DEBATT Sedan 2007 har Försvarsmakten och myndigheter inom säkerhet och försvar erbjudit det högsta ledarskapet det exklusiva Gender Coach-programmet. Kapten Anna Björsson, före detta genderrådgivare åt Försvarsmaktens insatschef och del av Gender Coach-programmets arbetsgrupp, skriver idag om den framgångsrika utbildningen som syftar till att stärka implementering av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 och att öka jämställdheten.
Gender Coach-programmet utbildar det högsta ledarskapet inom utvecklings-, säkerhets- och försvarsrelaterade myndigheter och departement. Syftet med programmet är att öka kompetensen att jämställdhetsintegrera verksamheterna samt stärka implementeringen av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 (fortsättningsvis 1325, syftandes till hela Kvinnor, fred och säkerhetsagendan) i den dagliga verksamheten på myndigheterna. Programmet har varit framgångsrikt och har ett gott renommé internationellt. I Sveriges nationella handlingsplan för genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet 2016-2020 omnämns Gender Coach-programmet som en metod för att säkerställa kompetensutveckling hos chefer i myndigheter och departement.
Gender Coach-programmet är ett exklusivt program utformat för respektive chefs individuella behov. Målet med programmet är att ge hen kunskap och motivation att öka jämställdheten och stärka implementeringen av 1325 i myndighetens arbete.
I nuläget genomförs två program, ett för utrikesförvaltningens chefer som leds av Folke Bernadotteakademin och ett myndighetsgemensamt. I det sistnämnda deltar Försvarsmakten med åtta chefer, Polismyndigheten med två och Försvarshögskolan med två chefer. Det genomförs av Försvarsmakten och leds av en arbetsgrupp som består av medarbetare från Försvarsmakten, Polismyndigheten och Försvarshögskolan.
Bakgrund
Gender Coach-programmet genomfördes första gången 2007 och gavs då som ett av åtta delprojekt inom ramen för Genderforce-projektet, ett gemensamt initiativ av organisationer inom säkerhetssektorn och icke-statliga organisationer som var aktiva inom internationella insatser i postkonflikt-områden. Genderforce i sin dåvarande form sponsrades av EU och var aktivt mellan 2004 och 2007 och involverade dåvarande Statens Räddningsverk (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB), Försvarsmakten, Polisen, Officersförbundet och Lottakåren. Kvinna till Kvinna hade en rådgivande roll. Syftet med Genderforce var att samarbeta kring och stärka myndigheternas arbete med jämställdhet och implementering av 1325. Genderforce existerar än idag som ett samarbete och idag ingår Försvarsmakten, Folke Bernadotteakademin (FBA), Polismyndigheten, MSB och Kvinna till Kvinna.
Programmets syfte och mål
Gender Coach-programmet syftar till att stärka kompetensen och öka motivationen hos ledarskapet att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Programmet bygger på idén att som chef och ledare i en organisation är du en nyckelaktör avseende förändringsarbete. Målet för cheferna är att de ska öka sin kapacitet för att kunna implementera de jämställdhetspolitiska målsättningarna inom ramen för sin verksamhet, men även att kunna integrera ett genusperspektiv i sin dagliga verksamhet. I Sveriges nationella handlingsplan för genomförandet av 1325 finns dels aktiviteter som myndigheterna ska genomföra och dels målsättningar som myndigheterna förväntas uppfylla. Ett annat exempel på vad myndigheterna har i uppdrag avseende jämställdhetsintegrering är JiM, Jämställdhetsintegreringsuppdraget i Myndigheterna. Gender Coach-programmet ger cheferna verktyg att genomföra handlingsplanerna och uppdragen. Programmet syftar även till att öka motivationen hos cheferna att arbeta med jämställdhet, och därmed också inspirera chefer till att vilja åstadkomma förändring.
Metod och tillvägagångssätt
Inom ramen för Gender Coach-programmet får ledarskapet en exklusiv möjlighet att utveckla sin kompetens i att jämställdhetsintegrera och att implementera FN:s säkerhetsrådsresolutioner avseende Kvinnor, Fred och Säkerhet. Programmet genomförs under två år, och det är ett tillfälle att skapa ett nätverk med likasinnade som senare kan fungera både som individuellt stöd och som även kan underlätta samarbete mellan myndigheterna. Eftersom programmet riktar sig till chefer och ledare förväntas också resultat.
Cheferna tilldelas personliga coacher som har vals ut på grund av sin expertis inom jämställdhetsintegrering och/eller FN:s säkerhetsrådsresolution 1325. Chefer och coacher har individuella månadsvisa möten under programmet. Utöver det genomförs också ett antal utbildningstillfällen som varar 1-2 dagar per gång i form av föreläsningar och seminarier.
Tillsammans med sina coacher utvecklar cheferna individuella handlingsplaner som innefattar målsättningar och tillvägagångssätt med fokus på chefens ansvarsområde.. En framgångsfaktor i chefens arbete med jämställdhet är att hen beskriver hur hen avser åstadkomma förändring.
Programmet tillämpar transformativt lärande vilket är en utbildande process som omfattar både det kognitiva och det känslomässiga hos individen. Ledarskapet som coachas uppmuntras att ta reda på hur deras personliga referensramar påverkar deras tänkande, övertygelser och handlingar. Dialogen med den personliga coachen har en avgörande roll för att skapa nya kunskaper, förmågor och attityder. Genom förtroende, en öppen dialog och resonemang ämnar programmet att ändra på attityder och utrusta deltagarna så att de kan göra skillnad. Strävan är att de personliga coacherna och ledarna har samma senioritet så att deras utbyte utgår från en jämlik grund.
Framgångsfaktorer
Gender Coach-programmet har visat sig vara framgångsrikt och det beror på en rad faktorer:
Programmet riktar det sig till det seniora ledarskapet och de med en uppåtgående karriär. Det skänker en extra status till programmet, vilket leder till ökad efterfrågan.
Matchning ledare och coach är viktig eftersom deras relation är en grundförutsättning för ett bra resultat. Coacherna har huvudsakligen rekryterats i befintliga etablerade nätverk hos myndigheterna. Det är fördelaktigt om coachen har en relativt god kunskap om och insikt i den myndigheten som adepten verkar i.
Det har också visat sig vara framgångsrikt att engagera permanenta sakkunniga ur myndigheterna under processens gång. De är de som stöttar chefer med implementeringen i det dagliga arbetet, och därför är det viktigt att de involveras i programmets utformning och innehåll.
Programmets utförande, där chefer har enskilda möten med sina coacher, erbjuder flexibilitet med hänsyn till chefernas redan fullspäckade agendor. Personliga möten som bokas mellan coach och adept medger en stor flexibilitet, vilket bidrar programmet faktiskt genomförs enligt plan. De utbildningstillfällen som genomförs i grupp planeras och meddelas tidigt, vilket underlättar möjligheten för cheferna att planera för att närvara.
Slutligen så är konkreta resultat direkt beroende av ledarskapets förmåga att konkretisera målsättningar och uppdrag i uppgifter till sina underställda staber. Mellanchefsnivån i myndigheterna är ofta de som genomför fattade beslut och deras tolkning av uppgiften är avgörande för hur framgångsrikt en målsättning uppnås eller hur väl något implementeras i organisationen.
Kapten Anna Björsson
Studerande vid Försvarshögskolans stabsutbildning, tidigare genderrådgivare åt Försvarsmaktens insatschef och del av arbetsgruppen som genomförde 2013-2014 samt 2015-2016 års myndighetsgemensamma Gender Coach-program
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Ansvarig redaktör: Zarah Abrahamsson, redaktör Folkrätt.
Johan säger
Intressant artikel! Den belyser dock bara bakgrund och varför verksamheten har varit framgångsrik, men det som väcker frågan i mig är: på vilket sätt har gendercoachingen varit framgångsrik? Vilka effekter har det fått på försvarsmaktens huvuduppgifter? Hur mäts det? Centrala frågor i all verksamhetsutveckling. Finns säkert svar, ställer frågan av nyfikenhet!