Nio punkter för global fred

Insatserna för global fred måste stärkas, skriver tolv företrädare för institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet apropå att världens ledare samlas i dag i New York för att anta 17 nya globala mål för en bättre värld och mer hållbar utveckling.

Den här artikeln publicerades först i Upsala Nya Tidning.

Idag samlas världens ledare i New York för att anta 17 nya globala mål för en bättre värld och mer hållbar utveckling. Sverige representeras av statsministern, utrikesministern, miljöministern och biståndsministern. För första gången finns också ett mål om att främja fred, mål nr 16.

Kampen för att uppnå global fred är idag mer aktuell än på årtionden. Under 2014 ökade antalet väpnade konflikter kraftigt efter en längre tids tillbakagång. Väpnade konflikter orsakar inte enbart mänskligt lidande; fred är även en förutsättning för att uppnå flera utvecklingsmål, såsom tillgång till hälsovård och utbildning, hållbart nyttjande av naturresurser och ekonomisk utveckling. Under den senaste månaden har effekterna av väpnade konflikter blivit mer synliga för oss i Sverige genom den desperata flyktingsituation som råder i vårt närområde. Med en ny policyagenda som sätter fred i fokus är det viktigt att de åtgärder som vidtas för global fred utgår från kunskap om vilka medel som är effektiva. Vi presenterar här nio rekommendationer – väl grundade i vetenskaplig forskning och med utgångspunkt i fredlig konfliktlösning och respekt för mänskliga rättigheter – för att stärka insatserna för global fred.

1. Vi måste aktivt bidra till FN:s fredsbevarande operationer

Forskning visar att FN:s fredsbevarande operationer är ett effektivt instrument för att minska våld och skydda civilbefolkningen i väpnade konflikter. Risken för att avslutade konflikter ska blossa upp igen minskar markant när FN finns på plats. FN:s tillgång till kvalificerade styrkor är dock begränsad. Sverige måste bidra mer aktivt med både kompetenta rådgivare och välutbildade militära styrkor.

2. Vi måste stärka insatserna för internationell medling

Forskning visar att medling ökar möjligheten att väpnade konflikter avslutas. Medling genom tredje part är därför ett viktigt verktyg för fred – framförallt när medlaren uppfattas som trovärdig, får brett internationellt stöd för förhandlingar och kan få fram löften om fredsbevarande styrkor. De nordiska länderna har gjort betydande insatser för fredsdiplomati. Sverige behöver fortsätta stödja aktörer som FN och organisationer inom civilsamhället som medlar eller bidrar i fredsprocesser. Särskilt viktigt är det att förmå stater som stödjer de stridande parterna med vapen att istället stödja fredsförhandlingar.

3. Vi måste bryta konfliktspiraler genom konkreta fredsinsatser

Forskning visar att länder som varit i krig löper stor risk att drabbas av krig igen inom några få år efter ett krigsslut. Byggstenarna till hållbar fred måste snabbt på plats för att undvika en konfliktspiral. Genom lokala avrustningsinsatser och återintegrering av före detta soldater kan återfall till krig förhindras. Varsamt utformade sannings- och försoningsprocesser byggda på lokala traditioner, liksom lokala projekt för företagande och ekonomisk utveckling, är exempel på fredsinsatser som kan bidra till att skapa rättvisa och en mer stabil fred.

4. Vi måste ge psykologiskt och socialt stöd till människor traumatiserade av krig

Forskning visar att människors nära, sociala nätverk är viktigast för att förebygga mental ohälsa efter traumatiska upplevelser. Psykosociala insatser för att återförena familjer och stärka människors möjligheter till gemenskap bygger fred både i Sverige och globalt.

5. Vi måste arbeta för ökad tolerans

Forskning visar att social, etnisk och religiös diskriminering är en bidragande orsak till konflikt. Religiöst definierade konflikter kräver ofta fler dödsoffer och är svårare att lösa än andra konflikter. Genom att verka för ökad tolerans både i Sverige och i världen minskar vi risken för radikalisering och våldsamma konflikter.

6. Vi måste främja demokrati och gott styre

Forskning visar att välutvecklade demokratiska system är en viktig orsak till både inomstatlig och mellanstatlig fred. Stöd till stegvisa reformer är effektivt på lång sikt, även om demokratisering och snabba förändringar också riskerar utlösa väpnade konflikter. Sverige kan bidra till fredlig demokratisering genom att stödja program för att bekämpa korruption och utveckla rättsäkerheten. Vi kan också främja fria och rättvisa val genom att ge stöd till politiska partier, oberoende valmyndigheter och internationella valobservatörer.

7. Vi måste investera i utbildning

Forskning visar ett tydligt samband mellan utbildning och fred. Krig kan beröva generationer av unga möjligheten till utbildning och därmed göra samhällen mer sårbara för nya konflikter. Utbildning minskar individers utsatthet och skapar ekonomiska möjligheter som gör det svårare för väpnade grupper att rekrytera. Utbildning bidrar också till fred genom att minska ekonomisk ojämlikhet, underlätta ekonomisk utveckling, gynna jämställdhet mellan könen och ge bättre förutsättning för politisk ansvarstagande i nya demokratiska stater. För att främja fred bör Sverige arbeta för alla barns rätt till utbildning samt främja universitetens kvalitet och självständighet.

8. Vi måste verka för ökad jämställdhet

Forskning visar att länder som har relativt hög jämställdhet är mer fredliga än länder där kvinnor har lägre status. De har mer sällan inbördeskrig, är mindre aggressiva mot andra länder och uppvisar mindre förtryck mot den egna befolkningen. Dessutom visar flera studier att när kvinnor i högre grad deltar i fredsinsatser så ökar chanserna för varaktig fred. Sverige bör därför bidra till att stärka arbetet för ökad jämställdhet generellt och aktivt verka för en jämnare representation i medling och fredsbyggande insatser.

9. Vi måste bekämpa fattigdom och främja en inkluderande världsekonomi

Forskning visar att fattigdom och ekonomisk ojämlikhet mellan grupper skapar konflikt. Risken för väpnad konflikt är hög i länder som är helt beroende av naturresurser, där det är lönsamt för maktsträvande eliter att använda våld. Integration i den globala ekonomin och ekonomisk utveckling byggd på inhemsk förädling av varor och tjänster gör det svårare för stridande parter att använda våld för att kontrollera landets rikedomar. Sverige måste därför verka för att ge bättre villkor för fattiga länder i den globala handeln med industrivaror, tjänster och arbetsintensiv produktion.

Professorer, lektorer och doktorander vid Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet:

Johan Brosché

Karen Brounéus

Hanne Fjelde

Erika Forsberg

Håvard Hegre

Lisa Hultman

Kristine Höglund

Mathilda Lindgren

Erik Melander

Isak Svensson

Anders Themnér

Peter Wallensteen