I februari ska ett fall av sexuellt slaveri på en militärbas under Guatemalas inbördeskrig prövas i rätten. Det är första gången som sexuellt våld i väpnade konflikter avgörs i nationell domstol. Annika Wilhelmson, fredsobservatör för Kristna fredsrörelsen i landet, beskriver processen och noterar att kvinnorättsorganisationen Mujeres Transformando el Mundo (på svenska ”Kvinnor som förändrar världen”), hoppas att det ska bana väg för åtal mot andra fall av sexuellt våld i konflikter.
En dag i augusti 1982 gjorde militären en räd i samhällena vid gränsen mellan Izabal och Alta Verapaz i Guatemala. De anklagade 18 män för att stödja gerillan och förde dem med sig till närliggande gårdar där de torterades. Ingen av dem kom hem igen. Inbördeskriget rasade sedan drygt 20 år och hade de senaste åren blivit allt blodigare. Vad de 18 männen hade gemensamt var att samtliga krävt en bit lagligt land från de intilliggande storgodsen att odla på för att förse sina familjer med mat.
Armén var snart tillbaka hos familjerna till männen de fört bort. Denna gång våldtog soldaterna kvinnorna och brände deras hus. Sedan förde de familjerna till militärbasen Sepur Zarco. Den hade just byggts klart som en rekreationsbas dit soldater kunde åka och vila upp sig. Där tvingades kvinnorna till sexuellt slaveri och obetalt hushållsarbete.
I åtta månader tvingades de arbeta var tredje dag på basen som då leddes av löjtnant Esteelmer Reyes Girón. När han ersattes av överstelöjtnanten Edgar Justino Ovalle Maldonado upphörde tredagarsskiften men kvinnorna tvingades att fortsätta komma dit med mat och utsattes då för regelbundna våldtäkter. Vid återvändandet till sina samhällen möttes kvinnorna med förakt.
De sa att vi var soldaternas älskarinnor och leksaker. Så behandlade de oss, de stötte oss ifrån sig, berättade en av kvinnorna i utredningen till fallet.
Rättsmål mot förövare drivs av utsatta kvinnor
I fredsavtalen som 1996 officiellt markerade slutet på inbördeskriget i Guatemala slås det fast att sexuellt våld som krigsstrategi ska utredas. I en rapport av civilsamhälleorganisationerna Unión Nacional de Mujeres Guatemaltecas, UNAMG, Equipo de Estudios Comunitarios y Acción Psicosocial de Guatemala, ECAP, och Mujeres Transformando el Mundo (MTM), slås fast att det sexuella våldet utgjorde en utbredd, massiv och systematisk praxis inom statens politik för upprorsbekämpande. Det användes som ett krigsinstrument för att generera terror, kränka de mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten. I 99 procent riktades det sexuella våldet mot kvinnor, varav majoriteten var ursprungsfolk.
Det skulle dock dröja länge innan något hände. 2012 kallades 15 kvinnor och fyra män till huvudstaden för att avge sina vittnesmål i rätten under utredningsfasen till åtalet, som drivs av kvinnorna själva med stöd och juridisk assistans av MTM. I juni förra året häktades löjtnanten Esteelmer Reyes Girón och den lokala militärchefen Heriberto Valdéz Asij, anklagade för brott mot mänskligheten för det som de lät kvinnorna utsättas för under sin tid på basen samt för mord respektive tvångsförsvinnanden. I oktober samma år meddelade domaren Miguel Ángel Gálvez att fallet går till rättegång.
Det är första gången som ett fall av sexuellt våld utfört av agenter till staten under inbördeskriget i Guatemala tas upp i rätten. Fallet är unikt på världsnivå då sexuellt våld i väpnade konflikter tidigare enbart avhandlats i internationella domstolar.
Medföljning ger styrka till MTM
För sitt arbete med sexuella övergrepp under inbördeskriget har MTM fått utstå hot och smutskastning. Kristna Fredsrörelsen arbetar med organisationen för att med ickevåldsmetoden ”preventiv närvaro” visa aggressorer att organisationen och vittnena i fallet har stöd av det internationella samfundet och att attacker mot dem kommer att meddelas och spridas i nationella och internationella nätverk. Det är ett sätt att höja den politiska kostnaden för att skrämma vittnen och vittnesorganisationer till tystnad genom smutskastning, hot eller attacker. Därför följer vi med på resor mellan vittnenas hemorter och rätten, observerar under rättegången och på andra aktiviteter.
Fällande dom viktig för framtiden
En fällande dom skulle ha stor betydelse för andra fall av sexuellt våld under inbördeskriget. Liksom de åtalade männen skulle staten bli tvungen att betala ut skadestånd till kvinnorna.
Det viktigaste är gottgörelse och att det inte sker igen. En fällande dom skulle kunna bli prejudicerande, inte bara i Guatemala utan även i andra länder där krig förs. Det är statens ansvar att förhindra att dess aktörer begår övergreppen, säger Paula Barrios, föreståndare på MTM.
Skyldiga till sexuellt våld fortsatt i maktpositioner
Under inbördeskriget stod armén för 93 procent av övergreppen, enligt FN:s tillsatta sanningskommission. Gerillan stod endast för tre procent. Att arméveteraner än i dag sitter på tunga politiska poster försämrar möjligheterna att åtala förövarna.
FCN, det parti som den 13 januari tar över makten i Guatemala, utgörs precis som det nuvarande regeringspartiet av militärveteraner. En av grundarna till partiet, Edgar Justino Ovalle Maldonado, styrde militärbasen Sepur Zarco från 1983 och är en av de män som MTM pekade ut som ansvariga för övergreppen men som åklagarmyndigheten valde att inte inkludera i åtalet. Han är invald som ledamot i kongressen.
Hopp om rättvisa
Sepur Zarco är bara ett av många fall om sexuellt våld som utreds i Guatemala. Men även om männen frikänns är det faktum att fallet går till domstol – och att två före detta högt uppsatta militärchefer är häktade – en seger i sig. Det visar andra överlevare att juridisk rättvisa är möjlig.
De här kvinnorna bryter mot allt. De talar enbart q’eqchi, är analfabeter, gamla och de hade tidigare ingen kunskap om sina rättigheter eller det juridiska systemet. Att de själva driver fallet är en seger i ett klassamhälle så rasistiskt och machistiskt som Guatemala är. Det här visar att rättvisan är till för alla, säger Paula Barrios.
Hon hoppas att det ska bana väg för att fler överlevare av sexuellt våld både i Guatemala och i utlandet ska driva fallen rättsligt. Att fler ska trotsa stigman som omger brottet.
Ett av de viktigaste sociala budskapen är att genom att höja rösten ge tillbaka den skam och skuld, som många offer känner, till förövaren, säger Paula Barrios.
Annika Wilhelmson
Fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala
Lämna ett svar