DEBATT FN:s Agenda 1325 har fått allt större genomslag – i alla fall i det internationella samtalet. Men i praktiken har lite förändrats. När regionala ledare och representanter från EU och FN möttes i Abudja häromveckan för att diskutera Boko Haram fick inga kvinnorättsorganisationer delta. Sverige måste kräva kvinnors deltagande på alla nivåer i dialogen om Boko Haram, menar Tove Ivergård, internationell handläggare på Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF).
Häromveckan hölls ytterligare ett toppmöte om att motverka våldet från den militanta gruppen Boko Haram, denna gång i Nigerias huvudstad Abuja. I mötet deltog representanter från de berörda länderna i regionen, liksom representanter från EU och FN. Det var en uppföljning på tidigare toppmöten som hållits i London, Paris, Niamey och Abuja. Boko Harams bas är Nigeria, men gruppen har utökat sina attacker till grannländer som Kamerun, Tchad och Niger. Konflikten och attackerna har kostat över 20 000 människor livet och drivit 2,5 miljoner människor på flykt.
Under mötet diskuterades den humanitära katastrof som konflikten med Boko Haram har orsakat, där bristen på matsäkerhet är en av de akuta utmaningarna. Men även militära strategier avhandlades. Nigerias president Buhari uttryckte behov av ökat militärt stöd och försäkrade att den nigerianska armén respekterar civilas mänskliga rättigheter, vilket är en förutsättning för stöd utifrån.
Den nigerianska armén har begått upprepade övergrepp mot civila och utomrättsliga avrättningar av Boko Haram-medlemmar och sympatisörer har rapporterats. Bristen på respekt för mänskliga rättigheter, djupa orättvisor och den fattigdom som präglar landet är inte bara en konsekvens av Boko Harams våld, utan i hög grad även en orsak till att gruppen lyckas mobilisera anhängare. För att bekämpa Boko Haram och bygga fred måste grundorsakerna till konflikten adresseras.
FN:s agenda för kvinnor, fred och säkerhet var banbrytande när den började utvecklas för 15 år sedan i och med resolution 1325. Idag är den på många sätt en självklar del av det internationella samtalet och retoriken kring fred och säkerhet. Men i praktiken har lite förändrats. Så kommer det också att förbli så länge erfarenheterna och expertisen hos kvinnorättsorganisationer exkluderas och när deras arbete inte stöds. Under 2012-2013 lade världens stater 3 500 miljarder dollar på militära utgifter enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri), medan biståndet till kvinnorättsorganisationers- och institutioners arbete i sviktande stater endast uppgick till 130 miljoner dollar.
Kvinno- och fredsorganisationer som IKFF får internationellt gärna komma till tals vid stora internationella möten om exempelvis sexuellt våld i konflikter. Kvinnorättsaktivister lyfts fram, deras deltagande beskrivs som viktigt för att få stopp på det våld som världens ledare i fina tal fördömer. Men när det verkligen gäller, när de verkliga besluten ska tas som påverkar kvinnors säkerhet och framtid, då blir det plötsligt väldigt tyst. Rummen där den verkliga makten och pengarna finns är fortsatt en patriarkal bastion.
Det är uppenbart att det civila samhället måste vara representerade på möten som det som nu hölls om Boko Haram för att befolkningens olika erfarenheter ska inkluderas. Det är en förutsättning för att fred ska kunna byggas. Men i rummen där de ”hårda” säkerhetsfrågorna ska diskuteras blir våra kollegor i Nigeria, Kamerun och andra drabbade länder alltjämt uteslutna. Så har det varit vid samtliga dessa toppmöten.
Den tysta acceptansen av att maktens män och militär har monopol på säkerhetspolitik måste få ett slut. IKFF Nigeria tillhör dem som arbetar varje dag runt om i landet för att bygga faktisk fred, genom konkreta förebyggande insatser, genom utbildningar och påverkansarbete, genom att kvinnor ökar kvinnors deltagande. De blev prisade för sin insats med att förebygga våld inför presidentvalet förra året, vilket var det fredligaste någonsin.
Nigeria lyfts ofta fram som en blomstrande ekonomi. Landet är ett av Sveriges största exportländer och ett av de prioriterade länderna i Sveriges nya exportstrategi. Men regeringen har även antagit en handlingsplan för handel och mänskliga rättigheter under ledning av näringsminister Mikael Damberg. Situationen i Nigeria blir allt allvarligare. Det är inte bara Boko Haram som är ett hot mot befolkningen. Konflikter pågår även i Nigerdeltat i syd och i den sydöstra delen av landet ökar spänningarna och en ny Biafrarörelse växer. Relationen till Nigeria och den dialog som förs via EU måste Sverige använda för att kräva respekt för den nigerianska befolkningen och kvinnors deltagande på alla nivåer, även toppmöten. Freden byggs underifrån, av de som påverkas. Varje gång de utesluts är freden ett steg längre bort.
Tove Ivergård
Tove Ivergård är internationell handläggare Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF)
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Ansvarig redaktör: Sebastian van Baalen, redaktör Bistånd & Utveckling, Klimat & Säkerhet, Afrika.
Lämna ett svar