Två år med feministisk utrikespolitik

DEBATT Det är idag två år sedan den nyutnämnda utrikesministern aviserade att hon skulle bedriva en ”feministisk utrikespolitik”. Detta gav upphov till både jubel och stöd men också mycket kritik och tvivel. Framförallt uppstod en rad frågetecken. Vad menade hon? Vad skulle det innebära? Två år senare har många av frågetecknen rätats ut och Sverige har fått en stark och tydlig röst i det internationella systemet, vilket räckte ända in i FN:s säkerhetsråd. Idag skriver utrikesminister Margot Wallström själv om vad politiken efter två års mognad innebär och hur den bedrivs. 

Idag är det två år sedan Sverige började bedriva en feministisk utrikespolitik, som första land i världen. Politiken är en agenda för förändring och genomslaget har varit över all förväntan. De globala utmaningarna gör att fler och fler inser att det inte räcker att agera som hittills. De mänskliga rättigheterna, freden och säkerheten måste gälla alla. Bara då kan vi hoppas på hållbara lösningar och en hållbar utveckling.

Sveriges feministiska utrikespolitik är varken ”mjuk” eller ”hård”. Den är smart och visar vägen från en reaktiv till en proaktiv syn på omvärldsutvecklingen. Ökad jämställdhet har visat sig ha positiva effekter på fredsavtalens hållbarhet, den ekonomiska tillväxten, tillgången till mat, möjligheten att bekämpa extremism, kvinnors och barns hälsa och utbildning, korruption och andra för framtiden avgörande globala och nationella utmaningar. Därför är jämställdhet och alla kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna inte bara ett mål i sig utan också ett avgörande villkor i skapandet av en bättre värld för kvinnor, män, flickor och pojkar.

Målet för Sveriges feministiska utrikespolitik är att stärka alla kvinnors och flickors rättigheter, representation och tillgång till resurser, och att göra det med utgångspunkt från deras olika realiteter. Jämställdhetsanalyser är därför ett av de allra viktigaste verktygen för genomförandet av den feministiska utrikespolitiken.

Sedan november 2015 arbetar hela utrikesförvaltningen, inklusive de över 100 ambassader, delegationer och representationer som företräder Sverige runtom i världen, med utgångspunkt i en ambitiös handlingsplan som vägleder det dagliga arbetet med den feministiska utrikespolitiken. Planen slår fast att jämställdhetsperspektivet ska genomsyra hela utrikesförvaltningens verksamhet och alla delar av utrikespolitiken, inte minst arbetet för fred och säkerhet. Handlingsplanen är en del av ett omfattande styrningsarbete som har introducerats för att tydligt integrera den feministiska utrikespolitiken i ordinarie system inom utrikesförvaltningen. Utvärderingsverktyg har också introducerats för att lättare kunna mäta och följa upp arbetet.

Den tydliga politiska styrningen, och integreringen av det feministiska perspektivet i ordinarie planering och utvärdering, avsätter resultat i verksamheten. Sverige arbetar nu kontinuerligt för att flytta fram positionerna för jämställdhet i såväl bilaterala kontexter som i alla typer av multilaterala förhandlingar och organ. Hit hör bland annat FN-systemet, utvecklingsbankerna och klimatfonderna. Sveriges ansträngningar har till exempel lett till att alla de stora miljö- och klimatfonderna nu har jämställdhetspolicyer. På samma sätt driver vi ett metodiskt arbete i förhållande till EU. Vi har bland annat uppnått att EU:s nya handlingsplan för det externa jämställdhetsarbetet omfattar alla verksamhetsområden och inte bara utvecklingssamarbetet, vilket var fallet förut. Vi fortsätter också att driva på jämställdhets­perspektivet i EU:s krishanteringsarbete och välkomnar att unionen har sett till att hälften av cheferna för de tio civila insatserna är kvinnor.

Men vi står också inför utmaningar i arbetet för jämställdhet och alla kvinnor och flickors mänskliga rättigheter. Inte minst när det gäller att bekämpa det konfliktrelaterade sexuella och könsrelaterade våldet. Våldet har nått nya nivåer och används i många delar av världen som krigstaktik för att sprida skräck och terror. Här krävs att fler aktörer tar sitt ansvar och inser att våldet eroderar såväl mänskliga rättigheter som fred, säkerhet och utveckling. För att bidra till att fler stater och aktörer ska engagera sig i arbetet mot det könsrelaterade våldet i konflikt och andra humanitära kriser har Sverige tagit ledarrollen för det internationella initiativet Call to action on Protection from Gender-based Violence in Emergencies.

Vi är också drivande för uppfyllandet av allas sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). Det är ett kontroversiellt område, men vi kommer aldrig att låta motståndarna diktera agendan. När människors rätt till den egna kroppen utmanas ska Sverige alltid stå upp för sina värden. En visionär utrikespolitik måste ibland vara både utmanande och ifrågasättande om den samtidigt ska vara omvandlande.

Sverige arbetar ständigt för att identifiera fler och bredare allianser för jämställdhets­frågorna och det är mycket glädjande att se att samsynen växer. Vi hittar till exempel allt fler allierade i arbetet för att öka kvinnors deltagande i fredsprocesser och internationella fredsförhandlingar. Den hittillsvarande underrepresentationen är ett stort problem. De senaste 20 åren har bara åtta procent av fredsförhandlarna i FN-ledda fredsprocesser varit kvinnor, trots att forskning visar att fredsavtal håller längre om de har framförhandlats i processer som har varit inkluderande och inbegripit kvinnor. För att bidra till ett alltmer inkluderande och effektivt fredsarbete har Sverige inrättat ett nätverk för svenska kvinnliga fredsmedlare, bidragit till etableringen av en nordisk motsvarighet och uppmuntrar kontinuerligt andra länder och regioner att starta sina egna nätverk. Ingen regering eller organisation ska längre kunna hävda att det inte finns kvinnor med medlarkompetens för fredsförhandlingar.

Med vår nya nationella handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet ökar våra möjligheter att samla, följa upp och utveckla verksamhet i 12 fokusländer.

Två år med den feministiska utrikespolitiken har satt tydliga avtryck. Likasinnade länder och aktörer välkomnar politiken och ökar på ett tydligt sätt sina egna ambitioner. Sveriges höga profil och konsekventa linje öppnar även nya vägar till dialog med mindre likasinnade aktörer. Att Sverige blev invalt i FN:s säkerhetsråd med så bred marginal är ett gott betyg på den svenska utrikespolitiken och det förtroende den skapar internationellt. Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd kommer att vara betydelsefullt för Sveriges ambition att stärka det feministiska perspektivet i allt freds- och säkerhetsfrämjande arbete, inklusive vad gäller kvinnors deltagande som aktörer i det fred- och statsbyggande arbetet, liksom vad gäller insatser mot sexuellt och könsrelaterat våld i konflikt och postkonflikt.

En feministisk utrikespolitik är en del av en modern, kunskapsbaserad och smart syn på global politik. De kommande två åren kommer långt ifrån att räcka för att åtgärda alla de utmaningar världen står inför. Men med den feministiska utrikespolitiken kan Sverige fungera som ett exempel för resten av världen genom att genomföra en politik som inkluderar alla människor, hela samhällen och använder världens fulla potential.

Margot Wallström

Sveriges utrikesminister

Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta Robert Egnell, chefredaktör.