ANALYS Gerd Jonsson Latham, redaktör på Mänsklig Säkerhet, skriver om hur #Metoo-rörelsen har synliggjort omfattningen av det våld som kvinnor utsätts för världen över. Detta våld har i en rad FN-rapporter framhållits som ett symtom på den diskriminering och den kontroll som kvinnor utsätts för. En mer jämställd och tillika hållbar välfärd vore möjlig genom prioritering av inte bara materiell konsumtion utan hållbar välfärd.
Genom #metoo-rörelsen har ljuset både riktats mot det sexuella våld som kvinnor utsatts för världen över och de bakomliggande maktstrukturer som gjort att våldet kunnat fortgå. Förhoppningsvis kan ifrågasättandet av maktstrukturerna leda till det paradigmskifte som många hoppas på.
UD:s återkommande rapporter om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer visar hur inskränkningar av kvinnors rättigheter och mäns våld mot kvinnor förekommer världen över, i alla länder. Omfattningen och graden av kränkningar skiljer sig givetvis åt. Rapporterna visar hur tolkningar av religion som görs i olika länder används för att legitimera övergrepp. Det gäller t ex i Centralamerika där unga flickor som blivit gravida efter incest och andra våldtäkter nekas abort, och fängslas för mord när deras foster dör under graviditeten. Det gäller också Ryssland där den ortodoxa kyrkan används för att bygga upp det forna imperiets storhet, och Polen där inskränkningar av kvinnors aborträtt utgör en del av breda hot mot såväl mänskliga rättigheter som demokrati och rättsstatens principer. I flera länder i Mellanöstern används religionstolkningar för att begränsa kvinnors rörelsefrihet, utbildningsmöjligheter och yrkesval. I tex Centralasien är våld mot unga flickor och kvinnor en del av deras vardag, och där liksom på många håll i bl a Afrika och Sydasien är våldet kopplat till tonårsäktenskap – dvs unga flickor gifts bort med ofta äldre/gamla män.
Sexuellt och annat våld mot kvinnor och flickor är, som bl a MR-rapporterna visar, också utbrett i demokratiska länder och vår egen del av världen. Rapporterna visar ofta tydliga kopplingar till diskriminering av kvinnor vad gäller inflytande i ekonomiskt och politiskt tongivande fora, löner, obetalt arbete mm.
Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande, men försummat folkhälsoproblem, som drabbar var tredje kvinna och flicka globalt. WHO har påtalat att i 18-19 av 20 fall av våld är män förövare. Kvinnoorganisationer som exempelvis AWID (Association for Women’s Rights in Development) har visat att kvinnor världen över definierar mäns våld som det enskilt största hindret för att åtnjuta ett bra liv. Att motverka våldet är därmed är avgörande för att förbättra människors vardag och livskvalitet och centralt för hållbar mänsklig utveckling. Det problemet löses inte av marknadskrafter och med att kvinnor får mer pengar i handen efter skatt utan kräver ökade resurser för gemensamma samhälleliga satsningar mot våldet.
Ett annat problem med tydlig könsmaktsdimension i Sverige är att stress och psykisk ohälsa ökat bland många kvinnor, särskilt bland unga flickor. Ohälsan bland äldre lågutbildade kvinnor har bl a att göra med nedskärningar och ökad press i arbetslivet genom att lönearbete och jobbskatteavdrag prioriterats snarare än skattemedel till offentlig verksamhet.
Kvinnor dominerar också ofta som vårdnadsgivare i ett globalt perspektiv, både i hemmen och genom betalt men lågavlönat vårdarbete. Världsbanken har beräknat att fattiga kvinnor står för ca 75 % av all vård som ges till fattiga människor eftersom de sällan har råd eller möjlighet att få professionell vård.
Globalt drabbas också fattiga kvinnor hårt av brist på tilldelning av resurser. Avsaknaden av el och vatten gör kvinnors arbete i hemmen tungt, ohälsosamt och tidskrävande. Bristen på hållbara transporter till rimlig kostnad begränsar fattiga kvinnors tillgång till sjukvård, utbildning och betalt arbete. Diskriminering av kvinnor innebär att bussförare i bl a Bangladesh, som transportforskaren Marie Thynell visat, kör förbi kvinnor med barn vid busshållplatserna, eftersom de försinkar körningarna och förarna inte behöver bry sig om kvinnornas besvikelse.
I debatter om jämställdhet är ofta grundtanken den att kvinnor ska lyftas upp kvinnor till männens nivå, på arenor och enligt välfärdsmodeller som män redan etablerat. Men jämställdhet bör också åstadkommas genom att låta kvinnors olika prioriteringar och behov bli centrala delar av välfärdsbygget. För detta krävs nya tänkesätt och att kvinnor blir delaktiga i alla fora, på samma villkor som män.
Ett exempel är debatten om hållbar utveckling. Där läggs ofta fokus på lösningar i form av teknik, där män ses som problemlösare. Däremot får frågor som rör livsstilar, konsumtionsmönster och social rättvisa begränsad uppmärksamhet, trots att studier visar att världens 10% rikaste står för ca 45% av alla koldioxidutsläpp. Problemformulerandet innebär också att man överlag undviker att uppmärksamma att män inom varje enskild samhällsgrupp förfogar över mer resurser än kvinnor, och att män har mer ohållbara konsumtionsmönster. Det innebär att välbärgade mäns ohållbara transporter (bil, flyg, snabba båtar, MC), köttkonsumtion mm går under radarn i debatten. Mer data om detta finns ”En studie om jämställdhet som förutsättning för hållbar utveckling”, 2007:2 av Gerd Johnsson-Latham till Miljövårdsberedningen)
Individers fattigdom – och utsatthet – bottnar i frågor om makt med en rad könsspecifika uttryck. Från födseln ges flickor och pojkar i samhällen världen över olika uppsättningar av rättigheter, vilka präglar och begränsar individers möjligheter att välja livsstilar; vilket också framgår av bl a regeringens MR-rapporter.
En annan inriktning på välfärden – som också är eftersträvansvärd ur klimatsynpunkt skulle kunna motverka diskriminering och främja jämställdhet och jämlikhet. Det gäller både rika länder, som under decennier etablerat globala livsstilsmönster, och utvecklingsländer som anammat vårt sätt att leva. Som bland andra forskaren Karin Bradley på KTH visat bär fattiga människor nu kostnaderna för rika människors ohållbara livsstilar. Det gäller exempelvis människor som lever vid soptippar eller på marker som hotas av stigande havsnivåer. Det gäller också i områden med illegal exploatering av sällsynta mineraler, och annan kriminellverksamhet som ofta går hand i hand med sexuell exploatering av kvinnor och flickor.
Det måste påpekas att stora grupper av män far illa av dagens utvecklingsmodell. Kvinnor världen över lever längre än män, även om de har större ohälsa genom våld, oro, stress och ångest, bl.a. relaterad till dålig ekonomi och ansvar för andra människor. Men enligt en omfattande WHO-rapport 2009 om kvinnors hälsa konstateras att dominerande mansroller och föreställningar om vad en man är leder till att män dör alltför tidigt pga våld, självmord, missbruk och risktagande. The Economist har uppmärksammat detta och flera kopplingar har gjorts till växande populism, näthat och våld. I Sverige har Emma Leinse analyserat mäns utsatthet i sin bok ”Fördel kvinna”. En generell slutsats blir att en förändrad och mindre våldsam syn på manlighet både skulle kunna förlänga mäns liv – och förbättra kvinnors.
Sverige skulle kunna bli ett föregångsland genom att utveckla en jämställd och hållbar modell för mänsklig välfärd och säkerhet. Vem vet? Kanske kan vi också hoppas på att Nobelpris kommer att delas ut till forskare som ger kunskap om hur hållbara, jämställda välfärdssamhällen kan skapas? Det behövs f ö rejäla ökningar av forskningsanslag som hjälper oss i den riktningen. Som framhålls i Weizsäckers och Wijkmans senaste rapport till Romklubben finns mycket lite empirin som skulle tyda på att vi får rättvisa, jämställda och långsiktigt rationella satsningar av en marknad som bygger på snabba vinster och kvartalstänkande. Istället behövs en fungerande demokrati där kvinnor och män kan påverka samhällets inriktning mot en jämställd och hållbar framtid.
Gerd Johnsson-Latham
Gerd Johnsson-Latham är redaktör på Mänsklig Säkerhet. Hon har tidigare varit kansliråd på UD där hon har arbetat med kvinnors levnadsvillkor och rättigheter i ett globalt perspektiv under flera decennier.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Ansvarig redaktör: Elin Schiffer, kommunikatör och junior redaktör.
Lämna ett svar