DEBATT Sedan 2012 har masskjutningar i USA tagit 7000 barns liv. Efter masskjutningen i Parkland, Florida för ungefär en månad sen har tusentals ungdomar aktivt engagerat sig med krav på förändring. Idag arrangeras ’March For Our Lives’ i Washington D.C och runt om i hela världen. Maria Andersson Willner och Karin Olofsson, ledande inom Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågor, beskriver i en artikel om vapenkontroll och dess roll i global fred och säkerhet.
7000 par skor ligger uppradade i solskenet utanför kongressbyggnaden i Washington, USA. 7000 par skor, som representerar de 7000 barn vars liv brutalt tagits i landet, sedan masskjutningen på Sandy Hook år 2012. Vi ser framför oss 7000 förlorade framtida samhällsmedborgare, visioner och ambitioner. Fotot är en del av den senaste tidens strida ström av upprop och uttryck av frustration och krav på handling i sociala medieflödet.
Den 14 februari 2018, berövades 17 personer tragiskt sina liv i skolskjutningen i Parkland, Florida, den senaste i raden av skjutningar på amerikanska skolor där oskyldiga unga människor dödats av väpnat våld.
Vapenvåldet är ett hinder för hållbar utveckling runt om i världen med stora mänskliga, sociala och ekonomiska kostnader. Små och lätta vapen är den vapenkategori som oftast används i dagens konflikter och bidrar till att höja våldsnivån i både konflikt – och postkonfliktländer och i andra länder.
Skjutvapenvåldet i USA antar drastiska nivåer. USA är det höginkomstland som är värst drabbat: under året har hittills 46 masskjutningar skett, och närmare 20 barn skjutits ihjäl varje dag. Ingen åtgärd kan föra tillbaka förlorade människoliv, men kraven på handling och reformering av landets vapenlagar för att förebygga framtida tragedier genljuder i breda kretsar. En massiv mobilisering har skett den senaste tiden. Företag som haft samarbete med National Rifle Association (NRA) har bojkottat den resursstarka och inflytelserika lobbyorganisationen som värnar rättigheten att bära vapen förankrat i andra tillägget i konstitutionen.
Framför allt är de ungas engagemang och krav på förändring kraftfullt. Förra veckan, på månadsdagen efter Parklandskjutningen genomfördes exempelvis mer än 3000 skolmarscher i samtliga 50 delstater. Och idag väntas hundratusentals, till stor del unga, manifestera sin frustration och krav på handling i ”March for Our Lives”, som arrangeras i Washington och väntas ha stödmarscher bland annat runt om i hela USA.
NRAs starka politiska inflytande anses vara ett av de främsta skälen till politisk låsning i frågan, då organisationen finansierar många kongress- och senatsledamöter och därmed stoppat försök till reformering av lagstiftning. I förra veckan godkände kongressen ett lagförslag med ett handlingsprogram för att stoppa skolvåldet. Förslaget, som är den första åtgärden av kongressen sedan senaste masskjutningen, ska nu gå vidare till senaten. President Trump har indikerat att han avser godkänna det.
Vapenkontroll – global fred & säkerhet
I Parkland, Florida, användes skjutvapnet AR-15 som köpts i en lokal vapenbutik. Gärningsmannen, en jämnårig skolkamrat, hade köpt den lika lättillgängligt som hälsodryckerna i det angränsade kafeet. Samma typ av vapen användes vid skolskjutningen på Sandy Hook Elementary School 2012 där 20 barn och 6 lärare dödades.
Tillgång till vapen och ammunition är en grundförutsättning för och sänker ribban för denna typ av våldsutövande. Civilbefolkningens tillgång till skjutvapen påverkar nivån av väpnat våld, inträffandet av mord, självmord och andra typer av väpnat våld, enligt Small Arms Survey. Att civila i USA har så långtgående laglig tillgång till vapen innebär en ökad risk liksom ett stort antal vapen i omlopp, 88,8 skjutvapen per 100 invånare.
Undersökningar har visat att en majoritet av amerikanerna ställer sig bakom fler och striktare vapenlagar. Evidens visar också att skarpare lagstiftning har en påverkan. Australien drabbades av 13 massakrer som begicks med skjutvapen. 1996 kom ny lagstiftning för vapenkontroll, och en miljon handeldvapen förstördes. De senaste 22 åren har inte en enda masskjutning förekommit.
Trots att majoriteten av vapnen som används i amerikanska masskjutningar inköpts lagligt finns det nära kopplingar mellan lagliga och illegala vapen och kriminella aktörer i andra länder. En stor del av den illegala handeln med små och lätta vapen möjliggörs av bristande kontroll. Vapen kommer på villovägar, genom s k avledning av lagliga vapen och ammunition till den illegala marknaden, i form av stöld eller olaglig överföring från civila eller nationella vapenförråd, och är den främsta orsaken till illegal spridning av vapen.
Amerikanska vapen på villovägar bidrar till tragisk död och spär på våld i utvecklingsländer. Mellan 2014 till 2016, användes vapen av amerikanskt ursprung för att begå brott i närliggande länder ungefär var trettionde minut. Brottsutredningar i länder i Centralamerika och Karibien identifierade mer än 50 000 vapen med amerikanskt ursprung under perioden. Statistik visar också att under perioden 2006-2009 var 40% av de beslagtagna handeldvapnen i Guatemala av amerikanskt ursprung.
Unga – viktiga aktörer i fredsbyggande
Dagens ungdomsgeneration är den största som världen har skådat. Barn och unga är viktiga aktörer i samhället- idag och i framtiden. Fred och säkerhet kräver deltagande av en rad aktörer, inte minst barn och unga vars framtid står på spel. FN:s säkerhetsresolution 2250 från år 2015 är den första i sitt slag som formellt erkänner ungas positiva roll, rätt och kapacitet att bidra till fredsbyggande. För att detta ska kunna bli verkligen krävs ett långsiktigt konfliktförebyggande där insatser mot väpnat våld och okontrollerad vapenspridning är en del. Små och lätta vapen en stark negativ påverkan på barn och ungas säkerhet, rättigheter och fysiska samt psykiska välmående världen över – i strid med internationell rätt och FN:s barnkonvention.
Pojkar utövar väpnat våld i störst utsträckning. De utgör också största andelen av offren för dödsfall och skador. Flickor blir utsatta då vapen används i hemmen för hot och våld i nära relationer. Vapen används också när flickor och pojkar utsätts för sexualiserat våld i konflikter. För barn och unga som lever i en otrygg miljö där en våldskultur sprider sig och där framtidsmöjligheter i form av studier och arbete saknas bidrar vapentillgången till att förstärka en ohållbar utveckling.
Dock är det endast en minoritet av unga som deltar i våldsutövande. Ungas konstruktiva kraft för fred är stark, som visat sig i USA samt i andra delar av världen. Ungas mobilisering och roll i fredsbyggande måste stödjas av regeringar, parlamentariker och andra aktörer i samhället. Parlamentariker spelar en viktig roll i att skapa en plattform och möjligheter för unga göra sina röster hörda och ta plats i arbetet med att bygga hållbar fred och främja mänsklig säkerhet. Parlamentariker kan bidra till att överbrygga glappet mellan mellan statliga institutioner och civilsamhället, däribland unga och spelar en viktig roll i att förverkliga Agenda 2030, och dess mål nr 16 om fredliga och inkluderande samhällen, tillsammans med andra aktörer.
I dagens polariserade värld, där bristande tilltro till politiker och demokratiska processer är en faktor som kan leda till att unga tar till våld och odemokratiskt beteende är det särskilt viktigt att bygga tillit och ha en ömsesidig dialog.
Gemensamt ansvar
Att skapa en tryggare samtid på alla samhällsnivåer: lokalt, nationellt och internationellt är vårt gemensamma ansvar. Barn och unga har kapacitet att bidra i det långsiktiga fredsbyggandet där insatser mot väpnat våld och vapenspridning är en viktig del. Barn och unga har rättighet att leva ett liv fritt från hot och våld – i hemmet, i skolan och vardagen. Ett större fokus på konfliktförebyggande arbete är nödvändigt för att barn och unga ska få möjlighet att bidra till och växa upp i en mer fredlig värld. Att minska och förebygga okontrollerad spridning och användning av små och lätta vapen måste vara en prioriterad del av detta. Detta gäller i USA, i Sverige och i världen. Parlamentariker, runt om i världen och över partigränser, har ett tydligt ansvar att stödja ungas rättigheter och agera för att göra en fredlig morgondag möjlig.
Karin Olofsson, generalsekreterare, Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågor
Maria Andersson Willner, riksdagsledamot (S), vice-ordförande Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågor
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Ansvarig redaktör: Gerd Johnsson-Latham Senior redaktör
Lämna ett svar