För första gången sedan kalla kriget står försvars- och säkerhetspolitik i centrum av den svenska samhällsdebatten. Detta är avstampet för boken Kan Sverige försvaras – mot vad? som släpps den 15 december. Redaktörerna Johan Bergenäs och Mats Ögren Wanger ger i boken en rad ledande företrädare för politik, akademi och näringsliv en möjlighet att ge sin syn på vad som krävs för att möta utmaningarna och ta vara på de möjligheter som Sverige står inför.
I sitt bidrag till boken tar Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist oss bakom kulisserna till den politiska process som ledde fram till Sveriges nya försvarsbeslut 2015. Hultqvist lämnar flera klara besked, bland annat att Sverige ska fokusera på att försvara närområdet.
Hultqvist och hans företrädare Karin Enström, som också skriver i boken, får dock skarp kritik från andra sidan Östersjön. Martin Hurt, före detta biträdande statssekreterare vid Estlands försvarsministerium och nu biträdande chef för ett säkerhetspolitiskt forskningsinstitut i Tallin, beskriver Sveriges svar på de senaste årens försvarspolitiska oroligheter som ”mediokert”. Han går så långt som att kalla Sverige för ”Östersjöns svaga länk”.
Åsikterna går djupt isär både kring hotet från Ryssland och hur Sverige borde agera. Sven-Eric Söder, generaldirektör för Folke Bernadotte Akademin, höjer ett varningens finger för att bli allt för inriktad på närområdet: ”En politik för att försvara Sverige och värna svensk säkerhet måste i en globaliserad värld också vara global. Allt annat vore oansvarigt”, skriver han.
Sveriges internationella relationer och svenska insatser i världen är ett viktigt ansvarsområde för Niclas Kvarnström som på utrikesdepartementet leder Sveriges kampanj för att få en plats i FN:s säkerhetsråd. Han fokuserar på två aspekter i vår relation till Kina som blir viktiga framöver. Som stat måste Sverige möta Kina tillsammans med andra EU-länder. Vad gäller det svenska näringslivet skriver Kvarnström att det är viktigt att ”maximerar de konkurrensfördelar våra företag har, och då handlar det om för svensk industri och konkurrenskraftighet grundläggande frågor som innovation, effektivitet och att helt enkelt hänga med där utvecklingen i Kina går framåt med stormsteg, till exempel på IT-området eller vad gäller cybersäkerhet.”
Cybersäkerhet och hot associerade med hackerattacker är just en fråga som Lars Nicander, chef på Försvarshögskolans Centrum för Asymmetriska hot- och Terrorismstudier, djupdyker i. Sverige är illa förberett vad gäller cyberhot och att frågan är alldeles för sällan uppmärksammad i den svenska säkerhets-, försvars- och ekonomiska debatten.
Omvärldsanalys i all sin ära, men hur står det egentligen till med vår förmåga att organisera Sverige internt vid en krissituation. Från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ställer Generaldirektör Helena Lindberg och hennes strategiske rådgivare Bengt Sundelis en rad kritiska frågor i ämnet och kopplar dessa till Sveriges framåtskridande säkerhetsstrategi.
Kan Sverige Försvaras – Mot Vad? bygger också broar mellan traditionella försvarsfrågor och utrikespolitiska infallsvinklar som ibland kallas ”mjuka” säkerhetsfrågor. I sitt kapitel utmanar Robert Egnell, docent vid Försvarshögskolan, till en omriktad svensk politik med fokus på mänsklig säkerhet, kvinnor och nedrustning. Gudrun Schyman, partiledare för Feministiskt Initiativ, menar i sin tur att Sverige och världen inte gör tillräckliga insatser för att förebygga konflikter. ”Demokratiutveckling; dialoger, utbildning, hälsovårdsinsatser och ökad ekonomisk självständighet för kvinnor är beprövade metoder att skapa stabilitet,” skriver Schyman och tycker att dessa redskap måste sättas in tidigare i områden där konflikt och krig är annalkandes.
Flera skribenter berör länken mellan ekonomi, säkerhet och den svenska exporten av högteknologiska produkter, vapen inkluderat. PM Nilsson, politisk redaktör på Dagens Industri, pekar på hur övervakningssystem vid Sveriges östkust bidragit till att vi klarat oss från krig i århundraden. Försvarsexport är en kritisk bricka för fortsatt främjande av svensk säkerhet och Sverige måste hitta samarbetsländer för att kunna finansiera och vidareutveckla dessa högteknologiska produkter, skriver han.
Till diskussionen säkerhet, teknik och svensk och global säkerhet och utveckling tillägger Håkan Buskhe, koncernchef och VD för Saab, att hans företag ”är så mycket mer än stridsflyg.” I sitt kapitel skriver Buskhe om hur Saab utvecklats som företag för att möte dagens och framtidens hot. ”För mig”, skriver Buskhe om företagets roll i Sverige och världen, ”är Saabs roll självklar: ett högteknologiskt, kapacitetsbyggande företag som är bra för Sverige och en tillgång för fred, mänsklig säkerhet, demokrati och utveckling.”
Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund, belyser utbildning och menar att källkritik är ett av våra viktigaste försvarsmedel. Skolan måste ges tillräckliga resurser att rusta lärare och elever för att orientera sig i det massiva påverkans- och propagandaflöde som når unga via internet. ”Det finns mörka krafter som idag utmanar demokratin på många fronter. Det pågår ett informationskrig mot det demokratiska Sverige, såväl utifrån som inifrån” varnar Bo Jansson.
Vi bad också några av världens mest framstående försvars- och framtidsänkare, Barry Blechman och Mathew Burrows, att beskriva hotet från kärnvapen och Sveriges framtida roll i en värld där inte längre Väst är den starkaste kraften. Blechman visar på scenarios som kan leda till kärnvapenkrig i vår region och hur vi motverkar en sådan apokalyps. Burrows anser att Sverige kan spela en viktig roll i formandet av nästa generations globala arkitektur. ”With its global reach and background in crafting the original vision for the UN, Sweden should be on the forefront of pressing for outward looking Europe, not one walling itself off from the rest of the world,” skriver han. Burrows visar också hur immigration är avgörande för den svenska välfärdsmodellen. “Without immigration, Sweden along with all other developed countries wouldn’t be able to maintain its current standard of living”, skriver han.
Syftet med denna bok är att bidra till en utvidgad, nyanserad och varierad diskussion om Sveriges utmaningar och möjligheter vad gäller de ofta sammanlänkade försvars-, säkerhets- och ekonomiska frågorna i vårt närområde och globalt. Dessa frågor är inte bara viktiga för riksdagsledamöter, proffstyckare och näringslivstoppar. En bredare svensk konversation måste äga rum vid matbordet, på arbetsplatser, i klassrummet, studiecirklar, på sociala medier, ja överallt där människor befinner sig. Vi hoppas att denna bok ger underlag till sådana samtal.
Johan Bergenäs och Mats Ögren Wanger
Båda redaktörer för boken Kan Sverige försvaras – mot vad? Välkomna att kontakta Folk och Försvars Minou Sdeghpour på minou.sadeghpour (a) folkochforsvar.se om du vill delta på bokreleasen som äger rum den 15 december i Stockholm. Mer information om boken hittar ni på hemsidan.
Lämna ett svar