ANALYS Fordonsminor är fortfarande lagliga vapen som inte bara utgör ett hot mot soldater utan också mot civila och mot mänsklig säkerhet. Ursign Hofmann, Geneva International Centre for Humanitarian Demining (GICHD), och Emma Bjertén, Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI), förklarar problematiken och varför det behövs mer forskning om fordonsminors inverkan på mänsklig säkerhet.
För tre veckor sedan möttes stater och organisationer i Genève för ett förberedande möte gällande femte översiktskonferensen av FN:s konvention om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen (CCW). Fordonsminor var ett av de vapen som stod på agendan. En fordonsmina är en typ av mina utvecklad för att detonera genom närvaro eller direkt kontakt av ett fordon.
Till skillnad från fordonsminor förbjöds personminor genom Ottowakonventionen år 1997. Sedan 1990-talet har oron för personminors inverkan på mänsklig säkerhet överskuggat det militära värdet av personminor, vilket ledde till detta banbrytande humanitära nedrustningsinstrument. Fordonsminor, å andra sidan, regleras visserligen, men internationella förbud saknas. De tekniska begränsningar som lades till CCW i protokoll II 1996 gäller fortfarande. En av begränsningarna är att fordonsminor inte får förses med anordningar som gör att minorna detonerar när de avlägsnas från en plats. Men än verkar inte oron för de humanitära konsekvenserna av fordonsminor ha övervägt deras militära värde. Trots att många stater stödjer riskreducerande åtgärder har förhandlingar än så länge inte visat sig fruktsamma.
De viktigaste frågorna gällande fordonsminor kvarstår därmed. Som Röda korset tidigare har noterat så kan inte fordonsminor skilja på civila eller militära fordon. Därmed ifrågasätts dessa vapen i relation till de grundläggande reglerna inom internationell humanitär rätt.
Behov av bevis
Fordonsminor fortsätter att hota människors säkerhet. FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon uppmanade år 2012 parterna till CCW att “continue to explore all possible avenues for ensuring that these weapons no longer harm civilians, impede the delivery of humanitarian aid or obstruct social and economic development.” Han uppmuntrade särskilt parterna att betänka erfarenheter från fältet.
Liksom fallet med personminor på 1990-talet finns det idag påtagliga bevis för fordonsminors inverkan på mänsklig säkerhet, vilket är avgörande för en upplyst politisk diskussion om vidare policys gällande dessa vapen. Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) och Geneva International Center for Humanitarian Demining (GICHD) samarbetar för att generera data och analyser gällande på vilket sätt och i vilken omfattning fordonsminor utgör ett hot mot mänsklig säkerhet. Denna forskning fick ökad uppmärksamhet efter 2014 då en omfattande studie gällande de effekter som fordonsminor haft på utveckling och den humanitära situationen publicerades. Sedan dess har båda organisationerna samlat data över incidenter som innefattat fordonsminor och projicerat informationen på en interaktiv karta. Projektet har också resulterat i en rapport som kartlägger och analyserar incidenter orsakade av fordonsminor världen över under år 2015.
Vad vi vet
År 2015 dokumenterades ungefär 600 skadade och dödade i 25 länder och territorier, varav 60 procent var civila. Internationella och nationella säkerhetsstyrkor, inklusive nationell militär, polis och gränskontrollpersonal, utgjorde tillsammans mindre än en tredjedel av alla offer. I fem procent av alla fall var offren FN-soldater, uteslutande från FN-styrkorna i Mali. De återstående offren var från icke-statliga väpnade grupper eller kunde inte kategoriseras. Under den första halvan av 2016 noterade SIPRI och GICHD en ökning (nio procent) av dokumenterade incidenter med fordonsminor över hela världen jämfört med samma period år 2015. Samtidigt minskade antalet skadade och dödade med 38 procent jämfört med samma period föregående år.
Det finns ofta en missuppfattning att fordonsminor uteslutande är ett arv från tidigare konflikter. Statistik tyder dock på att så inte är fallet. År 2015 och 2016 var en majoritet av offren registrerade i aktuella konflikter: två tredjedelar av alla offer skördades i Afghanistan, Mali, Syrien, Jemen och särskilt i Ukraina. Ukraina stod ensamt för hela 37 procent av alla offer, följt av Mali och Jemen (båda motsvarade sex procent var).
Dessa slutsatser kompletterar andra organisationers tidigare arbete. Många internationella organ och icke-statliga organisationer har dokumenterat användningen av fordonsminor i bland annat Ukraina, Jemen och Syrien. I Libyen och Mali har fordonsminor blivit ett vapen för icke-statliga väpnade grupper, vilket nyligen framfördes vid ett expertmöte.
Hur fordonsminor påverkar utveckling
I studien från 2014 visar SIPRI och GICHD på att fordonsminor hämmar utvecklingen. I till exempel Kambodja, där utvecklingen går från traditionellt jordbruk till moderna jordbruksmetoder, blir jordbrukare alltmer sårbara för fordonsminor. År 2015 utlöste traktorer eller tunga plogar 89 procent av alla dokumenterade incidenter med fordonsminor i Kambodja, ofta i områden där traditionellt jordbruk utan fordon tidigare inte hade uppenbarat spridningen av fordonsminor. Vi kan även se att antalet dokumenterade incidenter återspeglar odlingssäsongen med fler incidenter i maj och juni och färre i början av hösten. Studien visar också hur rädslan för närvaron av fordonsminor hindrar invånare från att använda marken produktivt och transportsträckor effektivt. Kambodjas premiärminister Hun Sen har uppmärksammat inverkan av det explosiva arvet från kriget på utvecklingen i landet och meddelade att minröjning lagts till som ett extra mål till de nya globala hållbarhetsmålen.
Ytterligare bevis
Det är viktigt att beakta kontextens särskilda karaktär för hur fordonsminor påverkar mänsklig säkerhet och utveckling. Denna datainsamling initierad av SIPRI och GICHD är ett första steg i att analysera omfattningen och geografin för de humanitära konsekvenserna av fordonsminor. Förutom de tragiska konsekvenserna av förlusten av människoliv visar våra studier att det också är viktigt att studera vad fordonsminor har för inverkan på den socioekonomiska utvecklingen; vilka är till exempel de förlorade förmånerna när jordbrukare undviker effektiva jordbruksmetoder på grund av rädsla för, eller faktiska risker, för olyckor med fordonsminor. Vilka konsekvenser får det när dessa vapen hindrar framkomsten av humanitärt bistånd? Systematisk forskning om effekterna av fordonsminor på flyktingars och internflyktingars återvändande, eller på risken för att fordonsminor avleds från vapenlager, skulle öka förståelsen av de många humanitära och säkerhetsmässiga aspekterna av problemet.
I december kommer den femte översiktskonferensen av CCW att avgöra hur fordonsminor ska hanteras i framtiden. Genom att bidra med vetenskaplig fakta kommer pågående forskning leda till att konferensdeltagarna är informerade om fordonsminors inverkan på mänsklig säkerhet.
Ursign Hofmann och Emma Bjertén (översättning Emma Bjertén och Linn Hultqvist)
Ursign Hofmann är politisk rådgivare på Geneva International Centre for Humanitarian Demining (GICHD) och bedriver forskning kring juridiska, politiska och operationella aspekter av minröjning i relation till andra mänskliga säkerhetsfrågor.
Emma Bjertén är forskningsassistent på Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) inom programmet för fred och utveckling. Hon har en master i internationella relationer med inriktning freds- och konfliktstudier från Uppsala universitet och arbetar inom projekt som berör genus, säkerhet och utveckling.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Ansvarig redaktör: Linn Hultqvist, redaktör med ansvar för genus- och jämställdhetsfrågor.
Inger Gustavsson säger
Vore intressant att få veta om FFV (eller annan svensk tillverkare) fortfarande producerar fordonsminor och om de exporteras. Jag kan inte finna svar på den frågan i ovanstående artikel.