Ökande religiös splittring i Kamerun

Sedan Kamerun involverade sig militärt i kriget mot Boko Haram har landet utsatts för ett växande antal terrorattentat från den islamistiska gruppen. Tankesmedjan International Crisis Group varnar också för eskalerande religiös splittring även på hemmaplan. Sebastian van Baalen, Afrikaredaktör på Mänsklig Säkerhet, analyserar situationen i Kamerun.*

Den islamistiska rebellgruppen Boko Haram har terroriserat norra Nigeria i åratal och har gjort sig kända för en rad brutala övergrepp mot civilbefolkningen. Sedan grannlandet Kamerun i slutet av förra året involverade sig militärt i kampen mot Boko Haram har även de norra delarna av Kamerun upplevt ett ökande antal attacker i anslutning till gränsen mot Nigeria. 80 000 människor har enligt Amnesty drivits på flykt.

Bakgrunden till det upptrappade våldet står att finna i Kameruns militära offensiv mot jihadistgruppen, förklarar Henrik Angerbrandt vid Nordiska Afrikainstitutet, expert på konflikten med Boko Haram.

Tidigare har Kamerun främst utfört enstaka insatser på eget territorium. Sedan mitten av januari har man engagerat sig alltmer militärt. Sedan har också attackerna ökat mot Kamerun.

Sedan våren 2015 har Nigeria, Kamerun, Tchad och Niger börjat koordinera sina militära insatser. Även USA meddelade förra året att man skickar 300 soldater till Kamerun för att bistå den multinationella styrkan.

Övergrepp mot civilbefolkningen

Precis som i Nigeria är det framförallt civilbefolkningen som drabbas när konflikten mellan Boko Haram och kamerunska regeringsstyrkor eskalerar. Enligt Amnesty har bägge sidor i konflikten gjort sig skyldiga till övergrepp mot civilbefolkningen. I Boko Harams fall handlar det enligt människorättsorganisationen om ”omfattande och systematiska” attacker mot civilbefolkningen. Kamerunska regeringsstyrkor kritiseras av Amnesty för övergrepp som strider mot de mänskliga rättigheterna och mot folkrätten, bland annat för utomrättsliga avrättningar och massarresteringar.

Isak Svensson, professor i fred- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, ser stora risker med ett sådant tillvägagångssätt från regeringsstyrkornas sida.

Generellt sett kan man se att jihadistiska grupper frodas när de möts av repressiva åtgärder. Samtidigt kan polisära eller militära medel vara nödvändiga för att skydda samhällen mot extremistiskt våld. Det är en svår balansgång.

Enligt Henrik Angerbrandt kan man i Kamerun dra paralleller till den kritik den nigerianska militärens insatser har fått.

Boko Harams framgångar har delvis att göra med att de områden där de agerar inte är högt prioriterade av centralregeringen. Dessutom har man inte särskilt välfungerande militärer som skyddar befolkningen, utan istället styrs av centralmaktens intressen. Antingen hamnar befolkningen i kläm mellan fronterna eller så drivs de mot Boko Haram när människor tappar förtroende för regeringen.

Varnar för religiös splittring

Det västafrikanska landet, som ofta beskrivs som religiöst tolerant, har tidigare varit förskonat från konflikter med religiösa dimensioner. Men nu sker också en oroande utveckling i Kamerun. I början av september förra året publicerade tankesmedjan International Crisis Group en rapport där de varnar för ökande religiös splittring i Kamerun. Enligt rapporten är fundamentalistiska religiösa grupper på frammarsch, såväl kristna som muslimska, något som på sikt sägs hota landets tradition av religiös tolerans.

Isak Svensson anser att sådana konflikter potentiellt kan utgöra en språngbräda för Boko Haram i Kamerun.

Generellt sett kan man säga att jihadiströrelser ofta lyckas agera i redan existerande konflikter. Jag brukar säga att de parasiterar på redan öppna sår genom att eskalera lokala konflikter och dra in dem i ett större narrativ.

I sin forskning har Isak Svensson visat hur konflikter med religiösa dimensioner ofta är mer svårlösliga.

När religionen blir en sakfråga i en konflikt så blir det betydligt svårare att uppnå fredliga förhandlingslösningar. Det vore därför viktigt att stävja konflikten i Kamerun i ett tidigt stadie.

Henrik Angerbrandt är inne på samma spår.

Många av dem som jag talat med i Nigeria tolkar Boko Haram som en del av den allmänna politiken. Det har dessutom spätt på den religiösa dimensionen av den inhemska politiken. Det föder misstänksamhet.

Liknande utveckling sker i Kamerun där man till exempel har förbjudit burka för att förhindra terrorattentat.

På sikt handlar det om att få befolkningen på sin sida.

Problemet är att det inte finns en snabb lösning. Därför blir det extra kontraproduktivt när man går hårdhänt fram mot den egna befolkningen.

Sebastian van Baalen

Sebastian van Baalen är frilansjournalist och jobbar med klimat och säkerhet vid Stockholms universitet. Han har en MSSc i freds- och konfliktstudier från Uppsala universitet. Dessutom är han redaktör på Mänsklig Säkerhet.

*Följande text publicerades ursprungligen i Tidningen Syre.

Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.

Ansvarig redaktör: Sebastian van Baalen, redaktör Bistånd & Utveckling, Klimat & Säkerhet, Afrika.