatens principer.
Resursfördelning påverkar också kvinnors demokratiska deltagande. För att kvinnor aktivt ska kunna delta i det politiska livet krävs ett långsiktigt och jämställt perspektiv på hur resurser fördelas. Respondenter från både konfliktzoner som Syrien och Mali och andra delar av världen betonar att jämlik tillgång till resurser är del av hållbar fred. Fokus på långsiktighet syns också i att faktorer som skydd av miljön och ungdomars möjlighet till utbildning och arbete lyfts fram som viktiga för hållbar fred.
Fredsbygget ska baseras på de mänskliga rättigheterna
Rätten att uttrycka sig fritt och att delta i politiken är en annan grundförutsättning för fred. Det anser samtliga respondenter. Under inga omständigheter får en fredsinsats kompromissa med försvaret av de mänskliga rättigheterna. Transparens och inkludering av civilbefolkningen bidrar till att hålla fokus på mänskliga rättigheter och att granska och övervaka hur fredsinsatsen genomförs, planer följs upp och resultat uppnås. Stärkande av civilsamhället genom bl a utbildning är också viktigt eftersom det ökar aktörernas förmåga att ställa myndigheter till svars.
Även i fredliga länder behöver civilsamhället just nu stöd. Handlingsutrymmet för civilsamhället krymper på många håll i världen.Extremistiska, auktoritära och nationalistiska krafter begränsar utrymmet för de mänskliga rättigheterna, bl a rätten att uttrycka sig fritt och att anordna möten. För att kunna upprätthålla och fortsatt bidra till en hållbar fred behöver civilsamhället försvaras. En grundorsak till konflikt är att människor inte kunnat delta och höras i det politiska samtalet. Civilsamhället är ofta den aktör som står upp för och talar för de minst synliga gruppernas rättigheter, de som upplever mest marginalisering och utanförskap.
Fredsarbetet ska vara demokratiskt och inkluderande
För att insatser ska leda till hållbar fred behöver de utvecklas i samråd med de lokala samhällena, alltså anpassas efter sin kontext. Operation 1325:s samarbetsorganisationer i bl.a. Jemen framhåller vikten av att lokalsamhällen deltar i utformandet av fredsavtalens innehåll. För att demokratiska strukturer ska etableras behövs tillit gentemot myndigheter som representerar befolkningen.
Ett område som kräver ett demokratiskt arbete är klimatkonflikter. Sambandet mellan fred, säkerhet och klimat/hållbar utveckling framstår tydligt i den globala studien. Rätten till mat och vatten är ofta beroende av klimat- och miljöfaktorer och viktiga för byggandet av fredliga samhällen. Ett långsiktigt arbete med fokus på konfliktförebyggande genom bl a klimatsatsningar är också mer kostnadseffektivt än krishantering.
De globala målen för hållbar utveckling utgör en holistisk helhet som visar de starka kopplingarna mellan fred och utveckling.
Utmaningar att hantera tillsammans
FN står idag inför stora utmaningar med geopolitiska dispyter som bygger på rivalitet mellan globala aktörer men också konflikter inom länder. Militärt våld används ofta för att bekämpa terror, som t ex i Nigeria där militären angriper Boko Haram och ofta också dödat, skadat och fördrivet civila. Detta skapar misstro mot militär och överhet i krigsdrabbade länder. Fler människor är på flykt idag än någonsin tidigare, även inom länder. För att hantera problemen behövs fredliga dialoger och långsiktigt fredsbyggande, byggt på demokratiska principer.
Sammanfattningsvis bör det fredsbyggande arbetet bli mer inkluderande, precis som Operation 1325 och GNWP:s studie visar på. Det gäller att engagera människor i civilsamhället och sedan tillsammans skapa kanaler så att deltagandet märks och får avtryck i den nationella och globala politiken. Det är så hållbar fred byggs; genom att utländska aktörer och nationella myndigheter lyssnar på och involverar de som berörs och bär konsekvenserna av freds- och säkerhetsbesluten. Operation 1325 hoppas att FN:s säkerhetsråd och FN som helhet genom att involvera civilsamhället lever upp till sitt åtagande att aktivt främja fred och säkerhet.
Annika Schabbauer
Annika Schabbauer är kanslichef för Operation 1325 och har lång erfarenhet av landsbygdsutveckling i Uganda och Sydafrika. Hon har tidigare varit verksam i Palestina och är utbildad vid Lunds universitet i Mellanösternstudier.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham, tf chefredaktör för Mänsklig Säkerhet
Lämna ett svar