ANALYS Fallet Hamas har väckt särskilt intresse i forskarvärlden i och med gruppens till synes motsägelsefulla ideologi och handlande. Björn Brenner, mellanösternforskare vid Försvarshögskolan, har tillbringat långa perioder i flyktinglägret Jabaliya på Gazaremsan och studerat vad Hamas styre inneburit i praktiken för de boende där. I den nyutgivna boken Gaza under Hamas berättar Brenner om det politiska läget i Gaza och hur livet ter sig för vanliga människor i detta hårt prövade område.
Boken Gaza under Hamas behandlar frågeställningen om hur den islamistiska och väpnade gruppen Hamas har kommit att styra Gazaremsan efter segern i de palestinska parlamentsvalen 2006. Å ena sidan har Hamas fört en väpnad kamp mot Israel som till och med innehållit självmordsbombningar mot den israeliska civilbefolkningen. Å andra sidan uppvisade Hamas inledningsvis vilja att delta i den politiska processen i demokratisk ordning. Hamas var det första fallet av islamister i arabvärlden som nådde regeringsmakt på demokratisk väg i fria val.
Ett inlägg i debatten om islamism och demokrati
Hamas styre anknyter till ett flertal pågående samhällsdebatter och boken tar avstamp i två av dessa som har varit särskilt livliga i forskarvärlden. Den första gäller huruvida islam och islamism kan anses vara kompatibla med demokrati rent ideologiskt. En del av denna debatt har fört diskussionen vidare och inriktat sig på praktik istället för ideologi. Den delen har kommit att handla om huruvida islamister som signalerat vilja att delta i demokratiska processer genom att delta i val verkligen också har förmågan att sedan styra demokratiskt om de ges den möjligheten.
Den andra debatten gäller Hamas självt som fenomen och hur man vetenskapligt skall kunna förstå den typ av aktörer som både använder våld mot sina meningsmotståndare och samtidigt vill delta i demokratiska processer på fredlig väg. Hamas kommer även framöver att utgöra en kraft att räkna med inom israelisk och palestinsk politik vilket medför stor relevans för detta ämne även i framtiden. Vad Hamas gör och hur gruppen utvecklas de närmaste åren kan komma att spela en avgörande roll för bildandet av en framtida palestinsk stat – och för hur den då kan komma att utformas.
Hamas – varken fundamentalistiskt eller demokratiskt
Boken Gaza under Hamas bygger på omfattande fältstudier på plats i Gaza och menar att Hamas styrning i praktiken legat långt ifrån de demokratiska värden som gruppen självt hävdat att man respekterar. Samtidigt kan Hamas styrning inte liknas vid något fundamentalistiskt styre likt talibanernas styre i Afghanistan. Medan Hamasregeringen har prioriterat den egna maktkonsolideringen framför medborgarnas demokratiska fri- och rättigheter, har man dock inte sökt att förändra samhällsordningen och upprätta någon slags islamisk stat med sharialagar.
Tvärtom har Hamasregeringen behållit den sekulära ordningen och till och med ofta ansett det nödvändigt för sin politiska legitimitet att motivera sina handlingar genom att hänvisa till ordalydelser i den palestinska grundlagen. I Hamas sekulära ordning i Gaza har det dock funnits en viss undfallenhet från regeringens sida gentemot religiösa auktoriteter. Dessa har i perioder fått inflytande över hur Gaza har styrts, särskilt över den informella rättsskipningen som ersatt det formella rättsväsendet när detta rättsväsende inte räckt till.
Beträffande debatten om den demokratiska förmågan hos islamister vid makten så kan man konstatera att det åtminstone inte varit den islamistiska ideologin som sådan som begränsat Hamas agerande. Hamas ideologi har endast utgjort ett löst sammanhållande ramverk med ett stort eget tolkningsutrymme. Det råder ändå tveksamhet kring Hamas prioriteringar och vägval. Gruppen har oftast valt att sätta vad man ansett vara statens och territoriets bästa framför den enskilde medborgarens behov och intressen. Just synen på huruvida medborgarna är till för staten eller staten till för medborgarna är central i frågor om demokrati.
Islamiststyret i Gaza – mellan Afghanistan och Tunisien
I ljuset av andra fall av islamister vid makten, till exempel talibanerna i Afghanistan och Ennahda-partiet i Tunisien, drar Gaza under Hamas slutsatsen att det finnas ett spektrum av olika slags islamistgrupper. Dessa grupper varierar kraftigt i hur de uttolkar sin ideologi och även i hur de sedan omsätter den till handling i praktiken. Det kanske till och med finns så många olika slags islamister att olikheterna dem emellan är fler än likheterna – vilket i så fall skulle vattna ur ordet islamister och göra det meningslöst som samlingsbegrepp.
I detta breda spektrum av olika islamistgrupper framstår Hamas i Gaza som vare sig den mest extrema eller den mest moderata bland övriga typer. Långt ifrån alla islamister är fundamentalistiska och våldsbejakande, men det finns också många som inte är demokratiska och fredsbejakande. Några av dem förefaller dock bära på en potential att kunna inrymma demokrati i praktiken, om de ser något att tjäna på detta – en egenskap som de i så fall delar med de flesta andra politiska aktörer.
Björn Brenner
Mellanösternforskare vid Försvarshögskolan
Vill du läsa mer kan boken Gaza under Hamas: From Islamic Democracy to Islamist Governance (Tauris 2017) köpas här.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Ansvarig redaktör: Zarah Abrahamsson, redaktör Folkrätt.
Lämna ett svar