Ett stärkt civilsamhälle ger hållbart 1325-arbete

ANALYS Föreningen Operation 1325 deltar i regeringens referensgrupp för en ny nationell handlingsplan för resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Tillsammans med andra organisationer, tjänstemän och folkvalda diskuteras innehåll och prioriteringar. Tre representanter från Operation 1325, betonar nu vikten av både ett inkluderande fredsarbete och folkbildning.

Sveriges och Utrikesdepartementets process för att ta fram den nya handlingsplanen är inkluderande; organisationer från det civila samhället och myndigheter med ansvar att utföra planen har inbjudits att delta. Vi kommer alla aktivt med rekommendationer och förslag på skrivelser om mål. Om den här samverkan fortsätter och stärks ökar förutsättningarna för att planen verkställs. Om fler människor är informerade om resolution 1325, inser de behovet av jämlikhet för att skapa hållbar fred och säkerhet. Då bidrar också fler människor till en mer demokratisk och stabil värld. Vi tycker att det arbetet är värt att värna och stärka.

Processen med den nya handlingsplanen har pågått under en tid nu. Kvinna till Kvinna har skrivit en rapport om 1325-arbetet med partnerorganisationer i fem länder. Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) har sammanställt en rapport som i en bred konsultationsprocess sammanfattat rekommendationer och erfarenheter från civilsamhällesorganisationer, forskare, myndigheter och politiker. Några av våra gemensamma ståndpunkter i arbetet med att ta fram en svensk handlingsplan för resolution 1325 är att 1) det behövs mer och tillräckliga finansiella resurser för att genomföra en ny svensk handlingsplan för resolution 1325 2) Sverige i sina internationella relationer måste kräva att kvinnor i partnerländer har makt, plats och röst i alla freds- och säkerhetsbeslut och 3) Sverige måste samverka med icke-statliga organisationer och organisationer som verkar i civilsamhället både nationellt och internationellt.

Sveriges 1325-handlingsplan har utretts och det kommer regelbundet indikatorrapporter av de genomförande myndigheterna. Den förra handlingsplanen antogs 2006 och förnyades 2009 utan mycket förändring. Det var väntat att det skulle komma att göras ett större och mer genomgripande arbete för att upprätta en ny och mer effektiv handlingsplan när den förra löpte ut 2015. I referensgruppen ingår förutom civilsamhällesorganisationer myndigheter som sänder ut personal på internationella uppdrag. Det diskuteras hur handlingsplanen ska göras mer koncis, tydlig och mätbar, vilket kan ses som samstämmighet kring innehåll och prioriteringar. I Sverige är det Utrikesdepartementet som är ansvarigt för resolution 1325. Det finns länder med ett Fredsministerium som väljer att förlägga arbetet med resolution 1325 där. Det finns Ministerier för jämlikhet eller sociala frågor med 1325-ansvar och det finns Försvarsministerier eller Justitieministerier som får ansvaret. Det valet beror på den nationella kontexten och prioriteringar. I 1325-arbetet bör alla beslutsfattare delta inom sina områden.

Operation 1325 lyfter fram kvinnor som medlar och bidrar till konflikttransformering. Karin Aggestams uppmaning att forska mer om fredsförhandling och kvinnor som medlare, både på officiell nivå och mellan grupper i civilsamhället, är något vi vill understryka. Det bör satsas mer mänskliga och finansiella resurser på fredsforskning och fredsarbete än på den väpnade säkerhetsparadigmen. I år driver Operation 1325 Medlingslabbet som inbjuder kvinnor med internationell medlingserfarenhet att sprida och fördjupa sin kunskap och verka för med medlingsaktivitet. Vi har även framfört krav på fler kvinnor på tunga FN poster och naturligtvis gärna en kvinna som FN:s nästa generalsekreterare. Kvinnors politiska deltagande behöver försvaras då kvinnorättsaktivister och kvinnliga politiker än idag förföljs och hotas. Därför vore en kvinna som generalsekreterare en värdefull symbol och ett erkännande av att världens viktigaste post kan innehas av en kvinna.

Vi vill sprida kunskap om resolutionen 1325 och vi vill att handlingsplanen ska inkludera även en folkbildningsambition. Vi vet att behovet av vårt fredsarbete i världen är enormt men det finns även kunskapsluckor i Sverige. Kopplingen mellan jämställdhet och mänsklig säkerhet kan inte nog poängteras och vi vill att varje människa i Sverige ska ha befattat sig med den frågan. Vår ståndpunkt bygger på erfarenheter från samarbeten med partners runt om i världen. I Sverige ges det tid, resurser och tillgång till information för att civilsamhället ska kunna arbeta med säkerhetsfrågor. Vi föreningsverksamma representerar medlemmar från andra delar av landet och dem med olika utbildningsbakgrunder och socioekonomiska verkligheter. Det finns en vilja att förstå och beakta våra ståndpunkter. Vi deltar i referensgruppen i förvissning om att det inte kommer att leda till att förlora jobbet, bostaden eller berövas våra mänskliga rättigheter. Att det finns dialog mellan väljare och valda representanter, tjänstemän och experter i ett direkt samtal som förs ansikte mot ansikte är avgörande för en demokrati. Sverige är en viktig förespråkare för demokrati och jämlikhet och kan även hävda att folkrörelsekulturen är en nationell identitet. För att 1325-arbetet ska vara inkluderande behövs det information och utbildning om vad resolution 1325 kräver av vårt samhälle och av oss medborgare. Kunskap leder till engagemang. Ju fler som engagerar sig, desto mer uppmärksamhet får resolutionen och desto mäktigare kommer kvinno-, freds- och säkerhetsagendan att vara.

Fred som förhandlas fram av blandade grupper med olika erfarenheter och bakgrund håller längre. Det gör det viktigt att inkludera erfarna och kompetenta kvinnliga medlare. Hur viktigt är det då att civilsamhället deltar? Nyligen ifrågasatte en akademiker om gräsrötterna verkligen måste delta i dialogen i Turkiet, den som avstannat sedan sommarens val och efterföljande attacker. Vårt svar är enkelt: Ja, alla perspektiv och erfarenheter måste vara inkluderade, måste medverka och bära förslagen till fred. Den som ska leva i det återuppbyggda eller omskapade samhället måste definiera vad som behövs för att fred ska bli möjligt. Därför är arbetet med Sveriges nya 1325-handlingsplan på rätt väg – där vi möts som civilsamhällesorganisationer, tjänstemän och folkvalda i ett gemensamt samtal.

Eva Zetterberg, ordförande på Operation 1325

Anita Klum, vice ordförande på Operation 1325

Annika Schabbauer, kanslichef på Operation 1325

Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.

Ansvarig redaktör: Linn Hultqvist, redaktör med ansvar för genus- och jämställdhetsfrågor.