DEBATT Mänsklig Säkerhet har i flera artiklar belyst vikten av kvinnor som medlare i internationella fredsprocesser. Mikael Wiking, Landansvarig för Myanmar inom Svenska kyrkans internationella arbete, pekar på att detta är lika viktigt på nationell nivå, men belyser också en rad utmaningar i det specifika fallet Myanmar som exempel.
Fredsprocessen i Myanmar befinner sig idag i ett känsligt läge. I flera av de väpnade konflikterna har dynamiken och konfliktbeteendet förändrats och sammandrabbningarna intensifierats med både civila dödsoffer och många människor som tvingats på flykt. De planerade nationella fredskonferenserna, tänkta att hållas på halvårsbasis, har skjutits upp på obestämd tid. Därtill har Aung San Suu Kyis regering fått hård kritik internationellt, kopplat till hanteringen av krisen i Rakhine state och nationellt av de etniska beväpnade organisationerna (EAOs) för att inte tydligare protestera mot militärens offensiver i Kachin och norra Shan.
Ny energi och nya grepp för hur fredsprocessen ska föras framåt behövs. Ett sätt är att fokusera på hur fler kvinnor på olika nivåer i samhället kan inkluderas i arbetet för en långsiktig fred. Eftersom att fredsavtal där kvinnor varit delaktiga har visat sig ha högre chans att leda till en hållbar fred, är det viktigt att noggrant analysera vad som idag hindrar kvinnors deltagande och hur hindren kan överkommas. I Myanmar arbetar vi, Svenska kyrkans internationella arbete, med kvinnors deltagande i fredsbyggande på en mer informell, men betydelsefull nivå. En av våra partner, Alliance for Gender Inclusion in the Peace Process (AGIPP), har sammanställt de största utmaningarna för kvinnors meningsfulla deltagande i fredsprocessen:
- Praktiska och ekonomiska hinder på grund av genusnormer. Exempelvis att kvinnor ska ha huvudansvar för barn och hushåll och därmed inte fysiskt kan ta sig iväg för att delta i möten, om inte särskild avlastning ges.
- Strukturella hinder kopplat till att medlemmar i kommittéer i fredsprocessen ska tillsättas från exekutiva partikommittéer. Dessa har varit stängda för kvinnor och kvinnor kan därmed inte tillsättas.
- Diskussionen om kvinnors deltagande är inte tillräckligt substantiell. Den bör inte bara handla om 30 % kvinnor i fredsprocessens förhandlingar. När denna gräns är uppnådd ska det inte längre vara huvudfrågan, utan andra relevanta frågor behöver ges uppmärksamhet (i senaste Union Peace Conference var ca 5 % från de deltagande parterna kvinnor)
- Policys inom utbildningssektorn som marginaliserar flickor och prioriterar pojkar (genom att skapa kriterier som gör skillnad mellan könen). Till exempel att bilder och texter i skolböcker som porträtterar pojkar som handlingskraftiga och med makt, flickor som passiva och med ansvar för hushållsfrågor.
- Brist på djupare förståelse i det omkringliggande samhället, bland både kvinnor och män liksom ansvarsbärare så som regering och EAOs samt religiösa ledare, om effekterna av genusbaserat våld (GBV) och hur det begränsar jämställdhet och kvinnors möjligheter att delta.
Svenska kyrkans internationella arbete samarbetar med lokala civilsamhällesaktörer för att främja ökat kvinnligt deltagande i fredsprocessen. Vi fokuserar även på hur interreligiös dialog och fredsbyggande kan bidra till fredsprocessen. Tillsammans med ett av de interreligiösa nätverk som finns i landet försöker vi främja resolution 1325 och kvinnors aktiva deltagande även i relation till interreligiös dialog och fredsbyggande, en domän som allt som oftast domineras av män. Våra civilsamhällespartner ser arbetet mot GBV på lokal nivå som avgörande för att öka deltagande av kvinnor i fredsprocessen.
Isak Svensson nämner i sin artikel här i Mänsklig säkerhet ett antal utmaningarna för att öka kvinnors deltagande i fredsbyggande på internationell medlingsnivå. Fredsprocessen i Myanmar är främst upplagd som en intern process, utan internationella medlare. Trots det menar våra partner att det svenska initiativ som Svensson beskriver, som signalerar att kvinnor kan göra ett lika gott arbete som män i medlarrollen, kan bidra till att fler aktörer i Myanmar inser betydelsen av att kvinnor inkluderas i fredsprocessen. Om fler kvinnor blir synliga som internationella medlare kan detta bidra till att ändra normerna även på nationell nivå.
Mikael Wiking
Landrepresentant Myanmar, Svenska kyrkans internationella arbete
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Ansvarig redaktör: Robert Egnell, chefredaktör, ansvarig för Fredsbyggande, Inrikespolitik, Terrorism & radikalisering, Europa.
Lämna ett svar