DEBATT Att Nadia Murad och Denis Mukwege tilldelats Nobels fredspris 2018 är viktigt för att motarbeta det sexuella våld som är en del av nästan alla krig. Våldet drabbar hela samhällen, leder till skador och stigma för de som utsätts men nästan alltid innebär straffrihet för förövarna. Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare för Kvinna till Kvinna, ser priset som ett erkännande av alla som arbetar mot våld mot kvinnor och för kvinnors rättigheter.
Viktigt uppmärksamma det våld som fortgår i det tysta, år efter år
Straffriheten och stigmat i fråga om sexuellt våld är två sidor av samma mynt, grundat i samhällets likgiltighet inför det våld som kvinnor utsätts för och oförmågan att se det som strukturellt och systematiskt. Att uppmärksamma dessa våldspraktiker är en viktig del av att erkänna och motarbeta allt våld som berövar kvinnor och flickor deras fundamentala mänskliga rättigheter och hindrar dem från att delta i samhället på lika villkor som män.
Därför är det otroligt glädjande att årets fredspris går till personer som arbetar med och uppmärksammar kvinnors utsatta situation i krig och konflikt. Vi vet att de som står upp för kvinnors rättigheter är bland de modigaste i världen, att de alltid ifrågasätts och är utsatta för fara och därför behöver allt stöd de kan få.
Kvinna till Kvinna arbetar mot genusrelaterat våld, för kvinnors deltagande i fredsprocesser och för kvinnors mänskliga rättigheter. Vi gör det tillsammans med över 120 lokala kvinnoorganisationer i 20 konfliktdrabbade länder. Vår erfarenhet visar att den generella nivån av genusrelaterat våld stiger i konfliktdrabbade områden till följd av ökad militarisering och mer lättillgängliga vapen. Det gör att kvinnor och flickor blir mer utsatta i både den offentliga och privata miljön. Våldet mot kvinnor begränsas på intet sätt till sexuella övergrepp. Det består också av handlingar som skadar, hotar, kränker, tvingar eller begränsar flickor och kvinnor och har sin grund i patriarkala strukturer. För att motarbeta detta behöver vi kämpa för kvinnors rättigheter i samhällen som helhet. Det handlar om att bekämpa det dagliga våldet, och öka kvinnors politiska deltagande.
Kvinna till Kvinna har i 25 år arbetat för att allt våld mot kvinnor i konflikter ska synliggöras, att kvinnor som utsätts ska få upprättelse, vård och skydd och förövare ska hållas ansvariga. Vi kommer att fortsätta kämpa för detta, och Nobels Fredspris till Mukwege och Murad är ett välkommet erkännande av ett arbete som ofta sker i det tysta.
Nadia Murad som lyckades bryta tabun och stigma
Nadia Murad är en yazidisk människorättsaktivist från norra Irak. I augusti 2014 invaderades hennes by av Islamiska Staten. Nadia och hennes två systrar kidnappades, fördes till Mosul och utsattes av IS för människohandel och sexuella övergrepp. Efter tre månader lyckades Nadia rymma och fördes via ett flyktingläger till Tyskland. Sedan dess har hon blivit en stark röst för att stoppa människohandel och övergrepp. Hon har bland annat vittnat om sina upplevelser i FN:s säkerhetsråd. Efter detta startade hon ”Nadias initiativ” i syfte att bedriva påverkansarbete för att stärka kvinnor och minoritetsgrupper. Initiativet har blivit en plattform för drabbade att vittna om de brott IS utsatt dem för, speciellt de genusrelaterade aspekterna, vilket bidragit till att minska rådande stigma. Nadia Murad har blivit en symbol som offer för ett fruktansvärt förtryck som civilbefolkningen och framför allt kvinnorna utsatts för av IS och under kriget i Syrien och Irak.
Men Nadia Murad är också företrädare för en stark kamp för yttrandefrihet, mot skambeläggande av kvinnor och för kvinnors rätt att tala och företräda sitt samhälle. Hon har därmed lyckats med det otroliga – att vända skammen mot förövarna. Hennes engagemang bidrar både till att sätta ljus på ett utbrett problem och bryta tabun, vilket kan inspirera andra att våga prata och engagera sig.
Denis Mukwege som hjälpt offer/överlevare in ett land där två av tre kvinnor utsätts för sexuellt våld under sin livstid
Denis Mukwege har länge kämpat för kvinnors rättigheter på en av världens våldsammaste platser – Demokratiska Republiken Kongo. Under de senaste 20 årens eskalerande konflikt i landet har sexuellt våld varit vanligt förekommande. Enligt FN:s beräkningar kommer två av tre kongolesiska kvinnor att utsättas för våld bl a sexuellt våld under sin livstid, vilket är den högsta siffran i världen.
1999 grundade Mukwege Panzi-sjukhuset som sedan dess har tagit emot och hjälpt över 50 000 kvinnor och flickor som blivit utsatta för sexuellt våld. Sjukhuset uppger att runt hälften av de kvinnor som behandlats på Panzi-sjukhuset inte kan återvända hem. Det beror på deras skador, men framförallt på det stigma som är associerat med det sexuella våldet vilket gjort det svårt för dem att återvända till sina familjer. Denis Mukwege och Panzi-sjukhuset arbetar för att öka kunskapen om kvinnors särskilda utsatthet, synliggöra grunden till våldet och ställa förövare till svars för sina gärningar. Mukweges arbete har lett till att han och hans familj blivit hotade och år 2012 utsattes de för ett mordförsök i hemmet vilket ledde till att de lämnade landet. Trots ett överhängande hot valde Denis Mukwege att återvända till DRC året därpå för att fortsätta sitt arbete med utsatta kvinnor.
Hoten mot kvinnorättsförsvarare är vanliga och ökar med växande nationalism
Både Mukwege och Murad är exempel på hur de som försvarar och står upp för kvinnors rättigheter ständigt är utsatta på grund av sin aktivism och kamp. Många av Kvinna till Kvinnas partners runt om i världen lever med hot, isolering, trakasserier, sexuellt våld och ryktesspridning varje dag. De anklagas för att vara prostituerade, häxor, förrädare och onormala. Motståndet mot kvinnor som tar plats i offentligheten finns över hela världen. I Kvinna till Kvinnas rapport “Suffocating the movement – shrinking space for women’s rights” (2018) tillfrågades 123 kvinnorättsförsvarare från 32 länder hur de upplever sina möjligheter att agera. Hälften av dessa uppger att de har blivit utsatta för våld eller hot om våld och mer än 60 procent uppgav att deras möjlighet att agera har minskat.
Den växande nationalismen, fundamentalismen och extremismen gör att kvinnors rättigheter ifrågasätts och kränks allt oftare. Kvinnorättsförsvarare tillhör de mest utsatta grupperna i samhället och vi som kan och har möjlighet ska stå upp för dem. Förhoppningsvis kan årets Nobelpris bidra till att världen får upp ögonen för hur farligt det fortfarande är att arbeta för självklarheter som att motverka våld mot kvinnor och för kvinnors lika rättigheter.
Petra Tötterman Andorff
Petra Tötterman Andorff är sedan i maj 2018 generalsekreterare i organisationen Kvinna till Kvinna som i år firar sitt 25-årsjubileum. Hon har tidigare varit generalsekreterare för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) i Sverige och samordnare för IKFF:s internationella representation i New York.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Ansvarig redaktör: Gerd Johnsson-Latham, t f chefredaktör, (Kvinnors rättigheter, mänskliga rättigheter, våldsbejakande nationalism, klimat)
Lämna ett svar