I september antog FN de nya globala utvecklingsmålen. I en artikelserie i tre delar fördjupar representanter för CONCORD – en plattform för över 50 civilsamhällesorganisationer – diskussionen om målen. I del två ger Hanna Hansson, som varit med och förhandlat fram målen, en fördjupad syn på den nya utvecklingsagendan och förklarar varför det är ett unikt steg framåt.
Den 25 september 2015 antogs en ny agenda för hållbar utveckling under mycket högtidliga former av samtliga 193 länder i FN:s generalförsamling. Den nya agendan, Agenda 2030, och dess 17 hållbara utvecklingsmål är ambitiös och ett viktigt steg för att sätta världen på rätt bana – det är en plan för människorna och för planeten. Agendan utmanar de dikotomier som vi blivit vana vid, såsom syd-nord, rik-fattig och givare-mottagare. Detta innebär bland annat att de åtaganden som görs i agendan gäller alla världens länder och att de rikare länderna därmed har ett ansvar både för att uppnå målen på hemmaplan och för att bidra till att målen uppnås i de fattiga länderna.
FN:s medlemsstater har i och med antagandet av detta dokument enats om viktiga mål och delmål för att under de kommande 15 åren uppnå hållbar utveckling i alla dess tre dimensioner: social, ekologisk och ekonomisk. Agendan innehåller även åtaganden för fred och säkerhet. Vi har hört det förut men det tål att understrykas; Agenda 2030 är ett historiskt viktigt dokument där världen faktiskt har lyckats enas om utmanande och potentiellt transformativa mål – i en tid när världen brinner.
Vad gör Agenda 2030 unik i utvecklingssammanhang och vad är några av de åtaganden som är särskilt viktiga att belysa?
Agendans universialialitet innebär att detta inte är en biståndsagenda, utan en agenda för samtliga politikområden och för en samstämmig politik. CONCORD Sverige välkomnar också agendans integrerade angreppssätt som slår fast att alla målen är lika viktiga att uppnå och att det inte är möjligt att fortsätta arbeta i ”stuprörstänk ” om vi vill uppnå verklig hållbar utveckling.
Genom undertecknandet av agendan åtar sig världens länder också att särskilt bidra till att de mänskliga rättigheterna säkerställs då dessa ligger till grund för en hållbar utveckling. Viktiga referenser görs till redan existerande åtaganden för mänskliga rättigheter. En hållbar utveckling kan inte ske om individer inte åtnjuter sina mänskliga rättigheter. Här menar många civilsamhällesorganisationer att agendan inte nådde hela vägen. CONCORD Sverige och våra medlemsorganisationer hade önskat tydligare rättighetsskrivningar inom särskilda mål och delmål. Trots det ger agendans rättighetsperspektiv oss en bra grund för att fortsätta det viktiga arbetet för mänskliga rättigheter.
En av de frågor som CONCORD Sverige drivit tillsammans med det globala civila samhället är att agendan måste bidra till ökad jämlikhet mellan och inom länder, samt jämställdhet mellan alla människor och till stärkandet av flickor och kvinnors egenmakt. Detta har varit en prioritering då Millenniemålen ofta fått kritik för att inte bidra till minskad ojämlikhet. Där sattes istället globala mål som mättes utifrån antalet personer som resultaten nått, utan hänsyn till vilka grupper som lämnades efter. Detta har inneburit att Millenniemålens resultat främst nått de som är lättast att nå, men att de mest utsatta och marginaliserade ofta lämnats ännu längre på efterkälken. Därför är principen om jämlikhet, att inte lämna någon på efterkälken (”leave no one behind”), och det särskilda mål 10 för jämlikhet och mål 5 för jämställdhet och stärkande flickor och kvinnors stärkta egenmakt särskilt viktiga.
Målet om jämställdhet är också särskilt viktigt då det är ett av de mål i Millenniemålen som är längst ifrån att uppnås och då flickor och kvinnor utgör en majoritet av de människor som lever i fattigdom och där jämställdhet mellan män och kvinnor ännu inte är verklighet i något land. Hållbar utveckling kan inte uppnås om hälften av jordens befolkning fortsätter att utsättas för systematisk diskriminering. CONCORD Sverige välkomnar särskilt delmålet om sexuell och reproduktiv hälsa, där Sverige varit ett av de mest drivande länderna i ett förhandlingsklimat där motståndet varit starkt.
Agendan fastslår att det är omöjligt att uppnå en hållbar utveckling utan fred, och inte heller möjligt att skapa fred utan hållbar utveckling. På så vis väver agendan skickligt ihop åtaganden om fred och hållbar utveckling. Detta görs också genom antagandet av ett särskilt mål för fred, rättvisa och goda samhällsinstitutioner.
Slutligen är det också värt att lyfta de åtaganden som görs för att bygga ett nytt globalt partnerskap för hållbar utveckling som inkluderar alla aktörer. Precis som detta har varit avgörande för ett antagande av en ambitiös, transformativ Agenda 2030 kommer det också att avgöra hur väl vi nu lyckas med att uppnå de åtaganden som gjorts. Det är dags för alla aktörer som framgångsrikt slöt upp och fick Agenda 2030 på pränt och på plats att ta nästa steg och arbeta för en verklig, konkret förändring av världens hållbara utveckling i alla länder och samhällen.
Hanna Hansson
Hanna Hansson är samordnare för Beyond 2015 på CONCORD, en paraplyorganisation för över 50 civilsamhällesorganisationer.
Lämna ett svar