ANALYS. Boken ”Prisoners of geography” av Tim Marshall belyser hur världens politiker och härförare genom historien varit begränsade av geografiska realiteter. Bokens undertitel är ”Ten maps that tell you everything you need to know about global politics”. Men världen behöver också en karta som belyser behovet av samverkan och ömsesidig respekt, skriver Gerd Johnsson-Latham, tidigare kansliråd på UD.
Marshall visar med tio exempel hur geografin inneburit både begränsningar och möjligheter i länders och regioners säkerhetspolitik. Det gäller otillgängliga bergsmassiv, öknar och strida floder som påverkat säkerhetspolitik och krigföring för bland andra Hannibal, Alexander den Store, ryska tsarer och dagens USA. Bokens betoning av geostrategiska fakta och bedömningar känns angelägna idag när den mer ide- och dialogbaserade världsordning som präglat efterkrigstiden alltmer ifrågasätts.
Boken författare är Tim Marshall, brittisk journalist på bland annat BBC med inriktning på utrikespolitik och internationell diplomati. För bokens förord står John Scarlett, tidigare vid brittiska underrättelsetjänsten MI6. Boken kom ut 2015 och i ny upplaga 2016 – dvs före valet i USA.
Marshall går igenom region för region och redovisar både geopolitiska förutsättningar och historiska fakta av relevans.
Ryssland och Kina
Det första avsnittet rör Ryssland. Marshall pekar på hur Putin i grunden hanterar samma geografiska realiteter som Peter den Store och andra ryska (själv)härskare. En vital del av rysk säkerhet är att motverka angrepp västerifrån. Det var den vägen Karl XII tog och det var där både Napoleon och Hitler angrep. Den andra viktiga flanken är Kaukasus och skydd mot anfall av mongoler, perser och ottomaner. För Ryssland är det också alltid centralt med isfria hamnar, vilket under århundraden motiverat både militära aktioner och diplomati. Även i vårt eget närområde.
År 2004 hade nästan alla forna Warszawa-paktsländer gått med i antingen EU eller NATO – eller bådadera. Förutsättningarna för rysk säkerhetspolitik hade därmed drastiskt förändrats. Marshall menar att varje stormakt måste tolka en sådan förändring som ett hot mot vital säkerhet, som legitimerar våldsanvändning. Att få kontroll över Krim och dess flottbas – och hindra NATOs tillträde till Sevastopol – var avgörande för Ryssland: ”They (Moskva) could not cope with losing Crimea, the West could”.
Vad gäller Kina framhålls Gula floden som landets livsnerv, lika avgörande för Kina som Nilen för Egypten. (Även om den idag är fruktansvärt förorenad.) Floden har historiskt möjliggjort ett rikt jordbruk som gett försörjning till världens största befolkning. Den centralisering av makten som Mao drev igenom med våld och till väldiga kostnader i mänskligt liv och lidande har, liksom annekteringen av Tibet, enligt Marschall gjort landet mäktigare än någonsin i historien. Militären har en stark roll i landet (även om den i motsats till t ex rysk och amerikansk är jämförelsevis otränad och inte har agerat i strid sedan 1978). Det växande Kina är nu den enda makten på jorden som på allvar utmanar USA, till havs och globalt, bl a genom satsningen ”One belt, one road” med väldiga investeringar i järnvägar och hamnar i Asien och Europa som ska gynna handel och säkerhet.
USA
Avsnittet om USA betonar landets goda transporter (floder), goda grannar och väldiga, rika jordbruksmark. Risken för militära anfall landvägen är närmast obefintlig och landet behärskar i princip världshaven. Men så har det bara varit i ett drygt sekel.
USA:s territorium har utvidgats genom både krig och köp av väldiga landområden. Louisiana inköptes av Frankrike år 1803 och Alaska år 1867 av Tsardömet Ryssland. USA har fört krig med Mexiko, vars befolkning 1821 var nästan lika stor som USA:s: drygt 6 miljoner mot USA:s drygt 9. Genom klassiska knep med utklädda soldater vid gränsen vann USA sitt krig mot Mexiko. När USA militärt besegrat Spanien 1898 hade landet växt till en regional supermakt, stark nog att deklarera Monroe-doktrinen och sin dominans i det ”nära grannskapet” Latinamerika.
Andra världskriget gjorde USA till en global supermakt. I motsats till 1918 stannade amerikansk trupp kvar världen över efter 1945. USA tvingade till sig baser från det försvagade Storbritannien (vilket bl a Ian Buruma skriver utförligt om i sin förnämliga bok ”År noll”). USA kontrollerade nu världshandeln, världsekonomin (med tillkomsten av Bretton Woods-institutionerna IMF och Världsbanken) liksom global säkerhet. Atlantpakten NATO upprättades och följdes några år senare av Warszawa-pakten.
Afrika och Mellanöstern
Avsnittet om Afrika framhåller regionens rika naturtillgångar, men poängterar de grundläggande problem som begränsar kontinentens utveckling; svårgenomträngliga landområden med tät vegetation, stora osegelbara floder och grunda hamnar. Få växter och djur har kunnat ”domesticeras” och många sjukdomar har härjat. Geografin är också en förklaring till regionens svårigheter vad gäller handel, utbyten av ideer mm.
Avsnittet om Mellanöstern fokuserar på historien, bl a det gamla Babylonien, Bagdads högkultur och de drygt 600 åren med det ottomanska imperiet (1299-1922) som var inflätat i vår historia genom konflikter med europeiska makter, både till lands och havs.
Marshall belyser oljans betydelse, kolonialmakternas agerande, konflikterna mellan Sunni och Shia och hur konflikter och skakiga statsbildningar idag präglar stora delar av området. Som exempel ges Syrien, Irak, Libanon och Libyen. Enligt Marshall kommer utvecklingen i regionen framöver att bero på hur de stora regionala spelarna agerar för att stärka sitt inflytande i regionen, både genom diplomati och våld: Iran, Egypten, Turkiet och Saudiarabien. Marshall beklagar hur arabiska ledare generellt skapat för få förutsättningar för mänsklig frihet och utveckling. Bristen på frihet, som är särskilt påtaglig för kvinnor, innebär enligt Marshall en giftig blandning av ”piety, unemployment and repression” som lockar till våld och nostalgiska och utopiska drömmar om gyllene kalifat.
Latinamerika, Asien och Europa
Marshalls bok innehåller också intressanta avsnitt om Latinamerika, Arktis och Indien och Pakistan samt Japan och Korea. Nordkorea beskrivs som ett fattigt land med 25 miljoner invånare, ledda av en korrupt regering, med 150 000 politiska fångar; ett land stött av Kina vars ledare enligt mytologin härstammar från gudarna (en tro som uppenbarligen lever kvar än idag).
Marshall anser att Europas avgörande tillgångar är landområden som genom historien kunnat användas för rikt jordbruk, liksom långa farbara floder som lagt grunden för handel och välstånd. Utveckling och tankeutbyten har också gynnats av ett gemensamt språk som brukats på många nivåer (latinet), liksom rättssystem med rötter i Rom. Marshall konstaterar att staterna i Europa stridit i århundraden och att det var upprättandet av den USA-ledda NATO-alliansen som lade grunden för samverkan, med EU och strukturer som skapat fred i regionen i drygt 70 år. Att luckra upp samverkan i EU skulle kunna leda till en säkerhets- och utrikespolitik i allt väsentligt baserad på geostrategiska överväganden – vilket under tidigare århundraden inneburit förödande krig.
Tankar om framtiden
Jag anser att Marshalls perspektiv med fokus på enskilda staters geografiska förutsättningar visar begränsningarna med att fokusera på den egna nationens storhet, i ett inbillat nollsummespel. Idag växer sig auktoritära ledare starkare på många håll i världen, samtidigt som respekten för demokrati och mänskliga rättigheter minskar. Flera auktoritärt styrka länder, särskilt Ryssland, gör nu allt för att underminera universella värden och multilateral samverkan.
Men varaktig säkerhet kan aldrig byggas av auktoritära och våldsbenägna ledare, och inte heller på nationell egoism och rädsla. Länders styrka är mer än deras egna resurser och militärmakt. I grunden är det regional och internationell samverkan, diplomati och förtroendeskapande åtgärder som gör länder starka och säkra; även om dessa aspekter inte ens nämns i Marshalls bok.
Det internationella samfundet behöver hitta tillbaka till tillit och förtroende. Annars växer det vi ser nu: ett stöd för våldsbejakande nationalism som bygger på samma häxbrygd som Daesh’s drömmar om ett gyllene kalifat – unkna myter om överhöghet, våld, kränkningar, etniskt renhet, fanatisk religiositet – och begränsning av kvinnors rättigheter.
För att möta dessa dagens risker behövs inte tio kartor över världen utan en, global, som visar hur vi hör samman och hur det krävs samverkan, dialog och respekt för olikhet och universella mänskliga rättigheter för att skapa mänsklig säkerhet.
Gerd Johnsson-Latham
Gerd Johnsson-Latham, tidigare kansliråd på UD som har arbetat med kvinnors levnadsvillkor och rättigheter i ett globalt perspektiv under flera decennier.
Lämna ett svar