ANALYS Fungerar initiativ för att öka kvinnors delaktighet och inflytande? Enligt Emma Jidinger, som genomfört fältstudier i Port Vila på Vanuatu, har initiativ som stärkt kvinnors ekonomiska självständighet ännu inte haft någon betydande effekt på jämställdheten mer generellt. Det är en av slutsatserna i hennes kandidatuppsats ”Women work, men talk”.
Republiken Vanuatu i sydvästra Stilla havet är något av en dold pärla för många. Den blomstrande övärlden kan vid första ögonkastet upplevas som ett turistparadis, med kristallklart vatten, varmhjärtade människor och lata dagar i solen. Det är lätt att glömma att Vanuatu är ett utvecklingsland som tvingas hantera en uppsjö svåra frågor gällande miljömässiga, ekonomiska, sociala och politiska förhållanden.
Juridiskt ramverk
Regeringen i Vanuatu har skapat ett juridiskt ramverk för att främja jämställdhet och har ratificerat internationella överenskommelser om jämställdhet, till exempel Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW). Tyvärr har regeringen ännu inte implementerat dessa lagar fullt ut eller påbörjat arbetet med att främja kvinnors rättigheter. Istället förblir de traditionella strukturerna i Vanuatu patriarkala. Det juridiska ramverk som togs fram för att främja jämställdhet i landet är dåligt återspeglat från gräsrotsnivå till nationell nivå, och inte ens i huvudstaden Port Vila kan någon större förändring av kvinnors sociala situation noteras. Trots att kvinnor i Port Vilas landsbygdsområden har tillgång till domstol, polis och information om sina rättigheter, utnyttjar de sällan de möjligheter som står till buds. En förklaring kan vara att sociala och kulturella faktorer står i vägen för stärkt kvinnlig egenmakt, vilket reser frågan huruvida regeringen verkligen har ett genuint intresse i att främja faktisk förändring för kvinnor på lokal nivå.
Lyckligtvis finns det många på gräsrotsnivå som arbetar hårt för att främja jämställdhet i Vanuatu. Bland pågående projekt för att öka kvinnors egenmakt tycks ett ekonomiskt angreppssätt ha varit mest framgångsrikt vad gäller att skapa allmän acceptans för kvinnors egenmakt i Port Vilas landsbygdsområden. Idén om ekonomisk egenmakt handlar om att tillhandahålla möjligheter för kvinnor att försörja sig själva ekonomiskt, och få bättre självförtroende genom att inte vara ekonomiskt beroende av sina makar. Varför har då detta angreppssätt blivit mer socialt accepterat i Port Vila? Och ger ökad inkomst verkligen kvinnor stärkt egenmakt?
Kvinnor som försörjare
Trots att ekonomiska initiativ som går ut på att öka jämställdhet mellan könen har välkomnats på såväl lokal som nationell nivå är man i Vanuatu mindre intresserade av att acceptera andra jämställdhetsinitiativ, till exempel könskvotering till parlamentet eller att idrottsutövning för unga. Vidare är förekomsten av könsrelaterat våld och våld i hemmet bland det högsta i världen och en kvinna sägs ibland vara ”värd mindre än en gris” (i Vanuatu är grisar av högt värde och används ofta för att visa rikedom som ledare). Hur kommer det sig då att Port Vilas befolkning verkar vara mer villig att acceptera kvinnlig ekonomisk egenmakt än ökad kvinnlig social och politisk makt. Genom fältstudier fann jag att lokala uppfattningar om könsroller sammanfogats med internationella idéer om jämställdhet på ett sätt som skapat en gynnsam miljö för öka kvinnors ekonomiska egenmakt, just eftersom kvinnliga familjeförsörjare är en del av den melanesiska kulturen. Kvinnor arbetar (lagar mat, bakar, syr, städar) i Vanuatu – det är helt enkelt en del av melanesisk tradition – medan män är arbetslösa och ”sitter och pratar” under palmträden. Ett intervjuobjekt förklarade till exempel att:
Tidigare hade kvinnor färdigheter som de endast använde i hemmet – nu tar de med dessa till arbetet, så [namn på icke-statlig organisation] ökar deras delaktighet och inflytande på annat sätt. Du måste börja från rötterna, det är svårt att börja från toppen (se artikel på engelska för originalcitat).
Målet är alltså att göra kvinnor mer självständiga, ett litet steg i taget, utan att introducera någon större och mer kontroversiell förändring som skulle kunna väcka motstånd.
Är kvinnor verkligen ”sina egna chefer” nu?
Det finns också anledning att vara fortsatt kritisk till ett ekonomiskt angreppsätt för ökad egenmakt i Vanuatu, med utgångspunkt i att det faktiskt inte påverkar de traditionella könsroller som de melanesiska kvinnorna tillskrivs (som alltid har lagat mat, bakat, sytt och städat). Trots att kvinnor tjänar mer pengar står de fortfarande lägre i samhällshierarkin och har begränsad makt vid beslutsfattande. På så sätt förändrar inte ett ökat antal kvinnliga familjeförsörjare den djupt rotade manshierarki som genomsyrar det melanesiska samhället. Dessutom ligger en stor del av problemet hos de män som anser sig vara berättigade till hushållets pengar – många män drar nämligen fördel av kvinnornas förbättrade finansiella situation och spenderar hushållets ökade inkomst på att dricka kava, en traditionell dryck med drogliknande effekter.
Trots att det finns många svårigheter med att öka kvinnors inkomst, eftersom kvinnor sällan är ansvariga för pengarna, innebär detta inte att främjandet av kvinnors ekonomiska egenmakt inte är progressiv. Det är ett sätt att förlänga kvinnornas traditionella roll i hushållet. Det är också ett sätt för kvinnor att kunna utföra sina sysslor utanför hemmet, och det möjliggör skolavgifter för familjens barn. Kvinnor ges här möjlighet att bli mer ekonomiskt oberoende av sina män samtidigt som deras traditionella roller i hushållet upprätthålls. Kanske kan detta tillvägagångssätt långsamt luckra upp melanesiska könsroller, utan att utmana traditionell melanesisk kultur på något kontroversiellt sätt.
Begränsad effekt
Melanesiska kvinnor har endast åtnjutit en begränsad effekt av de initiativ som är tänkta att öka deras ekonomiska egenmakt i Port Vila. Det bör understrykas att detta angreppssätt i nuläget inte går till botten av problemet med ojämlikhet mellan könen i Port Vila, då kvinnor fortfarande är underordnade män. Genusfrågor i Vanuatu förblir komplexa just eftersom enbart vissa delar av idén om jämställdhet verkar accepteras och anpassas till lokal nivå. Detta betyder däremot inte att det inte är viktigt att kvinnor på landsbygden i Port Vila inkluderas i den ekonomiska sektorn, då de är nyckelpersoner för att nå verklig förändring för ökad jämställdhet i Vanuatu. Ekonomisk egenmakt kan skapa en positiv bieffekt på den politiska och sociala arenan och angreppssättet har en viktig roll att spela för att nå hållbar utveckling och stoppa könssegregering i det långa loppet. Det tycks dock vara så att ett ekonomiskt angreppssätt behöver kompletteras med andra aspekter av samhällelig förändring för att ytterligare öka kvinnors delaktighet och inflytande. Det rekommenderas att icke-statliga organisationer eller civilsamhällesorganisationer i Vanuatu som arbetar med att stärka kvinnors roll i samhället använder ett multisektoriellt tillvägagångssätt som inkluderar åtgärder inom den ekonomiska, sociala och politiska sektorn.
Om kvinnor arbetar och män pratar, är det av yttersta vikt att vi deltar i samtalen som pågår under skuggan av palmträden. En del av lösningen för att nå jämställdhet ligger i att nå ut till de människor som tillskriver traditionella könsroller, och att nå ut med budskapet till män att de bör delta och stödja deras arbetande motsvarigheter. Kvinnor måste arbeta tillsammans med män för att aktivt forma om den nuvarande maktdynamiken och män måste uppmuntras att prata med kvinnor om hur könskodade relationer kan bli mer balanserade. Sammanfattningsvis har ekonomiska initiativ för att öka kvinnors delaktighet och inflytande ännu inte haft en betydande effekt för jämställdheten i Vanuatu, men med rätt reformer så kan denna vackra önation faktiskt bli ett mer jämställt paradis.
Emma Jidinger (översättning Linn Hultqvist)
Emma Jidinger jobbar som uppföljnings- och utvärderingskonsult i norra Stillahavsregionen och är tidigare student vid Försvarshögskolan.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Ansvarig redaktör: Linn Hultqvist, redaktör med ansvar för genus- och jämställdhetsfrågor.
Lämna ett svar