Ökat våld hotar Colombias fred

Sedan godkännandet av fredsavtalet mellan FARC-gerillan och den colombianska regeringen i december förra året, har våldet mot människorättsförsvarare ökat dramatiskt. Senast i förra veckan blev Luz Herminia Olarte en del av den dystra statistiken när hon kidnappades från sitt hem och senare hittades mördad. Frilansjournalisten Daniel S Ogalde beskriver en oroande utveckling som hotar den sköra freden med FARC-gerillan och de nyinledda förhandlingarna med landets andra gerillagrupp ELN.

”Det här är inget nytt, det har pågått i åratal men för regeringen har det varit ett väldigt obekvämt problem som man velat tysta ner”, säger Carlos Guevara på organisationen Somos Defensores, en plattform med uppgift att dokumentera och bekämpa våld mot människorättsförsvarare i Colombia.

Under 2016 registrerades 80 mord på människorättsförsvarare vilket är en ökning med 22 procent jämfört med föregående år. Bara under det som gått av detta år är motsvarande siffra 19 mord, en utveckling som är mycket oroande, menar Carlos Guevara.

”Det här är en nödsituation. Redan under förhandlingarna stod det klart att vi med ett signerat fredsavtal skulle se en ökning av våld mot människorättsförsvarare. Det är något vi sett tidigare i flera andra länder så som Guatemala och Burundi. Trots det har regeringen inte agerat.”

Fler väpnade grupper

Även om den nationella debatten kretsar mer kring gerillans roll i den väpnade konflikten, så begås de flesta våldsdåd mot människorättsförsvarare av paramilitärer enligt Somos Defensores. Högerextrema väpnade grupper med starka kopplingar till både knarkkarteller och korrupta politiker växer som nu i det tomrum som uppstått när FARC-gerillan lämnar in sina vapen.

”Den colombianska regeringen förnekar existensen av paramilitärer. Istället behandlar man dessa våldsdåd som isolerade händelser och som en del av vardagsbrottsligheten, när det egentligen handlar om ett systematiskt våld riktat mot människorättsförsvarare.”, förklarar Carlos Guevara och fortsätter:

”I 95 procent av fallen används skjutvapen och individen attackeras i eller i närheten av sitt hem. Dådet sker nästan alltid framför en eller flera familjemedlemmar för att skrämma till tystnad och i många fall innefattar dödsoffren även dessa familjemedlemmar.”

En korrupt stat

Anledningen till den colombianska statens ovilja att ens erkänna problematiken med våld som riktas mot människorättsförsvarare, är inte enbart en utbredd korruption, utan också att regimen genom åren gjort sig skyldiga till upprepade brott mot de mänskliga rättigheterna. I januari i år fälldes Colombia i den interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter för två fall av brott mot de mänskliga rättigheterna.

”Det finns ett politiskt ansvar som man medvetet undviker. Exempelvis har vi ett fall från förra året där fyra människorättsaktivister mördades och där det fortfarande inte gjorts några framsteg. Man har tillgång till alla tänkbara resurser för att lösa dessa problem men inget görs. Regeringen vill helt enkelt inte börja gräva i detta för med all sannolikhet kommer det då att komma fram väldigt obehagliga sanningar.”

En oroande framtid

Arbetet för att inte bara synliggöra utan också förhindra våld mot människorättsförsvarare har de senaste åren fått ökat stöd tack vare internationella påtryckningar från FN, USA och EU. När nu utvecklingen går mot en politik begränsad till de egna nationella intressena, med Donald Trump som ny president i USA, Storbritanniens kommande utträde ur EU och ett Frankrike med Marine Le Pen som möjlig blivande president, är oron stor för att situationen i Colombia kommer att förvärras.

”Det är dåliga nyheter för freden. Många europeiska länder inklusive Sverige har bidragit med viktigt stöd till arbetet för de mänskliga rättigheterna i Colombia och just nu behöver vi det stödet mer än någonsin. Gör den colombianska regeringen inte något kommer vi att få se många döda”, säger Carlos Guevara.

Daniel S Ogalde

Frilansjournalist, nyhetskommentator och copywriter med bas i Colombia. Med lång erfarenhet av biståndsarbete i Latinamerika har han kunnat följa den politiska utvecklingen i regionen på nära håll.

Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.

Ansvarig redaktör: Lotta Schüllerqvist, redaktör Mellanöstern, Press- och yttrandefrihet