Cpl. Bertha A. Flores/US Army
REFLEKTION Sveriges veteraner hyllades igår på Gärdet i Stockholm. För första gången var Sveriges regeringschef på plats då en av talarna var statsminister Stefan Löfven. Robert Egnell och Zarah Abrahamsson, Mänsklig Säkerhets chefredaktör respektive redaktör, skriver att Veterandagen är viktig inte bara för att tacka de soldater, officerare och civila som gjort uppoffringar i fredens tjänst, utan även för att belysa vikten av att driva veteranpolitiken framåt.
Igår, den 29 maj, inföll den internationella dagen för FN:s fredsbevarande personal. I Sverige uppmärksammades detta i och med den årliga veterandagen. På Gärdet i Stockholm hölls en ceremoni med kransnedläggning och tal av statsminister Stefan Löfven, förste talman Urban Ahlin, Folke Bernadotteakademins generalsekreterare Sven-Eric Söder och överbefälhavaren Micael Bydén. Även försvarsminister Peter Hultqvist var närvarande. Veterandagen har på många sätt blivit en viktig dag för de många soldater och officerare som tjänstgjort i internationella insatser runtom i världen. Det var på många sätt en speciell dag i år – inte minst eftersom det var första gången som en regeringschef deltog i ceremonin.
Sveriges säkerhetpolitik har i många årtionden byggt på ett aktivt deltagande i det internationella arbetet för stabilitet och säkerhet i Europa och omvärlden. FN utgör en hörnsten i den svenska säkerhetspolitiken och samarbetet inom Europeiska Unionen (EU) har en särskilt viktig ställning i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Deltagandet i internationella insatser ha varit en mycket viktig pelare iden svenska utrikes- och säkerhetspolitiken sedan Dag Hammarskjöld i princip uppfann FN:s fredsfrämjande insatser för att hantera Suezkrisen 1956. Resultatet blev FN:s första beväpnade fredsfrämjande insats UNEF, där bland andra min egen farfar, Claes Egnell, var bataljonschef 1957. Under årens lopp har Sverige varit en av de mest frekventa och också mest uppskattade truppbidragande länderna. Drygt 40 år senare tjänstgjorde jag själv i Kosovo i KS01 – ett enormt betydelsefullt år i mitt liv som bland annat blev helt avgörande för mitt val av yrke och mina forskningsintressen.
Alla veteraner bär på många minnen – både underbara och förskräckliga. Upplevelserna varierar såklart. Möten med lokalbefolkningen berör ofta starkt. Många har tvingats uppleva konstant beskjutning, massgravar eller humanitära katastrofer. De flesta kan berätta om kamratskap och vänskapsband som aldrig försvinner. Några har dock förlorat sina kamrater och andra upplever en ensamhet och brist på förståelse från omgivningen efter återkomsten till Sverige som bara veteraner kan förstå.
Alla har gjort sitt yttersta för att bidra till fred och säkerhet i krigsdrabbade områden och många vet också att deras insatser har räddat livet på mängder av människor. Det är därför enormt glädjande att vi i Sverige slutligen har fått en högtidsdag värd namnet – och att veteranpolitiken sakta men säkert också utvecklas för att stötta de många veteraner som har det svårt i vardagen. Det finns dock mycket kvar att göra – ett område vi hoppas återkomma till inom kort.
Ett tack för mod och självuppoffring
Under årets veterandag tackade samtliga talare veteranerna för deras mod och för att deras tjänstgöring utomlands i fredens och demokratins tjänst. Viktigt var att även veteranernas anhöriga tackades med kraft. Deras uppoffringar och stöd till Sveriges fredsfrämjande arbete får inte gå obemärkt förbi.
Fyra veteraner fick under ceremonien ta emot Försvarsmaktens medalj för sårad i strid, silver, av kung Carl XVI Gustaf: Olle Wärnick, Per Sjöberg, Andreas Stenberg och Lenn Moberg. Ytterligare fyra veteraner kommer att få sina medaljer tilldelade vid senare tillfällen: Alexander Sjödin tilldelas Försvarsmaktens medalj för sårad i strid, två personer med skyddad identitet tilldelas Försvarsmaktens förtjänstmedalj i guld med svärd och en person med skyddad identitet tilldelas Försvarsmaktens förtjänstmedalj i silver utan svärd.
Mänsklig Säkerhet vill sälla sig till den kör som hyllar Sverige veteraner för deras insatser. På ett individuellt plan har de gjort stora uppoffringar och gjort stor skillnad. Som kollektiv – som representanter för Sveriges arbete för fred och säkerhet i det internationella systemet – är de en av de viktigaste grundpelarna till Sveriges roll och status i världen. Se därför till att de också får det stöd de förtjänar.
Robert Egnell och Zarah Abrahamsson
Båda redaktörer för Mänsklig Säkerhet
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Ansvarig redaktör: Robert Egnell, chefredaktör, ansvarig för Fredsbyggande, Inrikespolitik, Terrorism & radikalisering, Europa.
Lämna ett svar