ANALYS Är sol- och vindkraft på väg att vinna över kol och olja och ta över energimarknaden? Är elbilar verkligen på väg att förpassa förbränningsbilar till bilskroten? Annie Sturesson, redaktör på Mänsklig säkerhet, försöker förstå dynamiken i kampen mellan fossila bränslen och förnyelsebar energi.
De senaste åren har tekniska genombrott kring förnyelsebar energi – bättre batterier, sjunkande produktionspriser och enorma solcellsparker – fått stort genomslag i media. Enligt SVT-dokumentären ”Fossilbranschens sista strid” så tillhör olja och kol det förflutna. Istället är en omställning mot grönare energikällor på gång. De klimatpositiva nyheterna fläckas dock av rapportering om fortsatta investeringar i kol- och oljeindustrin. Att tiden för fossila bränslen skulle vara ute har ifrågasatts – inte minst av USA:s president. När president Trump i maj i år annonserade att USA skulle lämna Parisavtalet motiverades detta just av kolindustrins betydelse för landets ekonomi. Hur går dessa två helt skilda perspektiv ihop? Hur kan sol-och vindteknikfrämjare och kol- och oljemagnater komma fram till helt olika prognoser?
Sol- och vindenergi: drastiska tekniska framsteg
Förnyelsebara energikällor har under de senaste åren blivit allt mer konkurrenskraftiga tack vare minskade produktionskostnader och ökad energieffektivitet. Sol- och vindenergi har på flera marknader samma pris per kilowattimme, eller lägre, som fossila energikällor, inte minst kol. Billiga solceller har framförallt drivits fram av Kina som svarat på den efterfrågan som skapats av Tysklands subventioner av solenergi. Även oljeproducenterna i Mellanöstern investerar stort i solenergi och fortsätter att driva ner priserna. Ett solenergiprojekt i Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten, siktar på att slå ännu ett prisrekord och producera el under 3 cents per kilowattimme.
De tekniska framstegen för sol och vind har gått snabbare än vad de största optimisterna förutspått. Om tekniska framsteg och kostnadsvinster fortsätter i samma takt så skulle solenergi år 2030 stå för 50 procent av den totala elproduktionen i världen och kostnaderna för vindkraft sjunka med ytterligare 50 % till 2030. Detta skulle göra vind konkurrenskraftigt med naturgas i USA, även utan subventioner. Kostnaden för en omställning till grönare energi beräknas bli särskilt låg i tillväxtekonomier med växande efterfrågan på el och där nya vind- och solkraftsprojekt, till skillnad från i mer utvecklade ekonomier, inte behöver konkurrera med redan existerande kol- och gaskraftverk.
Fler utmaningar kvarstår dock för förnyelsebara energikällor. En grundläggande utmaning har länge varit dyra och ineffektiva batterier. Ojämn tillgång av vind och sol, men även ojämn efterfrågan av el över dygnet, gör nämligen att el behöver lagras. Tack vare betydande investeringar, inte minst av elbilföretaget Tesla, så har priset på batterier minskat drastiskt med 60 procent de senaste tio åren. Ytterligare framsteg krävs för att batterier ska kunna laddas snabbare och hålla längre.
Utöver fortsatta tekniska svårigheter kring lagring av energi så medför en ökande andel av el från sol och vind även finansiella och politiska problem. Ett land som länge har satsat stort på en grön omställning av energisektorn är Tyskland. Ett bekymmer för landets elproduktion är att vindenergin främst generas i norra Tyskland medan de stora elkonsumenterna, industrierna, befinner sig i syd. Flera delstater har motsatt sig byggandet av transmissions-ledningar över landet. Ett annat problem är att blåsiga dagar producerar vindkraftverken för mycket el vilket driver ner priserna. Den 8 maj 2016 översteg vindenergiproduktion efterfrågan till den grad att elpriserna blev negativa.
Fossila bränslen: fortsatt dominans inom transport
Styrkeförhållanden mellan fossila bränslen och förnyelsebara energikällor skiljer sig åt i olika energiområden. Förnyelsebara energikällor används i princip uteslutet till elektricitet. Av all oljeproduktion används däremot endast 5 % till elektricitet. Istället används olja framförallt till transport. Fossila bränslens marknadsandel av primär energikonsumtion, vilket innefattar transport, ligger på runt 90 %. Elbilarnas frammarsch har de senaste åren fått stor uppmärksamhet. Vad som inte framkommer lika tydligt är att ökningen skett från mycket låga nivåer. Laddningsbara bilar väntas under 2017 utgöra knappt 1 % av den globala bilmarknaden. En aktör som har stor inverkan på bilbranschens utveckling är Kina. För att komma åt problemet med luftföroreningar har Kina satt som krav att elbilar senast 2019 behöver utgöra 10 % av bilproducenternas totala försäljning. Efterfrågan av elbilar ökar även snabbt i Sverige. I september utgjorde elbilar 4,9 % av alla nyköpta bilar. Marknadsprognoser från runt om i världen pekar på att försäljningen av elbilar kommer att fortsätta öka kraftigt. Avgörande för hur snabbt elbilarna på riktigt kan börja konkurrera med förbränningsbilarna är utvecklingen av batteripriser.
Kol: en alltmer ifrågasatt energikälla
Kol är en fortsatt viktig men samtidigt en alltmer ifrågasatt energikälla. Debatten kring kolets framtid fick nytt bränsle i våras när president Trump använde kolindustrins betydelse för landets ekonomi och energisektor som ett huvudargument till att USA behövde lämna Parisavtalet. Trumps tilltro till kolgruvornas förmåga att ens på kortare sikt generera intäkter och jobb är dock ifrågasatt.
Ett tungt argument mot kolindustrin är att solenergisektorn redan idag skapar fler jobb än kolsektorn. Den amerikanska energimyndigheten uppskattade 2016 att 1,9 miljoner amerikaner var anställda inom den elgenererande energisektorn. 374 000 av dem var anställda inom solenergin, medan endast 160 000 var anställda inom kolindustrin. Jobben inom energisektorn är dock ojämnt fördelade. I delstaten Kalifornien har förnyelsebar energi skapat tusentals jobb. För ett antal mindre orter i Wyoming är däremot kolgruvor en viktig arbetsgivare och en avgörande inkomstkälla. Frågan är dock hur lönsamma gruvorna är på sikt. Den nationella efterfrågan av kol har minskat till följd av billig naturgas och förnyelsebar energi. Samtidigt har gruvornas möjlighet till export försämrats av de låga kolpriserna på världsmarknaden och konkurrens av mer kostnadseffektiva kolproducenter i Asien. Den amerikanska kolen riskerar trots stöd från högsta politiska nivå att ha ett kort bäst-före-datum.
Indien – revolution inom solenergi, men fortsatt beroende av kol
Indien är ett intressant exempel på kampen mellan fossila och förnyelsebara energikällor. I Parisavtalet 2015 satte Indien som mål att 40 % av landets elproduktion 2030 skulle komma från förnyelsebara källor. Enligt utkastet till en ny energiplan från december 2016 har Indien reviderat målet till att redan 2027 nå en elproduktion som till 60 % kommer från icke-fossila källor. Den ökade tilltron på förnybar el är kopplad till sjunkande priserna för solenergi. Priset på solenergi i Indien föll under 2017 till rekordlåga nivåer – lägre än kolkraft. Nu stoppar Indien byggandet av flera stora kolkraftverk, totalt nästan 14 gigawatt, det motsvarar all kolkraft i hela Storbritannien. De låga priserna på solenergi inger hopp om en snabb energiomställning, men de har även varit en källa till viss oro. Marknadsanalytiker i Indien varnar för att energiföretag inte tillräckligt tagit in risker i prissättningen och att de låga vinstmarginalerna gör företagen sårbara. Indiens tidigare energiminister Piyush Goya, som för övrigt var minister för såväl kol, olja och gruvor som förnyelsebara energikällor, har framhållit att solenergi inte räcker till för att kunna ge elektricitet till över 300 miljoner strömlösa indier. Kolkraftverk står idag för cirka 60 % av Indiens elproduktion och mycket pekar på att världens andra folkrikaste land fortsatt kommer att vara beroende av kol.
Risk för utdragen kamp
Så vad säger detta oss om kampen mellan förnyelsebara och energikällor och fossila bränslen? Även om sol- och vindkraft gjort enorma tekniska framsteg så kommer de inte vinna duellen mot olja och kol på en knockout. Istället kommer det troligen bli en mer utdragen kamp. Men när den sista ronden väl närmar sig så kommer iallafall jag vara redo att satsa en slant på solcellsparker i Indien som vinnare mot de amerikanska kolgruvorna.
Annie Sturesson
Annie Sturesson, redaktör på Mänsklig Säkerhet. Hon är statsvetare och nationalekonom med flerårig erfarenhet av säkerhetspolitik och utvecklingsfrågor.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Ansvarig redaktör: Annette Lyth
Thomas Åkerblom säger
Hej Annie !
Ett sent tack för en värdefull belysning av den uppmuntrande utvecklingen av sol- och vindenergi vs fossilbaserad energi
För att ge gemene man en samlad överblick av förutsättningarna för de förnybara energikällorna / energibärarna att inom givna tidsramar ersätta de fossila, vore det önskvärt med en kompletterande redovisning av den relativa konkurrens- och utvecklingspotentialen också för ;
– alla slag av vattenkraft ;
– dito av bioenergi ;
– dito av geoenergi och geotermisk energi ;
– frigjord metangas från de tinande permafrostområdena
– produktion av vätgas ur bl.a. vatten genom elektrolys.
– och inte minst energi- och resurseffektivisering – lokalt, nationellt och globalt.
Dessutom vore det även tacknämligt med en belysning av förutsättningarna påskynda den globala omställningen från fossilt till förnybart genom bl.a. ;
– massiv tekniköverföring från industriländerna till utvecklingsländerna i form av såväl industriella joint ventures som systematiska biståndssatsningar ;
– överenskommelse om optimal allokering av tillgängliga resurser för största möjliga globala nytta oavsett det handlare om satsningar i det egna landet eller i andra länder / regioner – inte minst genom en helhjärtad förstärkning av den Gröna Klimatfonden.
Allt brådskar !
Vänliga hälsningar
Thomas Åkerblom
Jägmästare
Nyköping
Notanon säger
Åkerblom
Du nämner vätgas men inte för lagring? Och du nämner inte Torium som kan nedarbeta nuvarande kärnavfall till mycket kortare (knappt jämförbar) förvaringstid?
Frigjord metangas från de tinande permafrostområdena och dess påverkan är någonting som inte slagit igenom ännu, men kommer att göra – tror inte folk ligger lika långt fram (dvs. i tankar om utvinning och ev. användning eller nedkylning för att förhindra utsläpp och påverkan ännu).
Något de flesta som skriver helt har missat är ABB’s försäljning genom Tysk påverkan av de enda nuvarande HVDC brytarna (som möjliggör långväga överföring av t.ex. solel) till Hitachi för 70+ miljarder.
Två andra är de kommande vattenproblemen; Asien och de minskade glasiärerna (som kan lösas med ett energiöverskott som är möjligt om plutokraterna ”låter” de effektivare solteknikerna slå igenom (då menar jag de med en effektgrad på 50% och över – jmfr med nuvarande ca 15-30%).
Och USA’s grundvatten som blivit genomhammrat av en otroligt stor mängd oljebrunnar i letande efter olja genom fracking. Den isolering som sköljs ned fallerar och detta problem över över tid – om 30 år har en stor del redan fallerat…
*Jo och i kulisserna gömmer sig Nestle och Coca Cola som vill privatisera vatten, den enda naturtillgången inget liv kan vara utan.
*Skiftet sker, nu handlar det om vem som kommer att få den framtida vinsten, konsumenterna eller plutokraterna. Att teknik hålls tillbaka kan man tolka som att man sill stödja elbranshen som haft problem eftersom tekniken accelerar så fort att företag som gjort investeringar slås ut då tekniken springs ifrån, men troligare är att när völ privatkonsumenter gjort mer investeringar släpper man detta gradvis för att göra privata produktion relativt dyrt i jmfr.