Ett år är till ända, nätmagasinet Mänsklig Säkerhets första. Den allvarliga situation som råder i världen – med bland annat 60 miljoner människor på flykt – understryker vikten av en nyanserad säkerhetspolitisk diskussion och ett större fokus på människors säkerhet. Mänsklig Säkerhets redaktör Sebastian van Baalen reflekterar över nätmagasinets bidrag under 2015 och vilka möjligheter och utmaningar initiativet står inför under 2016.
Bara dagar efter att John Magufuli tillträdde posten som Tanzanias nya president annonserade han att självständighetsfirandet skulle ställas in. ”Det är skamligt att vi spenderar pengar på självständigheten när folket dör av kolera” motiverade han beslutet. John Magufuli verkar åtminstone initialt vara en högst kompetent ledare som leder genom exempel. Hans åtgärder för att motverka korruptionen i landet känns ärliga och han har åstadkommit så pass mycket på så kort tid att han till och med fått en egen hashtag, #WhatWouldMagufuliDo, där andra afrikaner funderar över vad ett kompetent ledarskap skulle kunna göra för deras land. På en kontinent där statsöverhuvuden gärna försvarar sin makt till vilket pris som helst (inklusive inbördeskrig!) är Magufuli en frisk fläkt som andas hopp.
Men för mig symboliserar John Magufulis beslut att ställa in självständighetsfirandet också något större, nämligen att staters säkerhet och vår stolthet över dessa inte spelar någon roll så länge människor lever i osäkerhet. Det stater fruktar och värderar är inte alltid samma sak som människor fruktar och värderar. För oss som lever i Sverige är staten en institution som värnar vår säkerhet och välfärd. Men i andra länder, som i Syrien, Burundi och Turkiet, är staten i sig ofta det största säkerhetshotet för människor. Vad John Magufuli har insett är att vi behöver diskutera säkerhetspolitiska frågor på ett sätt där mänsklig säkerhet, inte staters säkerhet, står i centrum.
I det osäkra världsläge som för närvarande råder är det viktigare än någonsin att diskutera säkerhetspolitik utifrån ett säkerhetsperspektiv som fokuserar på människor. Det är därför nätmagasinet Mänsklig Säkerhet finns. Vi har under året intensivt diskuterat utvecklingen i Mellanöstern, kvinnors roll i fredsprocesser och den pågående flyktingsituationen, i världen och i Sverige. Samtidigt ska erkännas att vi har varit sämre på att publicera analyser kring vad som sker i andra delar av världen, framförallt i Östasien, Latinamerika och Afrika söder om Sahara. Dessutom har mer långsiktiga säkerhetshot, som till exempel klimatförändringarna, ofta fått mindre utrymme än mer omedelbara hot som terrorism och radikalisering. Här måste vi bli bättre. Inom redaktionen förs det en diskussion om hur vi bättre ska kunna bevaka dessa områden, men vi behöver också din hjälp. Vill du skriva för Mänsklig Säkerhet, tveka inte att höra av dig till våra redaktörer så berättar vi mer om vad det innebär.
Ett år med nätmagasinet
Sedan Mänsklig Säkerhet grundades i maj 2015 har nätmagasinet växt, fått fler läsare och engagerat tusentals. Under årets sista tre månader har hemsidan snittat på omkring 1000 unika läsare per dag. Antalet prenumeranter på vårt veckovisa nyhetsbrev har ökat tiofaldigt, från 45 till 444 prenumeranter. Och på sociala medier har vi kraftigt ökat vår genomslagskraft; på Facebook har antalet gillamarkeringar till exempel ökat från 607 i början av maj till 1538 inför juluppehållet. Det innebär att våra inlägg nu når tusentals läsare. Statistiken talar klarspråk – Mänsklig Säkerhet engagerar!
Fem artiklar har under året engagerat särskilt mycket. Har du inte hunnit läsa dem ännu, passa på att läsa dem under julledigheten.
- Terrorn och dess konsekvenser
- Vem får fredspriset 2015
- Ryssland, FN och små staters rätt
- Utred konsekvenserna för svenska soldater i Afghanistan
- Dansa inte efter IS pipa
Under 2015 har även redaktionen utvecklats och vi har haft äran att välkomna två nya medarbetare: erfarna utrikeskorrespondenten Bitte Hammargren och vår sociala medieansvariga redaktionella assistent Linn Hultqvist. Dessutom har flera av våra medarbetare skördat personliga karriärframgångar under året. Vår chefredaktör Robert Egnell har (förutom att medverka i otaliga radio- och TV-sändningar) blivit utnämnd till professor vid Försvarshögskolan och kommer från den första mars 2016 ta över som chef för institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap. Jag själv, redaktör med ansvar för regionen Afrika söder om Sahara och biståndsfrågor, kommer från och med första april påbörja min forskarutbildning i freds- konfliktforskning vid Uppsala universitet. Dessutom har våra trogna skribenter Isak Svensson och Ralph Sundberg erhållit professors- respektive doktorstitel. Stort grattis till alla önskar vi på redaktionen!
Vad händer med nätmagasinet 2016?
Under vårt första år har fokus främst legat på att etablera Mänsklig Säkerhet som en säkerhetspolitisk plattform som människor som söker en nyanserad diskussion kan vända sig till. Arbetet med att etablera Mänsklig Säkerhet ytterligare kommer givetvis fortsätta, men vi kommer under 2016 också att arbeta mer aktivt med att utveckla initiativet.
- Redaktionens arbete kommer att utökas och vi kommer att tillsätta fler redaktörer med särskild kompetens för att bli bättre på att bevaka vissa regioner (till exempel Östasien, Latinamerika och Afrika söder om Sahara).
- En redaktionell mall för artiklar kommer att presenteras i början av 2016 och skickas ut till alla våra skribenter. Den redaktionella mallen är en del i att ytterligare professionalisera nätmagasinet och säkerställa att alla artiklar når upp till en hög standard.
Ett stort tack till alla våra skribenter, det är ni som gör Mänsklig Säkerhet. Vi på redaktionen önskar alla våra medarbetare, skribenter och läsare en riktigt god jul och ett gott nytt år! Mänsklig Säkerhet är tillbaka den 7 januari 2016.
Sebastian van Baalen, redaktör
Jan Wihlborg säger
Tack för ett viktigt forum för mänskliga rättigheter.
Hoppas läsa mer om Burma – det har inte blivit några positiva tecken ännu på en demokratiseringsprocess efter det överväldiga valresultatet för NLD. Detta är både tragiskt och beklagligt – t ex så utsätts fortfarande Rohingya-befolkningen för ett sakta folkmord. Läs gärna http://www.nytimes.com/2016/01/10/opinion/sunday/myanmars-peace-prize-winner-and-crimes-against-humanity.html?partner=rss&emc=rss&_r=0
Det är väldigt viktigt att Burma fortfarande bevakas ur människorättsperspektiv. Med Sveriges stora bistånd till landet så skulle vi kunna kräva att man honorerar demokratiska och mänskliga rättigheter.
Med vänliga hälsningar / Jan Wihlborg för The Swedish Rohingy Association / rohingya.se